På Ytterjärna Forum använder vi cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att surfa godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om personuppgiftsbehandling här.
×
8 september, 2017
Att lära sig på hästryggen
Projektet Lärande med elev och häst i samspel låter eleverna träna både kroppen och hjärnan – på hästryggen! Projektet riktar sig till elever i grund- och gymnasiesärskolor och består av en kunskapsslinga i skogen i Skövde, skriver SLA.
…
LÄS MER
Projektet Lärande med elev och häst i samspel låter eleverna träna både kroppen och hjärnan – på hästryggen! Projektet riktar sig till elever i grund- och gymnasiesärskolor och består av en kunskapsslinga i skogen i Skövde, skriver SLA.
Projektet, som tidigare hade namnet ”Projekt häst”, låter en del av undervisningen äga rum ute i naturen. Tanken med projektet är att göra barn med funktionshinder delaktiga i samhället och ge dem en meningsfull fritid. Initiativtagarna Anita Jakobsson och Merja Repo är elevresurser i Skövde kommun, där projektet äger rum. Projektet har fått stor uppmärksamhet och uppskattning lokalt, och även belönats med ett pris.
Kunskapsslingan, som ska fortsätta att växa, är uppbyggd så att eleverna får öppna luckor i skogen med olika uppdrag inom matematik, läsning och historia. Uppdragen är framtagna av pedagogerna och anpassade till de olika elevernas nivåer. De kan därmed variera ganska mycket. Barn med funktionsnedsättningar har sedan länge ordinerats ridterapi men att själva skolundervisningen sker samtidigt som de sitter till häst är något nytt.
Under slingan kan barnen till exempel få i uppdrag att lära sig om riddare, för att sedan få klä ut sig till detsamma. Ett annat exempel på hur en uppgift kan se ut är att eleven ska se hur mycket klockan innanför luckan är, för att sedan rida vidare till en klocka uppsatt på ett träd där visarna visar samma klockslag.
”Genom att använda oss av hästen som motivation i en pedagogisk ute- och innemiljö knyter vi an till skolämnena på ett lustfyllt sätt”, säger en av pedagogerna i artikeln.
I en bra föreställning eller konsert blir man helt fri att uppleva nuets ögonblick. Kultur är en källa till inre tillväxt och mening som vi knappast kan leva utan. Det säger Peter de Voto, VD för det unika Kulturhuset i Ytterjärna, som nu fyller 25 intressanta år.
…
LÄS MER
I en bra föreställning eller konsert blir man helt fri att uppleva nuets ögonblick. Kultur är en källa till inre tillväxt och mening som vi knappast kan leva utan. Det säger Peter de Voto, VD för det unika Kulturhuset i Ytterjärna, som nu fyller 25 intressanta år.
Peter var med från början när Kulturhuset skapades och har under alla år ansvarat för programmet av musik, dans, performance, teater, berättande och mycket annat. Här har man bjudit på en stor bredd av både världsberömda, Sverigekända och även mindre kända föreställningar och artister. Det gemensamma är först och främst att de håller hög kvalitet och att de speglar något av det som lever i tiden idag, både klassiskt och modernt. Det har genom åren varit allt ifrån Kungliga Filharmonikerna, en rad toppsolister, Cullbergbaletten och Cirkus Cirkör till artister som Laleh, CajsaStina Åkerström och komiker som Sissela Kyle och Carl Einar Häckner.
Kultur är en plats för frihet och inre tillväxt
Vad vill du att åskådaren ska uppleva?
– Jag vill att man ska bli gripen och ryckas med och att nuet blir det väsentliga. Vi människor är alltid på väg någonstans och varje person har sin egen historia i bagaget. Men att uppleva själva ögonblicket och vara öppen för vad som händer just nu ger möjlighet att vara totalt fri. Kulturen är en plats för frihet, säger Peter de Voto, och citerar några ord ur Harry Martinsons Aniara: ”… en tankemängd som kunnat rädda oss om den i tid fått vara med i odlandet av anden…”
Det här anknyter till syftet med Kulturhuset och den ännu större frågan om varför kultur är så viktigt för människor och samhälle. Enligt Peter handlar det om grundläggande saker som meningen med livet och att utvecklas som människa.
– Att i nuet få upplevelser som går utöver livet och vardagen är som att glänta på och titta in i en värld som inte är av denna värld… eller som Edit Södergran skrev: ”Jag längtar till landet som icke är”. Redan att lyssna på musik är en så otroligt icke-världslig sak. Trots att det bara är svängningar i luften kan vi uppleva musiken så starkt och realt och bli så berörda. Skulle man kunna leva utan musik och annan kultur? Knappast. Det skulle vara som att inte få luft, säger Peter.
Han menar också att man genom kultur i olika former kommer i kontakt med sitt inre och att det kan vara en del av att utveckla och förändra sig själv och lära sig nytt. Det kräver en viss ansträngning av åskådaren att ta emot intryck och vara öppen för det, vilket Kulturhuset försöker uppmuntra till.
– Vi vill bidra till en inre tillväxt hos människor, snarare än ekonomisk tillväxt. Det kan också leda fram till odlandet av en sorts medkänsla eller altruism, dvs motsatsen till egoism. Kulturen innehåller förstås också ett element av skönhet och att få in det vackra i livet.
Edsbergs kammarorkester. Foto: Erik Olsson
Inget riktigt samhälle utan kultur
Kultur är inte något som bara görs på en scen, i film eller böcker, menar Peter. Vi människor drömmer och fantiserar hela tiden och egentligen gör vi ständigt kultur själva på ett diffust sätt. Men på exempelvis en scen blir det hela mer tydligt och förklarande. När det gäller kulturens betydelse gör han en liknelse med brödbakning.
– Kulturen är för samhället vad jästen är för brödet. Utan kultur blir det inget riktigt samhälle. Det finns förstås även populärkultur, som då mer är att jämföra med bakpulver. Det kan absolut vara trevligt och gott med ett snabbjäst bröd också, men man behöver även Brahms och surdegsbröd.
– I storheter som Brahms, Mozart, Strindberg, Bergman och väldigt många andra kan man upptäcka något nytt varje gång och på så sätt är det något som går framåt hela tiden och gör livet ännu mer värt att leva. De har också alla skapat något som förändrar världen.
Cirkus Cirkör och Västmanlandsteater presenterar föreställningen UNDER, på Kulturhuset i Ytterjärna den 8, 9 och 10 december 2017. Foto Mats Bäcker.
Blev uppskattad scen i etablerad kulturbygd
Att det sedan ett kvarts sekel finns ett livaktigt kulturhus i Ytterjärna är egentligen inte så förvånande, även om det också är en bedrift. Den antroposofiska impulsen och alla olika antroposofiskt inspirerade verksamheter som finns i Järna-takten är starkt präglade av just kultur i ordets vidare bemärkelse. Det är exempelvis kultur som stärkande och läkande kraft i vården, kultur som pedagogiskt verktyg, kultur kring maten och odlingskultur i lantbruket.
När Kulturhuset i Ytterjärna skapades började det med ett önskemål om att man skulle bygga en teater för eurytmi, för att sprida denna rörelsekonst. Sedan tidigare fanns också planer på någon form av samlingslokal på platsen. Peter de Voto undervisade själv i eurytmi och var med i den mycket tvärprofessionella brainstorminggrupp med Arne Klingborg och många andra som under några år finslipade planerna.
På gräset på platsen där Kulturhusets scen nu finns ställde sig 19 eurytmister i en cirkelformation för att arkitekterna skulle se hur stor scenen behövde vara och för att kunna mäta upp det hela på plats. Det skulle senare visa sig ge en scen med proportioner som uppskattats av många danskompanier som framträtt på Kulturhuset genom åren. Ambitionerna med Kulturhuset växte under processens gång. Antalet sittplatser ökades till 500 och både foajén och caféet tillkom i planerna. Kulturhuset skulle både vara en samlingsplats och en scen för fler ändamål.
Själva byggstarten invigdes av Kungen och Drottningen. Bygget, som bekostades genom gåvor, blev en mycket dynamisk process, berättar Peter. Trots att olika grupper arbetade med olika delar av huset blev helheten mycket genomtänkt. Arkitekten Erik Asmussen sa lite skämtsamt att han brukade komma och titta på hur man byggt och sedan rita om efter det. En av ambitionerna man hade var att väggarna skulle ha liv genom vinklar, skulpturer, färg och det skulle vara målningar i taken. Fritz Fuchs färgsatte Kulturhuset.
Kulturminister Birgit Friggebo invigde Kulturhuset 1992 och snart spred sig nyheten i musik-Sverige att det fanns en ny konsertscen med fin akustik. Sveriges Radio gjorde en konsert med Esa-Pekka Salonen och Konserthuset gjorde en inspelning med dirigenten Sixten Erling, som senare återkom många gånger. Genom kontakter med grundaren av Dansens Hus, Jan Zetterberg, fick man en del dansföreställningar till Kulturhuset som snart blev känt även som dansscen. Bland många kända danskompanier som varit här märks bland andra Cullbergbaletten och Batsheva Dance Comapany.
Den japanska gruppen Sankai Juku. Foto: Erik Olsson.
Svettigt minne
När det gäller dans och performance har Peter de Voto ett av sina svettigare minnen som ansvarig för programmet på Kulturhuset. Den japanska gruppen Sankai Juku med fem vitsminkade herrar som dansade s.k. Butho-dans, med mycket långsamma kontrollerade rörelser och mycket speciella (och dyra) arrangemang på scenen. Bland annat rinnande sand, rinnande vatten och en stor vattendamm där ljuset skulle reflekteras på ett speciellt sätt när de rörde sig där. Gruppen var väldigt noga och bestämda med perfektionen i detaljerna. Bland annat skulle vattnet i dammen håll minst 35 grader, annars ställde de in föreställningen. Peter hade hyrt in en tankbil som fyllde dammen, men vattnet visade sig vara rostigt och japanerna stoppade det hela. Det var utsålt och publiken strömmade till. Nu fick medarbetarna på Kulturhuset kämpa hårt för att lyckas fylla dammen med tillräckligt varmt vatten från husen omkring. Det var osäkert om föreställningen skulle bli av och när japanerna till slut sa ok hade det hunnit bli ångande varmt och fuktigt i salen. Men det blev en mycket stark och lyckad föreställning som folk pratar om än idag.
Artister som vill något mer
Även i år har Kulturhuset ett intressant program med mycket sång och musik av hög kvalitet och inte minst en ny föreställning av Cirkus Cirkör. För framtiden drömmer Peter om att få möjlighet att göra egna produktioner av sceniska verk, exempelvis opera. En annan idé är att göra en spetsföreställning med den bästa dansen som finns i världen. Han hoppas också att publiken ska få följa nya unga talanger som kommer fram. Nästa år fortsätter man exempelvis med Järna Festival Academy under en vecka med unga toppmusiker från hela världen som här sponsras av bland andra Anders Walls stiftelse.
– Vad vi gör i framtiden beror också mycket på vad artisterna vill med sina framträdande. Hos oss ska de helst inte bara göra konserter och ta betalt, de ska vilja något mer, säger Peter de Voto.
Ytterjärna Forums magasin nominerat till Svenska Designpriset och Publishingpriset
Vi är glada att kunna berätta att vårt magasin – som bland annat innehåller ett urval av artiklarna vi har publicerat här på sajten – har blivit nominerat till både det prestigefyllda Svenska Designpriset 2017 och Publishingpriset.
…
LÄS MER
Vi är glada att kunna berätta att vårt magasin – som bland annat innehåller ett urval av artiklarna vi har publicerat här på sajten – har blivit nominerat till både det prestigefyllda Svenska Designpriset 2017 och Publishingpriset.
I Svenska Designpriset utses landets främsta alster inom design och formgivning. Tävlingsjuryn har alltså nominerat byrån Prioritys design av Magasinet för Ytterjärna Forum. Jan Vana är creative director på Priority och säger:
”Det är hedrande att juryn har uppmärksammat vår avskalade design. Magasinet handlar om att skapa en förhöjd kommunikativ upplevelse genom kreativ design som möter en hög redaktionell nivå”
Samtidigt har Priority Group också nominerats för vårt magasin till Publishingpriset i den årliga utmärkelsen för ”lovvärd redaktionell kommunikation och marknadskommunikation”, kategorin ”Infomagasin”.
Rösta gärna på oss
Omröstningsprocessen för Svenska Designpriset inleds idag och kommer att pågå fram till den 11 september. På en gala i Göteborg den 19 oktober presenteras de slutgiltiga vinnarna. Från och med idag går det att rösta på Ytterjärna Forums Magasin i kategorin Redaktionell Design. Vi skulle bli så tacksamma om ni ville gå in och rösta redan idag, vilket görs enkelt här!
Har du inte läst Magasinet än? Beställ gärna ditt exemplar för 50 kronor genom att mejla Julia på Priority.
Livsmedel under namnet rotfrukter innefattar hela rötter, rotdelar, rotknölar, stamknölar, ovan och under jord. De är en viktig del i den svenska husmanskosten. Ovärderliga i det gamla bondesamhället eftersom de tål att lagras över vintern om de hålls undan från mögel och frost. De är billiga, har högt vitamin, kostfiber och mineralinnehåll. Till exempel A-vitaminet bibehålls när vi kokar dem länge. Tillagningen kräver sin omsorg som är mödan värd.…
LÄS MER
Livsmedel under namnet rotfrukter innefattar hela rötter, rotdelar, rotknölar, stamknölar, ovan och under jord. De är en viktig del i den svenska husmanskosten. Ovärderliga i det gamla bondesamhället eftersom de tål att lagras över vintern om de hålls undan från mögel och frost. De är billiga, har högt vitamin, kostfiber och mineralinnehåll. Tillexempel A-vitaminet bibehålls när vi kokar dem länge. Tillagningen kräver sin omsorg som är mödan värd.
Kålrabbi är en rova ovan mark, ett mellanting av kål och rova. Den är stamknölad men ser ut som en rova och smakar som en krispig broccolistjälk men ändå mer läskande än den. Vackert ljusgrön eller purpurfärgad med blad och bladärr och inuti ett vitt fruktkött. Inte mycket historia känd om denna mer än att den framavlats av kål och kom till Europa i slutet av 1500-talet. Lustigt är dock att i Norge kallar de kålrot för kålrabi, ett av dessa förvirrande orförväxlingar vi kan råka ut för grannar emellan.
Kålrabbin har kallats Nordens citron. Den innehåller C-vitamin, B-vitamin, kalcium, fosfor, magnesium och grova kostfiber.
Tillaga kokt, rå eller stekt och panerad. I sallader, hyvlad, tärnad eller strimlad, picklad eller bara kokt med lite smör, i grytor och gratänger.
Servera ett barn tunna skivade flarn direkt från en kålrabbi och några nötter till som ett mellanmål.
Låt kålfamiljens egen lilla rova finna vägen till barnens munnar, låt kålrabbin, det trinda, osöta äpplet bli den glada lilla överraskningen i en välkomponerad sallad. För sin goda fräschör och sin sunda inverkan på ämnesomsättning, nervsystem och hjärta.
Kål är välkänt i huskurer för egenvård för att dra ut det röda ur en inflammation, som omslag utvärtes eller gurgla i juice mot tandköttsinflammation.
Kålsläktet är högt skattat i Norden för sin kurerande förmåga även vid förkylning och hosta. En urgröpt kålrot med honung i gropen som får stå över natten bjuder på en utsökt medicin. Honungen har dragit åt sig kålrotens näring och smält i urgröpta gropen så passa på att den ej rinner ut.
Ett mortlat vitkålsblad på en mjölkstockning är ett annat gammalt husmorsknep.
En variant inom kålfamiljen är rapsen som odlas dels för att utvinna olja ur fröna, dels för att av resterna efter oljeutvinningen bereda rapskakor, som används som fodermedel.
Många är de områden och riktningar en förädlingsprocess kan leda till och gott är det arbete som lades ned på att framavla de rotgrönsaker vi har idag.
Succé när den lokala gymnasiesärskolan och matbutiken samarbetar
I år firar Saltå By i Järna 75 år. Samtidigt firar också den lokala Icabutiken ett jubileum, nämligen 100 år. För att uppmärksamma detta har de båda verksamheterna slagit ihop sina firanden och tagit fram den gemensamma kampanjen: ”Här växer vi tillsammans”. En succé bland både särskolans elever och Icas medarbetare – och hela Järnas lokalbefolkning!
…
LÄS MER
I år firar Saltå By i Järna 75 år. Samtidigt firar också den lokala Icabutiken ett jubileum, nämligen 100 år. För att uppmärksamma detta har de båda verksamheterna slagit ihop sina firanden och tagit fram den gemensamma kampanjen: ”Här växer vi tillsammans”. En succé bland både särskolans elever och Icas medarbetare – och hela Järnas lokalbefolkning!
Här växer vi tillsammans är en kampanj där man vill belysa vikten av mångfald på arbetsplatser, och lyfta dem som sällan får stå i rampljuset. Kampanjen går ut på att varje tisdag under hela läsåret praktiserar en elev från Saltå Bys gymnasiesärskola i den lokala Icabutiken. Skolan har 43 elever, så det blir en tisdag per elev.
– Vi har sedan tidigare samarbetat med Ica här i Järna vad gäller praktikplatser, men i år satsade vi lite extra genom att låta alla elever få varsin Icadag, berättar Helena Just Knutsson, studie och praktiksamordnare på Saltå Bys gymnasiesärskola. Det har blivit succé!
Miranda Sälgström Holmberg är en av eleverna från Saltå Bys gymnasiesärskola som har spenderat en tisdag som praktikant bland mathyllorna i Icabutiken. Hon går i årskurs tre på gymnasiesärskolas program för Estetiska Verksamheter och drömmer om att bli keramiker.
– Det var jättekul. Jag fick bland annat fronta, det betyder att man flyttar fram produkterna på hyllorna så att de aldrig blir tomma. Ett oändlighetsjobb, skrattar Miranda och fortsätter: Jag var även på barnavdelningen, djuravdelningen, och bland kaffet och läsken. Roligast var nog att fronta läsken för då fick jag jobba tillsammans med Icabutikens chef Tomas. Han sa att det var det finaste han någonsin sett när jag hade frontat kaffet.
Anna Lindberg är butiksägare tillsammans med Tomas och var den som inledde samtalet med Saltå Bys gymnasiesärskola om samarbetet.
– Vi ville, i och med ICA 100 år, göra en fördjupad och hållbar satsning. Så vi pratade med Helena på Saltå By och kom överens om att alla elever, oavsett funktionsnedsättning, skulle få möjlighet att arbeta en dag på ICA, berättar Anna Lindberg.
Konceptet och kommunikationsmaterialet utvecklades sedan av Järna Kommunikation som bland annat tog fram en gemensam payoff: Här växer vi tillsammans.
En dag i Icabutiken
När eleverna kommer till Icabutiken klockan nio så börjar arbetsdagen med en genomgång av Daniel, en elev som tidigare gått på Saltå Bys gymnasiesärskola men som numera jobbar som trainee fyra dagar i veckan på Ica. Varje elev får en tröja där det står ”Här växer vi tillsammans” på ryggen. De får öva sig på att ta med matlåda och att lämna mobilen i skåpet medan de jobbar.
– Inställningen hos personalen på Ica är helt fantastisk. Personalen där är verkligen toppen och vi har aldrig haft några problem, berättar Helena Just Knutsson.
I entrén till Ica så har man målat upp ett stort träd där det står ”Här växer vi tillsammans”. Där gör varje elev som har genomfört sin praktikdag ett handavtryck på någon av grenarna ihop med en medarbetare från Ica. Trädet är ungefär halvfullt – projektet kommer att fortsätta även i höst och resten av året. Helst även efter det.
– Det har varit ett jättekul projekt och ett stort lyft för vår skola. Det har varit så spännande att följa eleverna, man kan se att det är någonting som händer med dem efteråt. Jag har sett många elever växa av att de märkt att de kan klara av arbetsuppgifterna i en butik. Glädjen av att växa med uppgiften är tydlig.
Har fått stor uppmärksamhet
Kampanjen har redan fått stor uppmärksamhet även om det är ett halvår kvar. Länstidningen i Södertälje har skrivit om projektet och det kommer även att vara med som en del i en kommande jubileumsbok som Ica planerar.
– Vi har kommunicerat projektet i våra sociala medier, i vårt skyltfönster och i butiken och har fått mycket positiv respons från både personal och kunder, säger Anna Lindberg. Helena Just Knutsson fyller i:
– Att folk engagerar sig, kommenterar och ger våra elever uppmärksamhet har gjort många glada. Våra ungdomar får sällan uppmärksamhet på detta sätt.
Önskar att fler vågade ta emot elever från en särskola
Helena Just Knutsson jobbar dagligen som studie och praktiksamordnare och med att hitta praktikplatser inom ramen för APL (arbetsplatsförlagt lärande). Hon tycker det är synd att det tyvärr fortfarande är såpass många företag som är rädda för att ta emot elever från en särskola.
– Min största utmaning är att hitta företag som är beredda att ta emot elever på APL. Jag önskar att det var fler företag som förstod vad de kan få ut av att ta emot våra elever. Tyvärr är många rädda. Jag önskar att fler vågade prova.
Anna Lundberg, som har lång erfarenhet av att ta emot APL-praktikanter från Saltå Bys gymnasiesärskola, uppmanar andra att just våga!
– Våga prova och säg inte nej direkt. Skolan hjälper alltid till i inskolningen och finns med om det är något vi undrar över. Vi har en nära kontakt med Helena Just Knutsson från Saltå By som handleder både personal och elever.
Kampanjen kommer att fortsätta året ut, och förhoppningsvis även nästa år. Om du följer Saltå By och Ica Järna på Facebook så får du uppdateringar om vad som händer.
Genom TED talks kan man vidga sina vyer en aning och ta del av nya och ofta intressanta perspektiv. Idag tipsar vi om 3 intressanta TED talks från senaste månaden – om vilka positiva saker det kan innebära att vara uttråkad, hur din hjärna bestämmer vad som är vackert och vad molnen kan innebära i klimatförändringarna.…
LÄS MER
Genom TED talks kan man vidga sina vyer en aning och ta del av nya och ofta intressanta perspektiv. Idag tipsar vi om 3 intressanta TED talks som postats under den senaste månaden – om vilka positiva saker det kan innebära att vara uttråkad, hur din hjärna bestämmer vad som är vackert och vad molnen kan innebära i klimatförändringarna.
1. Manoush Zomorodi: Att vara uttråkad kan leda dig till dina bästa idéer
I dagens samhälle behöver vi sällan vara uttråkade – har vi inte ett mejl att svara på så har vi en spännande teveserie att följa eller sociala medier-flöde att scrolla. Manoush Zomorodi leker här med tanken på vad det kan innebära att vara uttråkad och enligt forskare är det när vi dagdrömmer som hjärnan intar sitt grundläge. Vi tänker bortom medvetandet och går inte längre på autopilot, som vi gärna gör i vardagliga bestyr. Det i sin tur leder till nya kopplingar i hjärnan, vilket kan skapa nya idéer!
2. Anjan Chatterjee: Så bestämmer din hjärna vad som är vackert
Anjan Chatterjee funderar på ett mycket tankeväckande sätt kring vad skönhet är och varför vissa attribut uppfattas som mer attraktiva än andra. Det har antagligen en koppling till artens överlevnad. Exempelvis uppfattas personer med blandade attribut som mer attraktiva – de representerar olika befolkningar och har antagligen bättre genetisk variation och anpassning till omgivningen. Den andra faktorn som bidrar till skönhet är symmetri. Vidare handlar det om kvinnliga och manliga hormoner, bland mycket annat.
""
3. Kate Marvel: Kan molnen ge oss mer tid att lösa klimatförändringarna?
Kate Marvel forskar kring klimatförändringarna. Här berättar hon om hur molnen täcker två tredjedelar av jordens yta och ändå är det så mycket forskarna inte vet om dem. Vad man vet är att de spelar en stor och dubbel roll i klimatsystemet – låga moln skuggar solen och kyler planeten och höga moln fungerar som ett växthus och värmer planeten. Olika klimatmodeller försöker förstå sig på molnen och vet ännu inte vilken roll de kan komma att spela i den globala uppvärmningen. De skulle kunna ge oss mer tid att hitta en lösning – eller göra det värre.
100-åriga tankar om pedagogik högst relevanta idag
Engagemang, helhetssyn på människan och en anpassning till hur barn utvecklas i olika åldrar kan man tycka bör vara vägledande för pedagogiken i skolan. Det här är några bärande delar i de idéer som bland andra Rudolf Steiner utvecklade redan för ett sekel sedan och som främst förverkligades genom waldorf-pedagogiken. Idéerna är högst relevanta även idag, men får inte tillräcklig plats i dagens skola, menar professor Bo Dahlin.…
LÄS MER
Engagemang, helhetssyn på människan och en anpassning till hur barn utvecklas i olika åldrar kan man tycka bör vara vägledande för pedagogiken i skolan. Det här är några bärande delar i de idéer som bland andra Rudolf Steiner utvecklade redan för ett sekel sedan och som främst förverkligades genom waldorf-pedagogiken. Idéerna är högst relevanta även idag, men får inte tillräcklig plats i dagens skola, menar professor Bo Dahlin.
Inre aktivitet behövs i lärandet
Han är forskare och professor emeritus i pedagogik vid Karlstad universitet och har skrivit en ny bok: Rudolf Steiner, The relevance of waldorf education. Det är en del i det tyska förlaget Springers serie om tongivande tänkare inom utbildning. I boken går Bo Dahlin igenom vad Steiner sa om pedagogik och han kan där se många kopplingar och överensstämmelser med senare tiders tankar om pedagogik.
Bland annat gäller det Steiners kunskapsfilosofi. Han var tidigt inne på den s.k. konstruktivistiska kunskapssynen, som betonar att människor själva skapar och konstruerar kunskap i interaktion med omvärlden. Det är ett synsätt som varit populärt ganska länge, men som också kritiserats av personer som tycker skolan är flummig.
Ett viktigt drag i Steiners kunskapsfilosofi är, enligt Bo Dahlin, att han betonade subjektets aktivitet, dvs jagets aktivitet i lärandet.
– Det måste finnas ett aktivt intresse, ett engagemang för att man ska kunna tillägna sig kunskaperna på ett meningsfullt sätt. Det här är också framträdande i flera kunskapsfilosofier som pedagoger tar upp idag.
– Inom en del kunskapsfilosofier talar man om deltagande, eller participatorisk kunskapsutveckling, som handlar om att man lär genom att delta i aktiviteter. Det intressanta och speciella med Steiner är här att han poängterade det inre deltagandet. Det räcker inte att bara vara med och göra saker, utan det behövs också en andlig aktivitet, säger Bo Dahlin.
Ordet ”andlig” känns för många troligen lite främmande, och ordet missförstås ofta (reds anm). I det här pedagogiska sammanhanget menar Bo Dahlin att det handlar mycket om jaget och medvetandet. Andra ord man kan använda är individualiteten, den inre identiteten eller den unika kärnan i varje människa. Där finns också en nyckel till att verkligen kunna se det individuella hos eleverna. Bo Dahlin menar att det inom pedagogiken behövs utvecklade tankar kring detta om det ska bli mer än en god ambition.
För tidigt fokus på det kognitiva går emot utvecklingspsykologin
Härifrån kommer man osökt in på människosynen i pedagogiken, där det finns en del att lära av Steiner och waldorf-inriktningen. Den s.k. pedagogiska antropologin var generellt ett stort tema för några decennier sedan och man talade då mycket om människosyn inom pedagogiken, men det har idag försvunnit, menar Bo Dahlin.
– Det handlar om en helhetssyn på människan där det gäller att förstå att både det kroppsliga, själsliga och andliga är realiteter i hur vi utvecklas. Centralt är också att känslan och viljan är lika viktiga som tanken i lärandet. Dagens skola är mycket fokuserad på tanken och det kognitiva, medan känsla- och viljefunktionerna blivit relativt utarmade. Skolan börjar idag också med de kognitiva funktionerna i för tidig ålder.
Den här frågan hänger direkt ihop med utvecklingspsykologin, som också tillmättes större betydelse tidigare inom pedagogiken, men som enligt Bo Dahlin allt mer har marginaliserats. Bland tongivande kunskapsteoretiker hade bland andra Piaget liknande syn som Steiner när det gäller att man bör vänta med att arbeta med abstrakta begrepp till högre upp i skolåldern.
– Nu verkar det som att det är hjärnforskningen kring hjärnans plasticitet som styr. Man får då utgångspunkten att hjärnan är mer utvecklingsbar ju yngre man är och att man därför ska börja tidigt med allt. Men det är inte bra och går tvärt emot utvecklingspsykologin, menar Bo Dahlin.
Han nämner bland annat en engelsk undersökning där man under lång tid följde skolelever upp i vuxen ålder. Tidig skolstart visade sig då ha negativa effekter på vissa områden när man blev vuxen, bland annat hälsan. Man fann också att tidig skolstart inte hade starka samband med akademiska meriter.
Skolan har mycket att lära av waldorf
I sin nya bok går Bo Dahlin också igenom principer för hur en läroplan enligt waldorf bör se ut. Här finns likheter med den vanliga skolan, men det finns mycket som skiljer sig från hur det i praktiken ser ut i skolan idag.
Han berättar om en utvärdering som gjordes i England för att se vad den vanliga skolan kan lära av waldorf. Här framtonade framför allt omsorgen om barnen och helhetssynen på barnens utveckling. Man betonade också betydelsen av att tala på ett levande sätt och lägga sin själ i det för att få barnens uppmärksamhet, vilket Steiner också var inne på. Det konstnärliga i lärandet lyftes också fram i utvärderingen. Ytterligare en intressant aspekt är rytmen i waldorf-undervisningen, som enligt Bo Dahlin inte alls finns i vanliga skolan, där scheman mer läggs upp utifrån administrativa grunder. Även betydelsen av lärarnas personlighet betonas i waldorf, liksom en bra arkitektur i skolan.
– Undersökningar visar att waldorf-elever trivs bättre i sin skola än andra elever. Jag tror det beror på hela upplägget i waldorf-pedagogiken och att eleverna känner sig sedda, säger Bo Dahlin.
Hög trivsel är troligen positivt för ordningen och disciplinen i skolan, som ju diskuteras mycket i dag. Det som får anses dominera skoldebatten idag är diskussionen om bristande resultat i skolan och Pisa-mätningar. Här tycker Bo Dahlin att man bör fråga sig vilka kunskaper som egentligen mäts. Han menar också att normerna för vad eleverna ska kunna är utformade med för lite hänsyn till ålder och barns utveckling. Angående resultaten från waldorfskolor har Bo Dahlin tidigare forskat kring hur det gått för eleverna. Bland annat visade det sig då att en jämförelsevis hög andel waldorf-elever genomförde högre studier, oavsett social bakgrund. Man var också mer intresserade av samhällsfrågor än andra elever.
Råd till politiker
Om du fick ge politiker några råd och uppmaningar om dagens skola, vad skulle du vilja säga?
– Lyssna mer på pedagogisk forskning utan förutfattade meningar. Tyvärr tar politikerna i regel bara till sig sådant som bekräftar det man själv tycker och som stödjer den egna politiken. Jag vill också uppmana dem att i lärarutbildningen lägga större vikt vid kunskaper om barns utveckling. Lägg också större vikt vid de praktiskt-estetiska ämnena och låt dessa få större plats i skolorna. Inse hur de hänger samman med de kognitiva ämnena, säger Bo Dahlin.
Bo Dahlins nya bok – Rudolf Steiner, The relevance of waldorf education hittar du här.
Småskalig grönsaksodling som ger inspiration för framtiden
Ett liv med mer gemenskap, i överensstämmelse med ekosystemen och med möjligheten att få vara kreativ i sitt arbete och göra något meningsfullt. Det är en dröm som odlingskooperativet Under Tallarna har förverkligat. Samtidigt utvecklar man inte minst ett inspirerande exempel på hur småskalig grönsaksodling blir den mest högproduktiva och ekologiska modellen. …
LÄS MER
Ett liv med mer gemenskap, i överensstämmelse med ekosystemen och med möjligheten att få vara kreativ i sitt arbete och göra något meningsfullt. Det är en dröm som odlingskooperativet Under Tallarna har förverkligat. Samtidigt utvecklar man inte minst ett inspirerande exempel på hur småskalig grönsaksodling blir den mest högproduktiva och ekologiska modellen.
Stort intresse
– Vi får massor av besök av intresserade människor. Det blir några tusen varje sommar. Många söker idag efter idéer om hur vi ska hantera en ohållbar framtid och vi blir kanske ett exempel på personer som går till handling, säger Simone Grind, som är en av de fem delägare som driver kooperativet.
Under Tallarna bygger i övrigt på olika typer av medlemskap. Det som odlas går idag till 70 andelsmedlemmar under perioden juni–oktober. Då får 50 medlemmar en prenumererad veckolåda som ungefär motsvarar en familjs veckobehov av grönsaker. De övriga 20 andelarna går till restauranger. Intresset är stort. Andelarna är slutsålda i år och man planerar att utöka verksamheten och antalet medlemmar. Det här upplägget innebär samtidigt både en riskfördelning och en naturlig dialog mellan producenter och konsumenter.
Man kan också vara stödjande medlem i Under Tallarna och vara med på olika arrangemang. Här ordnas skördemiddagar, träffar, kurser, praktikantdagar, öppna arbetsdagar som är väldigt välbesökta, med mera. De här mötena mellan människor är en viktig poäng med verksamheten.
Skapa det liv man vill leva
Under Tallarna (eller formellt Tuna kooperativ) finns i Järna, startade år 2012 och har byggt upp verksamheten utan lån eller bidrag. Marken som arrenderas av Södertälje kommun var för länge sedan en del av en gård, men hade vid starten legat öde under många år. Här fanns bara ruinen av ett nedbrunnet hus. Idag sjuder det av grönsaksodlingar och centrum för det hela är ett stort egenbyggt växthus där man driver upp plantor för odlingarna och där man också har utrymmen för gemenskap.
Här träffar jag tre av dem som driver verksamheten – Simone Grind, Robin Tidblom och Ossian Tidblom. De har lite olika bakgrunder men verkar ha liknande motiv för att arbeta med kooperativet.
– Vi vill skapa en plats för både högproduktiv matproduktion och en mötesplats för socialt, kulturellt liv med utrymme för rekreation och upplevelser. Det handlar om att skapa det liv vi vill leva. Samtidigt blir den småskaliga matproduktionen ett bra verktyg att arbeta med frågor som vi tycker är viktiga, exempelvis biologisk mångfald, socialt inkluderande, starka lokalsamhällen, miljömedvetenhet och konsumtionsmedvetenhet, säger Simone.
– Det är ett försök att leva med ekosystemen på ett sätt där människan inte är alltför separerad, och att den vägen utforska hur man kan göra, säger Robin.
– Det här ökar också människors engagemang för lokalsamhället. Man bryr sig mer om sin lokala matproduktion, menar Ossian.
Foto: Erik Olsson
Högproduktiv odling
Enligt Ossian händer det mycket just nu inom småskalig grönsaksodling över hela världen och vi lever i en tid då man kan lära av varandra och kombinera de bästa tipsen. Under Tallarna har ambitionen att göra den här typen av odling till den mest högproduktiva och mest ekologiska modellen. I de egna odlingarna kan man själva se att samarbetet med ekosystemet gör att man kan producera så mycket mer.
Under Tallarna odlar mer intensivt än många andra odlare. Det grundar sig på detaljer i metoderna och modern forskning om ekologi. Man har fasta odlingsbäddar där man odlar på hela ytan. De plöjs aldrig. Detta för att bygga upp ett mikroliv i jorden som gör att grönsakerna kan tillgodogöra sig näringsämnena där. Man använder mycket biokol vars struktur ger en bra miljö för mikroliv i jorden. Ungefär som ”jordens korallrev”, menar Robin. Den här kolblandade odlingsjorden laddar man med mycket näring i form av kompost och komposterad gödsel.
Hos Under Tallarna får man under en säsong fram 2–3 omgångar grönsaker på en och samma yta och med en varierad växtföljd. Att man får ut så mycket beror både på hur man sköter odlingsjorden och att man för det mesta driver upp plantor i växthus som sedan planteras, dvs man sår inte så mycket direkt. Genom det material man använder i odlingsbäddarna samt genom att man odlar på hela odlingsytorna har man inga större problem med ogräs som ska rensas. Inte heller har man problem med sniglar. Våra odlingsbäddar är inte ett bra habitat för dem, de vill inte vara här, berättar Ossian.
Foto: Erik Olsson
Behövs mer småskalig matproduktion
– Det här är en spännande modell för hur mycket som kan produceras exempelvis nära stan där det inte finns så mycket yta, säger Simone. Det är något som samhället kommer att behöva mer av i framtiden, vi kan inte fortsätta som vi gör idag. Det handlar också om matsuveränitet i Sverige som man pratar mycket om idag. Om vi inte producerar mat, vad händer då redan efter tre dagar om vi plötsligt inte längre kan importera?
Hon menar också att det som Under Tallarna gör kan alla göra överallt. Det finns mycket kommunal och annan mark i anslutning till samhällen som går att använda till matproduktion och som skulle må bra av att användas till det. Det krävs också en hel del arbete och envishet och att man vågar tro på sin idé. Därför behöver det hela också vara lustdrivet, och det får man med sig om man arbetar på ett sätt som stämmer med det liv som man vill leva.
Enligt Simone behövs även större samhällsvisioner för att den här typen av småskalig matproduktion ska få ordentligt genomslag. Det räcker inte med att politiker och tjänstemän tycker det är bra i största allmänhet. Det behövs funktioner i samhället som kan bidra till den utveckling man vill se. Simone tycker det är bra att Södertälje kommun nu ska arbeta med en odlingsstrategi för hela kommunen. Men det finns ganska få odlare och hon menar att hela Sverige behöver utbilda sig i hur småskalig matproduktion går till.
– Det behövs också mer utrymme att testa nya lösningar. Om vi ska skapa ett samhälle som stämmer med planetens begränsningar behöver vi alla, inklusive politiker och företag, se exempel på hur man kan arbeta utanför den vanliga fyrkanten. Det är detta som kommer att skapa utveckling. Inget nytt föds av att enbart vara emot allt som är dåligt. Vi fokuserar istället mer på att utveckla ett bra exempel och att inspirera andra, säger Simone.
Vi är i ständigt behov av innovativa lösningar inom jordbruket. Här är 5 exempel på kreativa initiativ från bönder runtom i USA som vi inspireras av! Vad sägs om att odla ekologiska aroniabär eller uppfinna en ny form av ved att elda med?…
LÄS MER
Vi är i ständigt behov av innovativa lösningar inom jordbruket. Här är 5 exempel på kreativa initiativ från bönder runtom i USA som vi inspireras av! Vad sägs om att odla ekologiska aroniabär eller uppfinna en ny form av ved att elda med?
1. Urban odling
Crested Butte i Colorado är belägen högt upp på Rocky Mountains och erbjuder därför inte optimala odlingsförhållanden. Tidigare kunde odling ske enbart på sommaren, men sedan kom Kate Haverkampf på en lösning. Hon lanserade Tassinong Farms, en farm inuti återanvända fraktbehållare. LED-lampor lyser upp växthyllor som är rotade i en behållare gjord av återvunna plastflaskor. Med ett smartphone-aktiverat spårningssystem kan Haverkampf hålla koll på sina odlingar. Om näringsblandningen i vattnet blir ojämn kan hon svepa på sin telefon för att fixa det – var hon än befinner sig. Eftersom det inte finns någon jord minskar risken för ogräs, och behovet av bekämpningsmedel minskar i det tätt kontrollerade odlingsutrymmet inomhus. Vattenanvändningen är minimal.
2. Superfrukt
Iowa är fullt av fält där man odlar majs och soja. Men bonden Andrew Pittz skiljer sig från mängden. På hans familjegård är fälten täckta med certifierade ekologiska aroniabär. Bären innehåller en högre mängd antioxidanter än alla andra frukter, vilket gör dem till riktiga superbär. Men Pittz odlar dem framförallt av hänsyn till miljön.
Bären växer mycket på hans gård även utan bevattning. Mellan bärbuskarna finns mattor av lokalt gräs som bidrar med kväve i jorden och ökar avkastningen samt minskar behovet av kemikalier.
3. Att plantera rättvisa
Steniga sluttningar brukar inte rankas högt i jordbruksvärlden. Men utanför Albany i New York valde två personer att arbeta i just den miljön. De tillämpade metoder för jordrening och började avlägsna stenar och plantera grödor. Fem år senare öppnade de en affär på Soul Fire Farm. Affären fokuserar på miljö och rättvisa och vill stötta Albanys socialt utsatta miljöer. De har också startat en workshop i jordbruk, Black and Latin Farmers Immersion, som lockar svarta bönder från hela landet. Allt på gården odlas utan syntetiska kemikalier och bönderna är beroende av kompost för att öka produktiviteten. De levererar även lådor med grönsaker och för familjer som har ont om pengar kan den bli så gott som gratis. Detta för att de vill ge alla möjligheten att äta nyttig mat som är odlad med omtanke om miljön!
4. Att ta vara på ”Kollandet”
På kullarna i Kentucky är miljön full av damm och toxiner och förorenat vatten, efter att man avlägsnat bergstoppar där. Man har funderat på om det går att göra något med den förorenade platsen. Robin Richmond Mason kom att tänka på kenaf, en växt som är släkting till hampa, ockra och bomull. Mason upptäckte att kenaf är en potent källa till bränsle som brinner längre och varmare än konventionell ved – vilket är en bonus på landsbygden där trävärme är vanligt. Att hitta en ny källa till ved bidrar även till att lätta trycket på skogarna som skövlas för ved. Man ser också kenaf som ett första försök att öka växtlivet på platsen.
5. Gammal bondgård, nya knep
Don Bustos familj har bedrivit jordbruk i New Mexiko i tre sekler och än idag använder han och hans brorson det gamla systemet för vattendiken, som kallas Acequias, för att mata sina grödor. De odlar högkvalitativa ekologiska grödor, för marknader och offentliga skolor. Idag odlas nästan sex dussin sorter av frukt och grönsaker året om med hjälp av en serie lågteknologiska växthusstrukturer och en solvärmare. Don Bustos har också varit en stor förkämpe för kvinnliga och svarta bönder. Han har även skapat ett utbildningsprogram som knyter samman små odlare med offentliga skolkafeterior.
Det här är en sammanfattning av en artikel på engelska, publicerad hos EcoWatch, läs den gärna här!
Ecowatch: 6 innovative farmers that will change your perception of what it means to grow food
17 augusti, 2017
Rödbetan – beta vulgaris
Rödbetan håller på att bli väldigt populär. Vi har sett den dyka upp i mat- och hälsoartiklar där den hyllas och rekommenderas för sin förmåga att från näringssidan utjämna spänningar och ensidigheter i den mänskliga organismen. Rödbetan ger oss möjligheten att genom kosten närma oss den goda hälsa vi vill uppnå och motverka de fysiska obalanser vi ibland måste medicinera.
…
LÄS MER
Rödbetan håller på att bli väldigt populär. Vi har sett den dyka upp i mat- och hälsoartiklar där den hyllas och rekommenderas för sin förmåga att från näringssidan utjämna spänningar och ensidigheter i den mänskliga organismen. Rödbetan ger oss möjligheten att genom kosten närma oss den goda hälsa vi vill uppnå och motverka de fysiska obalanser vi ibland måste medicinera.
”Riv en rödbeta, en morot, några droppar citron, ät varje dag – det ger stark kraft!”
Detta sade karskt den gamla damen i sängen bredvid då jag var inlagd för att få blod.
Och jag gjorde så, varje dag. Det gav stark kraft.
Vildplantan Beta vulgaris från medelhavsområdet, en strand- och saltväxt, är den planta som kultiverats till mangold, sockerrova och rödbeta i en äldre tid. Men det var först i mitten av 16:e århundradet som rödbetan fick någon större utbredning i Mellaneuropa. Den är lättodlad och kan växa och frodas långt norrut i våra kalla, mörka jordar.
Rödbetsroten är rund och trind och genomskuren ser vi ett blomlikt ringmönster. Smaken är sötaktig och i hela roten ända ut i bladnerverna strömmar den rödlila saften. Den röda färgen är som naturens röda bläck. Den färgar av sig på dina händer, på skärbrädan och den färgar din urin! Flödande i vår kropp fyller den oss med antioxidanter. Pigmentet är en fytokemikalie som är växtens naturliga skydd mot solens strålning, insektsangrepp, bakterier, virus och svamp.
Rödbetsblasten innehåller mer järn och andra mineraler än spenat.
Vidare är rödbetan blodbildande och blodtryckssänkande, hjälper vid förstoppning särskilt när vi har ätit för tung mat, bra mot finnar, fetma, hudproblem, anemi och mycket mer.
Rårivna rödbetor rekommenderas som diet till cancersjuka.
Dessutom är rödbetan basisk och stabiliserar ph-värdet i en för sur kropp.
Inte utan att man kan förstå att rödbetan en gång odlades som läkeört!
Men så är den god också!
Här i en variant på Morotskaka med rödbetor och saffransglasyr:
Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en rund bakform.
Blanda de torra ingredienserna. Rör i olja och ägg till en jämn smet
Tillsätt rödbetor och valnötter.
Häll smeten i formen. Grädda kakan mitt i ugnen i ca 45 minuter.
Kakan är färdig när den släpper från kanten och en provsticka är torr.
Låt kakan svalna något i formen. Stjälp sedan upp den på ett galler och
låt den kallna under formen.
Använd en elvisp till glasyren och blanda ihop ingredienserna till en slät kräm.
Om du använder hel saffran så börja med att stöta den tillsammans med lite socker i en mortel. Bred glasyren över kakan.
