Annika Laurén, vd på Ekobanken.
17 augusti, 2015

Mikrofonder ny möjlighet i viktig social ekonomi

Social ekonomi är en stor och betydelsefull del av den totala ekonomin i Europa och i Sverige. Här finns en enorm potential till allmännyttiga, bärkraftiga initiativ och verksamheter som skapar jobb. Men brist på finansiering och rådgivning är ibland ett hinder. Nu växer det fram mikrofonder som gör det möjligt att förverkliga fler sådana verksamheter.

Med den sociala ekonomin menas i regel organiserade verksamheter som varken är offentliga eller privata och som har allmännytta eller medlemsnytta som drivkraft, inte i första hand vinstintresse. Verksamheterna drivs ofta i form av föreningar, kooperativ, stiftelser och även som bolag. Ofta är det grupper av människor som gått samman för att arbeta för ett gemensamt intresse. Inte sällan är det lokala initiativ.

Viktig del av ekonomin

De här verksamheterna är en större del av samhället och ekonomin än många tror. Man uppskattar att det inom EU finns 2 miljoner verksamheter inom den sociala ekonomin, vilket motsvarar cirka 10 procent av alla företag i Europa. De sysselsätter 11 miljoner människor eller cirka 6 procent av den arbetande befolkningen i EU. Antalet människor som på olika sätt är medlemmar inom den sociala ekonomin uppskattas till 160 miljoner.

– Arbetslösheten är hög inom EU och man har på senare år förstått att den sociala ekonomin är en del av lösningen och att den har en rad positiva effekter. EU har därför fattat beslut om program för att stimulera och stödja social ekonomi, och även i Sverige har den här sektorn blivit mer uppmärksammad, berättar Annika Laurén som är vd på Ekobanken.

Den sociala ekonomin i Sverige är livaktig, menar hon. Det finns exempelvis över 5000 lokala bygdeföreningar, en mängd arbetskooperativ, samhällsföreningar, föräldradrivna skolor osv. Många verksamheter utvecklas vidare och skapar nya verksamheter, arbetstillfällen och utvecklar lokalsamhällen berättar Annika Laurén, och tar Docksta Bordtennisklubb som exempel. Det som började som en liten idrottsförening har blivit en verklig lokal utvecklingskraft som (läs och häpna) har byggt en industrifastighet för lokala företag, köpt och räddat både ett äldreboende och en skola som skulle läggas ned, driver en festival, har köpt en alpinanläggning, har byggt upp ett stug- och campingområde, med mera.

Finansiering ibland en svårighet

En viktig del i att starta verksamheter inom den sociala ekonomin är finansiering. Här är det många gånger svårt att vända sig till vanliga affärsbanker för att få lån. Det behövs också ofta en hel del rådgivning och nätverk för att lyckas. I Sverige stöder staten nya verksamheter genom olika organisationer. Almi riktar sig främst till traditionella tillväxtföretag och här finns tillgång till en stor lånekassa och en stor rådgivningsverksamhet. För den sociala ekonomin är det organisationerna Coompanion och Hela Sverige ska leva som ligger närmast till hands när det gäller stöd från staten. Men här finns ingen statlig lånekassa, och betydligt mindre resurser för rådgivning än hos företagsinriktade Almi.

– Med tanke på den sociala ekonomins storlek och betydelse finns idag en obalans i hur mycket staten satsar på lån och rådgivning till sådana verksamheter, jämfört med det stöd som ges till tillväxtföretagen, anser Annika Laurén.

Mikrofonder kan öppna nya möjligheter

Lånar pengar gör man i regel mot någon form av säkerhet. Tidigare fanns en struktur av regionala kreditgarantiföreningar runt om i Sverige, men de flesta lades ner efter förluster i samband med senaste finanskrisen. Ett par av dem överlevde, bland annat därför att dessa hade satsat på just den sociala ekonomin, som inte drabbas lika hårt av finanskriser.

I efterdyningarna av detta startade Coompanion, Hela Sverige ska leva, Ekobanken och JAK Medlemsbank något som heter Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling i Sverige. Här finns idag sex regionala mikrofonder och ytterligare fyra är på gång. För kooperativ, föreningar, företag osv med goda idéer kan Mikrofonden gå in med garantier och täcka upp för bristfälliga säkerheter, och även hjälpa med kapital. Det rör sig om mikrofinansiering, dvs relativt små lån. Genom det här samarbetet erbjuder exempelvis Ekobanken mikrofinansiering på upp till 250.000 kronor, och ibland mer.

– Det här kan bil en ny finansiell infrastruktur i Sverige, som komplement till Almi. Det ökar möjligheterna för olika verksamheter i den sociala ekonomin att få stöd och finansiering på ett sammanhållet sätt. Vi på Ekobanken kan genom samarbetet och Mikrofondens garantier ge lån som vi annars inte skulle kunna ge, och på så sätt bidra till att få igång ännu fler viktiga verksamheter, säger Annika Laurén.

Hon betonar också att det ofta inte räcker med finansiering för att lyckas med en verksamhet. Genom sådana här samarbetsformer får man också tillgång till rådgivning och nätverk och därmed en kompetensuppbyggnad som är viktig.

– De som ska förverkliga och driva en verksamhet eller idé får här en del av det man brukar kalla för empowerment, dvs makt över sin egen situation.