Klimatförändringar, krig och kriser gör dagens livsmedelssystem allt mer riskabelt. Sveriges självförsörjning är låg – och vårt jordbruk djupt beroende av import. Biodynamisk odling erbjuder en konkret väg mot tryggare matförsörjning, friskare jordar och starkare samhällen.

Bakom matbutikernas låga priser döljer sig kostnader av närmast ofattbar magnitud. Enligt FN uppgår det globala matsystemets dolda kostnader till 206 000 miljarder kronor per år – 33 gånger Sveriges BNP. Dessa inkluderar klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, utarmade jordar och ökade livsstilsrelaterade sjukdomar.

Men kostnaden handlar inte bara om klimat och hälsa – utan också om vår förmåga att stå på egna ben i kris. Sveriges livsmedelsförsörjning är idag starkt beroende av importerad konstgödsel, växtskyddsmedel och fossila bränslen – en sårbarhet vid internationella kriser. Enligt LRF ligger vår självförsörjningsgrad på cirka 50 procent, jämfört med Finlands 80.

Trots detta hoppas många på tekniska lösningar som ska effektivisera industrijordbruket. Men vi kan inte digitalisera oss ur ett biologiskt problem. Jordbruk handlar i grunden om relationen mellan människa, jord, väder och liv. Här har det biodynamiska synsättet en viktig roll.

Forskning visar tydligt att ekologisk och biodynamisk odling ger konkreta fördelar för klimatet, jordhälsan, biologisk mångfald och vår matsäkerhet. Ett av de mest omfattande forskningsprojekten är DOK-försöken i Schweiz – jämförande studier mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk sedan 1978. Statusrapporter från 45 års försök publicerades nyligen.
Arbetet leds av Research Institute of Organic Agriculture (FiBL), med över 80 forskare i Schweiz. DOK-försöken har resulterat i över 130 fackgranskade artiklar, bland annat i Science.

Fyra tydliga forskningsresultat:
• Stabila skördar och hög effektivitet
Skördarna i de ekologiska systemen låg på 85 procent av de konventionella – med 50 procent lägre tillförsel av näringsämnen och energi, och 92 procent lägre användning av växtskydd. Det gör systemen mycket effektiva.
• Klimatsmart odling
Biodynamisk och ekologisk odling gav 55 procent lägre utsläpp av växthusgaser än konventionellt jordbruk. För det biodynamiska systemet var utsläppen 63 procent lägre.
• Gynnar jordhälsan
Ekologiskt och biodynamiskt jordbruk förbättrade markstrukturen med i snitt 44 procent. Det biodynamiska systemet hade bäst värden för bördighet – med 83 procent högre biologisk aktivitet i jorden än det konventionella.
• Främjar biologisk mångfald
Fälten hade fler växtarter, grobara frön, daggmaskar och nyttiga insekter. Sammantaget 61 % högre biologisk mångfald i de ekologiska systemen.

Biodynamisk odling, certifierad genom Demeter, bygger på en helhetssyn där gården ses som ett självförsörjande ekosystem. Här används inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Näringskretsloppet hålls levande genom kompostering, djurhållning och biologisk mångfald.
Det är denna självbärande struktur som gör biodynamisk odling till en nyckel i Sveriges framtida livsmedelsberedskap. När världen gungar – vid pandemier, krig eller klimatkris – står dessa gårdar stadigare. De behöver varken konstgödsel från andra länder eller soja från andra kontinenter för att leverera mat. De fungerar – i kris, i fred och i kris igen.

Den biodynamiska rörelsen växte fram ur en antroposofisk livssyn där människan inte ska dominera naturen – utan samspela med den. Det är en radikal tanke i vår tid, men också en nödvändig. För att återuppbygga ekosystem, samhällen och tillit krävs mer än teknik. Det krävs mening, respekt och ansvar.
Här finns också en större fråga vi sällan vågar ställa: Vad är jordbrukets uppgift i ett samhälle? Ska det bara ge oss kalorier till lägsta möjliga pris – eller bygga ett levande landskap, social hållbarhet och planetär hälsa?

För att Sverige ska klara framtida kriser – klimatmässiga, geopolitiska eller pandemiska – krävs en ny riktning i livsmedelspolitiken.
Här är fyra nödvändiga steg:

1. Främja lokal och hållbar produktion.
Stöd biodynamiska och ekologiska jordbruk som ökar motståndskraft och minskar importberoendet.
2. Satsa på forskning och utbildning.
Ge nästa generations lantbrukare verktyg att odla utan kemiberoende.
3. Stärk hemberedskap och småskalig odling.
Uppmuntra hushåll och lokalsamhällen att odla själva – för ökad säkerhet.
4. Sänk momsen på hållbar mat.
Ekologisk och biodynamisk mat ska inte behöva konkurrera med billiga alternativ som subventioneras genom förstörda ekosystem.

Frågan är inte om vi har råd med ekologisk och biodynamisk mat. Den verkliga frågan är: Har vi råd med ett system som gör oss sårbara – ekologiskt, ekonomiskt och strategiskt?
Sveriges framtida matsystem måste bygga på principer som stärker, snarare än försvagar, vår motståndskraft. Biodynamisk odling är en del av lösningen. Det är dags att börja behandla den som sådan.

Jostein Hertwig
ordförande, Svenska Demeterförbundet

Om författaren:
Jostein Hertwig är ordförande i Svenska Demeterförbundet, som verkar för biodynamisk odling och livsmedelsproduktion i Sverige. Han har mångårig erfarenhet av hållbarhetsfrågor, jordbruksutveckling och matsystemens koppling till samhällsberedskap.

Länk till forskningsstudien: https://www.fibl.org/en/shop-en/1787-dok-factsheet