Idag lägger genomsnittskonsumenten i Sverige bara ungefär 12,5 procent av hushållets totala kostnader på mat. Den andelen har minskat under lång tid, av flera skäl. Men en allt vanligare synpunkt är att vi numera inte betalar vad maten egentligen kostar – eller snarare vad maten borde kosta med en miljömässigt hållbar produktion och konsumtion. Kostnadsmässigt är steget dit inte så stort.

För en tid sedan gjorde det EU-stödda projektet BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) en studie av matkonsumtion, miljökonsekvenser och kostnader hos 15 familjer med tydlig miljöprofil. De här familjerna konsumerade i genomsnitt 90 procent ekologiskt, större delen lokalt producerat och odlat i kretsloppsjordbruk (dvs ekologiska gårdar med både växtodling och djurhållning). Familjerna konsumerade också 90 procent mindre kött än genomsnittet i Sverige. Med den här mycket miljöanpassade konsumtionen behövde familjerna bara lägga 3 procent ytterligare av hushållskassan på mat. Totalt gick här 15,5 procent av hushållets totala kostnader till mat, jämfört med 12,5 procent hos genomsnittssvensken.

Vad är det då man betalar för med en mer miljöanpassad matkonsumtion? Eller annorlunda uttryckt, vad är det genomsnittssvensken inte betalar för? Det handlar främst om klimatbelastning, näringsläckage till mark och vatten, effekten av kemiska bekämpningsmedel samt minskad biologisk mångfald. Med en hållbar matproduktion slipper vi allt detta, och vi får även naturligt näringsriktiga matråvaror och den kvalitet som ligger i att maten producerats på ett omsorgsfullt sätt.

Med de studerade familjernas typ av matkonsumtion har det visat sig att dagens klimatpåverkan från jord till bord kan minskas med mer än 70 procent, och jordbrukets näringsläckage till mark och hav, bland annat Östersjön, kan halveras. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket försvinner, och den biologiska mångfalden ökar – det gäller allt från fåglar och insekter till markorganismer, som exempelvis daggmaskar. Den biologiska aktiviteten i odlingsmarken blir högre och allt det här hänger nära samman med att odlingsjorden inte utarmas, utan hålls bördig genom ett giftfritt och naturligt kretslopp.

Även om det är väl använda pengar att betala lite mer för en mer hållbar matproduktion finns det också exempel på att en delvis miljöanpassad matkonsumtion inte nödvändigtvis innebär ökad matbudget. I Södertälje är numera ungefär hälften av maten som serveras på kommunens skolor och andra verksamheter ekologisk, och då det är möjligt även lokalproducerad och årstidsanpassad. Den omställningen har man åstadkommit utan ökade kostnader, bland annat genom att öka andelen vegetariskt och organisera matlagningen så att all mat lagas lokalt på skolorna ute i kommunen av kunniga kockar och engagerade medhjälpare i stället för i ett centralkök.