På Bokmässan i Göteborg är det alltid mängder av intressanta seminarier som behandlar aktuella frågor i samhället. Numera läggs ett urval av dem upp på UR Play till allmän beskådan. Här tipsar vi om tre favoriter!

#1. Det som är kvar när vi glömt vad vi lärt oss

Är bildning att lära sig kunganamn, årtal och latinläxor utantill? Eller är det vad Ellen Key kallade ”det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss”? Är den humanistiska bildningen mer eftersträvansvärd än den naturvetenskapliga? Varför, i så fall? Frågan diskuteras här av olika personer som är verksamma i den akademiska miljön.
Se seminariet här.

#2. Fri tanke, fri forskning och andra fina ord

Universitet och högskola förknippas fortfarande med forskning och kunskapsförmedling men villkoren förändras. Dessa platser blir alltmer som företag som ska redovisa resultat och effektivitet. Parallellt med det anpassar man utbildningar till vad som eftersöks på arbetsmarknaden. Vad innebär allt det här på sikt? Se det här samtalet med bl a historikern Johan Östlund och filosofen Sharon Rider.
Se seminariet här.

#3. Det nya Norrland – staden och landet

De unga flyr byar och småstäder medan storstäderna växer så det knakar. Här samtalar serietecknaren och förläggaren Mats Jonsson, folkmusikern Sara Parkman och författaren Po Tidholm (som har skrivit mycket om Norrlands avbefolkningstendenser, bland annat) om ett högaktuellt ämne. Vad händer när alla bor i storstäderna? Vad blir kvar av de små platserna, som en gång var så levande?
Se seminariet här.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex ställer bankkunder allt högre krav på att bankerna tar samhällsansvar och den senaste mätningen visar ganska låg kundnöjdhet för de stora bankerna. En tidigare högt uppsatt bankchef vi talat med säger att det låga förtroendet för banker är ett stort problem, att man mest verkar vara till för ägarna och misslyckas med att visa att man står på kundernas sida.

Lågt betyg till bankbranschen

Svenskt Kvalitetsindex mäter kundnöjdhet i en rad olika branscher. I sin senaste mätning i bankbranschen konstaterar man att sambandet mellan samhällsengagemang och kundnöjdhet blir allt starkare. ”Bankkunden vill göra affärer med en bank som upplevs som schysst, ansvarstagande och lokalt engagerad. Kunderna ställer allt högre krav och det räcker inte längre med symbolhandlingar och formuleringar om hållbarhet i olika strategidokument…” I årets mätning fick bankerna en genomsnittlig kundnöjdhet på 63 (av 100).

– Det är ett lågt branschgenomsnitt, säger Johan Parmler som är vd och chefsanalytiker på Svenskt Kvalitetsindex.

Här analyserar man bland annat underliggande drivkrafter bakom kundnöjdheten och hur den förändras. Johan förklarar att bankernas kundnöjdhet var högre tidigare när den tekniska utvecklingen kring banktjänster hade hög prioritet för både bankerna och kunderna. Idag är många av de tjänsterna självklara.

– Nu är det sämre med de personliga kundrelationerna och mjuka värden blir mer signifikanta för kundnöjdheten. Vi är mer distanserade till våra banker relationsmässigt, men inte funktionsmässigt, säger Johan Parmler.

Nischbanker har överlag högre kundnöjdhet och Johan Parmler säger att de adresserar de rätta frågorna. Han menar också att vi som kunder generellt identifierar oss mer med våra leverantörer idag.

Ytterjärna Forum har pratat med en nischbank som har samhällsansvar som tydlig profil och frågat vad de själva ser av de här trenderna. Ekobanken är en hållbarhetsinriktad, mindre bank som inte ingår i Svenskt Kvalitetsindex mätningar, men som i Fair Finance Guide får toppbetyg för de hållbarhetskrav banken ställer.

–Vi tycker resultaten i Svenskt Kvalitetsindex bekräftar att vi är inne på rätt spår. Vårt syfte är att använda banken för att skapa ett hållbart samhälle, både miljömässigt och socialt, och det tycks allt fler kunder vara intresserade av. Det är också viktigt att banker är bra lokala aktörer där folk jobbar och bor, säger Kristoffer Lüthi, som är vice vd på Ekobanken.

Tidigare bankchef: ”Folk litar inte på bankerna”

En person som har mycket god inblick i storbankvärlden och vilka frågor man brottas med där är Bengt-Olof Lalér, som idag ansvarar för större krediter på Ekobanken. Han var tidigare vice vd på Skandiabanken och dessförinnan hade han chefsbefattningar i bland annat SBAB, HSB Bank och Swedbank. Han menar att det finns en brist på förtroende och en misstänksamhet mot banker.

– Det är just bristande förtroende som är bankernas största problem, dvs att folk inte litar på dem, vilket inte är bra när man vill hålla någon i handen ekonomiskt, säger Bengt-Olof Lalér.

Han tycker det här beror på många faktorer, inte minst att bankerna inte varit tillräckligt transparenta. Det gäller exempelvis hur man sätter bolåneräntor, vilket varit en stor diskussion under många år. Bengt-Olof ger flera exempel på sådant som undergräver förtroendet för bankerna.

– Man erbjuder fonder som inte är etiska, det finns en hel del diskussion om de höga löner som direktörer har i bankerna och man har stora problem att förklara varför man måste göra så stora vinster.

Men han påpekar också att egentligen är bankernas marginaler inte så stora om man jämför med vad aktieägare i andra bolag kräver. Om exempelvis ett skogsbolag gör samma vinster så har man som konsument ingen direkt relation där, men om banken gör stora vinster tänker man att där har ju jag mina lån.

– Bankerna misslyckas med att visa att de står på kundernas sida. Det hela är ett hopkok av imageproblem där bankerna ser ut att vara till för ägarna och inte för kunderna, säger Bengt-Olof Lalér.

Går att bygga starkt förtroende för en bank

Så här behöver det inte vara. Bengt-Olof berättar om ett bra exempel från sin tid i en annan bank. Där hade man en bankfilial som var mycket populär därför att de var konsekvent transparenta med vad de gjorde. För varje villkor och produkt de tog fram testade man först om det var bra för kunderna, personalen och ägarna. Om man fick ett nej från någon av de intressentgrupperna så genomfördes inte det man testade. Kunderna involverades också på ett transparent sätt i utveckling av nya produkter och system. På så sätt byggde bankfilialen upp ett mycket starkt förtroendekapital som attraherade fler och fler kunder.

– Jag tror att flera storbanker är dåliga på att veta vad folk vill ha. Transparens och förtroende är det som kunder efterlyser alltmer idag. Jag upplever också att man pratar mycket om hållbarhet, men att det inte är så många som vet vad som menas med det inom bank och finans, och hur man agerar för att nå hållbarhet. Det blir lätt en ganska abstrakt diskussion, säger Bengt-Olof Lalér.

Han menar att många människor vill göra något bra och han tycker det vore intressant om bankerna kunde möta den viljan och kommunicera mer om hur man kan bidra till en hållbar värld. Ekobanken är ett exempel på bank som visar detta på ett mycket konkret och transparent sätt. Banken redovisar öppet vad spararnas pengar används till i utlåningen, och de lånas bara ut till verksamheter och projekt som är ekologiskt, socialt eller kulturellt hållbara. Pengarna hamnar inte på en anonym finansmarknad där de skulle kunna användas till i princip vad som helst.

Växande intresse för hållbara finanser

Människors ökade intresse för hållbara finanser tror Ekobankens Kristoffer Lüthi beror på en mängd faktorer, bland annat larmrapporter om både miljöproblem och dåliga sociala förhållanden.

– Det första uppsvinget för hållbarhetsfrågor kom på matsidan, där man kommit längst. Även inom andra varor och produkter som exempelvis kläder och el har man kommit en bit. Nu är det dags för ökad hållbarhet inom bank- och finanstjänster, som ju har stor påverkan på hur både världen och det lokala samhället faktiskt utvecklas.

Utöver de basala banktjänsterna på nätet är det enligt Kristoffer Lüthi viktigt för Ekobankens kunder att banken tar ett samhällsansvar. Han säger att det för många även är viktigt med den mänskliga kontakten.

– Man vill ha en bankpartner som man kan prata med och som man har förtroende för. Vi har exempelvis många lånekunder som vill prata med oss om sina projekt och idéer.

Det här går i linje med vad Svenskt Kvalitetsindex kan se om att bankkunder ställer ökade krav på samhällsansvar, förtroende, lokalt engagemang och att tillgängligheten och de personliga relationerna har betydelse.

En ökande efterfrågan på ansvarstagande banker ser man också inom den globala impuls man brukar kalla social banking, där Ekobanken är ett exempel. Social banking är en lång rad värderingsbaserade banker som kännetecknas av transparens och inriktning på hållbarhet. De växer idag stadigt över hela världen.

Vi har tidigare skrivit om att såväl Järna Mejeri som Ytterjärna Forums eget magasin nominerats i Svenska Designpriset 2017. Igår delades priset ut och Järna Mejeri tog hem guldmedaljen för sina förpackningar!

Under prisutdelningen igår i Göteborg valde juryn och de röstande alltså att ge Järna Mejeris förpackningsserie toppositioner och den slutgiltiga förstaplatsen. Så här löd juryns nominering: ”För att ”less” alltför sällan tillåts vara ”more” och för en självsäkert förpackad uppvisning av ärlighet som varar längst.” Juhani Selvani, ordförande på Järna Mejeri, om vinsten:

”Vi är väldigt stolta och glada över att vår design uppmärksammas i sådan här namnkunnig konkurrens. Våra livsmedel håller redan högsta klass, nu kan vi dessutom säga att förpackningarna är bäst i Sverige. Nu fortsätter arbetet med att utveckla både förpackning och innehåll och ge möjlighet för svenskarna att köpa mejeriprodukter av hög kvalitet, genom hållbar produktion med djur och natur i fokus.”

Mejeriets förpackningar togs fram av byrån Priority och har tidigare uppmärksammats internationellt i designsammanhang. Den här gången var förpackningarna nominerade i kategorin Identitet – Förpackning, tillsammans med 22 andra varumärken.

– Här har vi design i världsklass, en dynamisk analys av kundens affärsmässiga identitet och behov och ett praktiskt kommunikativt verktyg i samverkan. Det är Prioritys affärsidé och något som går igen i nästintill alla våra kundrelationer. Vi är väldigt glada, men inte förvånade, att det uppmärksammas, säger Jan Vana som är Creative Director på Priority.

Ytterjärna Forums magasin kom på delad fjärde plats i sin nominerade kategori.

Här kan du se alla vinnare i årets omgång av Svenska Designpriset.

Vi vet idag en del om utsläpp av mikroplaster men kunskapen och medvetenheten behöver definitivt öka. För att åstadkomma detta har Naturvårdsverket i en rapport tidigare i år identifierat vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige och föreslagit hur man skulle kunna förbättra det hela.

I rapporten konstateras att de största källorna till utsläppen och de som bör åtgärdas i första hand är bl a slitage av däck och vägar, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg och nedskräpning.

Mikroplasterna sprids till hav, sjöar och vattendrag. Men det finns en brist på data och en osäkerhet. Därför är kunskapsuppbyggnaden ett viktigt förslag från Naturvårdverket – att alltså få bukt med de kunskapsluckor som finns och öka medvetenheten. Det kan göras genom att jobba aktivt med vägledning, dialog och informationsinsatser. Det krävs också fortsatt arbete i EU och internationellt. Eftersom Sverige har byggt en fungerande avfallshantering – vilket är ett stort problem internationellt och en källa till mikroplast i världshaven – kan vi inspirera fler länder till att göra samma sak.

I Naturvårdsverkets eget pressmeddelande om rapporten säger Ingela Hiltula, som är biträdande chef för Samhällsavdelningen på Naturvårdsverket:

”Mikroplaster är ett miljöproblem som berör alla. (…) Det pågår redan en rad frivilliga aktiviteter runtom i Sverige och vi på Naturvårdsverket jobbar med olika insatser för att förebygga och reducera utsläppen.”

Du skulle kanske också gilla: Fler och snabbare åtgärder behövs för att rädda Östersjön

Färgtillverkaren Färgbygge har utvecklat en ny typ av inomhusfärg som har betydande miljö- och hälsofördelar. En god nyhet tycker nog de flesta. Men färgtillverkarnas branschorganisation stämmer nu företaget för deras marknadsföring, och hela historien kan tolkas som ett försök att tysta ner nyheten.

Viktigt allmänintresse

Den nya färgen består huvudsakligen av mineraler och förnyelsebara, biologiskt nedbrytbara råvaror. Färgbygge använder inte fossiloljebaserade råvaror, tillsätter inte mjukgörande ftalater och inte heller den typ av konserveringsmedel som är vanlig i färg och som enligt forskning kan orsaka allergier. Det här är ett nyutvecklat sätt att tillverka färg som innebär avsevärda miljöfördelar och undvikande av välkända hälsorisker kring färg.

– Detta är rena fakta som är av stort allmänintresse både för konsumenter och för målare, men som färgtillverkarnas branschorganisation Sveff uppenbarligen vill hindra oss från att prata om, säger Färgbygges VD Markus Zoffmann.

Målareförbundet har tidigare ställt krav på färgtillverkarna att de ska anstränga sig för att utveckla färger som inte ger allergier och fackförbundet är berett att gynna den tillverkare som kan förse målarna med den minst hälsoskadliga färgen.

Det är färgtillverkarnas branschorganisation Sveff (Sveriges Färg och Lim Företagare) som via sitt servicebolag stämmer Färgbygge för budskap om faktiska miljö- och hälsofördelar i den nya färgen. Sveff ingår i organisationen Kemisk Tekniska Företagen. Där ingår även Svenskt Växtskydd, branschföreningen för företag som levererar växtskyddsmedel, som nyligen stämde Coop för en reklamfilm om en familj som fått i sig mindre bekämpningsmedel genom att äta mer ekologiskt.

Försök till munkavle

Den nu aktuella historien började med ett hot om stämning från Sveff, där man försökte förmå Färgbygge att skriva under ett munkavle-liknande avtal som i stort sett skulle förbjuda företaget att berätta om de väl belagda miljö- och hälsofördelar som innehållet i den nya färgen har. Det kunde Färgbygge förstås inte gå med på. Däremot gjorde man flera ändringar i sin marknadsföring och upphörde med vissa formuleringar som eventuellt skulle kunna vara missvisande enligt marknadsföringslagen. Man bjöd även in Sveff till diskussion, men fick inget svar. Sveff valde istället att stämma Färgbygge. Detta trots att Sveffs egna medlemsföretag i flera fall själva använder liknande formuleringar i sin marknadsföring som man nu stämmer Färgbygge för.

– Att färgtillverkarnas branschorganisation nu så aggressivt går till storms mot oss kan vi bara tolka som att de helt enkelt vill stoppa eller fördröja en helt tidsenlig hållbarhetsutveckling, där de själva ligger långt efter. Tidigare var det helt tyst om detta från deras håll, men nu när vår färg finns ute i ett par hundra butiker blir vi tydligen ett hot och då stämmer de oss, säger Markus Zoffmann.

Färgbygge kan idag anses ha en ganska återhållsam, saklig och icke-aggressiv marknadsföring kring miljö- och hälsofördelarna i deras färg. De budskap man går ut med kan man underbygga med mycket fakta och forskning och företaget kommer att stå upp för rätten att kommunicera detta.

– Vi tycker det är självklart att konsumenter och målare måste kunna få kännedom om nya produkter som innebär verkliga miljöfördelar och ett undvikande av flera kemikalier som man sedan länge vet kan påverka hälsan, säger Markus Zoffmann.

Tydliga miljö- och hälsofördelar

Vad är det då för miljö- och hälsofördelar det rör sig om i den nya färgen? Det Färgbygge har gjort är att man utvecklat ett nytt sätt att göra vattenbaserad inomhusfärg, som skiljer sig en hel del från vanlig vattenbaserad s.k. plastfärg. Bindemedlet i den nya färgen består av förnyelsebara råvaror som cellulosa, mjölkprotein, linolja, solrosolja och schellack. Flera av råvarorna i färgen är t.o.m. livsmedelsklassade.

Att Färgbygge inte använder fossiloljebaserade råvaror gör att innehållet i den nya färgen, förutom mineralerna, är helt nedbrytbart av naturen, vilket har betydelse både på kort och lång sikt. När vi använder vanliga plastfärger innebär det, enligt Markus, att vi i princip plastar in miljontals kvadratmeter yta hemma, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Idag finns i praktiken inga fungerande processer för att återvinna materialen när målade ytor ska rivas. Det går till deponi där plasten med tiden lakas ur och hamnar i mark och vatten.

En av de viktigaste hälsofördelarna i Färgbygges färger är att man inte använder konventionella konserveringsmedel. Det vanliga i branschen är att använda konserveringsmedel som innehåller isothiazolinoner, t ex MIT, BIT, CIT med flera, som enligt forskning och flera rapporter visat sig vara allergiframkallande. Det här är ett problem som är välkänt i målarbranschen. Färgbygge tillsätter inte heller mjukgörande ftalater som idag är starkt ifrågasatta ur hälsosynpunkt. Inga ämnen som misstänks vara hormonstörande är heller tillsatta. Tester av de nya färgerna visar även att de från en målad yta släpper ifrån sig mycket lite lättflyktiga organiska ämnen (s.k. VOC-ämnen) till rumsluften.

De uppenbara miljö- och hälsofördelar som Färgbygge kan påvisa vill man också kunna kommunicera till marknaden. Men här menar man att branschorganisationen Sveff alltså försöker sätta upp hinder.

– Ur ett större perspektiv kan man ana en stark kemilobby som vi anser nu använder marknadsföringslagen för att skydda sina egna intressen och arbeta emot hållbart nytänkande och många konsumenters och målares intressen, säger Markus Zoffmann.

– Vår ambition är att vara en aktör som driver utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle och vi vill minska kända hälsorisker kring färg. Det arbetet kommer vi att fortsätta med.