bild_9
19 mars, 2015

Hur kan antroposofisk medicin bidra till samhällsutvecklingen?

Antroposofisk medicin har funnits i snart 100 år. Antroposofiska läkemedel förskrivs av 15 000 legitimerade läkare runtomkring i Europa varje dag. Trots det saknar vi fortfarande en lagstadgad registrering av dem i Sverige. Varför behövs antroposofisk medicin i Sverige och på vilket sätt kan den bidra till en positiv samhällsutveckling? Vi frågade Ursula Flatters, utbildningschef och läkare på Vidarkliniken som är ett sjukhus där man kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.

Kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård är större än någonsin, det finns en stark tilltro till läkemedelsforskningen i Sverige samtidigt som kostnaderna för läkemedelsbiverkningar uppgår till 15 miljarder kronor varje år och läkemedelsskadorna är den tredje främsta dödsorsaken i västvärlden.
– Det finns ett stort behov av sjukvårdsmodeller som fokuserar på friskfaktorerna – metoder där man övervinner sin sjukdom, inte enbart medicinerar bort den. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör detta vara högst intressant, säger Ursula Flatters.

Enligt Ursula handlar det om att verkligen förstå vad begreppet hälsa betyder. Att se hälsa som någonting aktivt (välbefinnande) istället för passivt (biologiskt befinnande). I Sverige beskriver Socialstyrelsen hälsa enligt WHO:s definition: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp”.
– Det handlar alltså inte bara om att inte vara sjuk, utan om att också uppleva meningsfullhet. Antroposofisk medicin har som uppdrag att ta detta på fullaste allvar och att bidra med verktyg för hur den enskilda individen ska förstå och förhålla sig till hälsa i just hennes liv. Det är en fråga om respekt för individen, säger Ursula.

Inom den antroposofiska medicinen arbetar man utifrån ett så kallat empatiskt förhållningssätt, vilket innebär att man försöker förstå patienten i sin kontext och ser kontexten som avgörande för hur sjukdomen får fäste. Eftersom detta förhållningssätt oftast saknas inom den konventionella sjukvården har det, enligt Ursula, orsakat stora folkhälsoproblem.
– Istället för att se individen i sitt sammanhang fokuserar man enbart på att medicinera bort den specifika åkomman. Det saknas ett helhetsperspektiv där man ser att det kroppsliga, själsliga, andliga och sociala i varje människa är lika avgörande för vår hälsa. All medicin som bortser från detta bör betraktas som ofullständig.

Antroposofisk medicin – en fråga om jämställdhet?

Stressrelaterade sjukdomar, långvarig smärta och psykisk ohälsa är några av vår tids mest växande diagnoser, framför allt bland kvinnor. Det är även områden som har låg status inom medicinen och som det forskas betydligt mindre på eftersom de inte kan botas med piller. Dagens vetenskapliga forskning äger ju till största delen rum inom läkemedelsföretagen och är därmed fokuserad på att ta fram nya läkemedel. Vetenskapliga metoder som utvecklas där lämpar sig bättre för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar som procentuellt sett oftare drabbar män. För att dra det till sin spets skulle man kunna säga att vi har en forskning och ett sjukvårdssystem som till största delen är utformad av män, för män.
– Kvinnor har en tendens att i större utsträckning vilja förstå sin sjukdom, de vill veta varför och vad de kan göra åt den. Något som inte passar in i det sjukvårdssystem vi har idag men som många upplever att de kan få hjälp med hos oss på Vidarkliniken. Majoriteten av våra patienter är kvinnor, säger Ursula.

Inom den antroposofiska medicinen pågår ett ständigt arbete med att bidra till mer komplexa forskningsmodeller som gör det möjligt att inte bara forska på effekter, utan även på nyttan som en behandling gör för att patienten skall uppnå en bättre hälsa.
– Sett ur ett större perspektiv är det en fråga om jämställdhet, säger Ursula.

”Självläkning är den enda läkningen, allt annat är åtgärder.”

Att stärka självläkning och hjälp till egenvård ligger sällan högst upp på läkemedelsbolagens att göra-listor, däremot borde det vara intressant för samhället som helhet. Inom den antroposofiska medicinen strävar man just efter att öka kunskapen kring självläkning som ett komplement till skolmedicinen.
– Det råder något slags kollektivt bristande självförtroende gentemot våra egna iakttagelser och upplevelser. ”Kan jag veta någonting själv?” verkar allmänt vara något man tvivlar på idag. Detta trots att patienten ofta är väldigt informerad.

Som exempel berättar Ursula om hur vi ofta behandlar människor som har feber. I tiotals år har det vedertagna tipset varit att man ska kyla ner någon som har feber; ”ta bort varma täcken, öppna fönster och dörrar”. Men man har i detta egenvårds-råd helt förbisett skillnaden mellan stigande och fallande feber. Vid stigande feber fryser man och behöver precis det som våra instinkter säger oss: en filt att värma sig under, det är först när febern börjar går ner igen som vi svettas och som det kan vara relevant att kylas ner.
– Rent sunt förnuft som husmödrarna visste för 100 år sedan men som verkar ha försvunnit någonstans på vägen. Folk vet inte hur de ska bete sig längre när de blir sjuka, speciellt inte när det gäller vård av sjuka barn, konstaterar Ursula.

”Tänk om döden är det finaste som finns?”

Hur känns det att dö och vad händer efteråt? En viktig del i den antroposofiska medicinen är, berättar Ursula, att bidra med erfarenhet och kunskap kring människans olika livsstadier. Att tillföra reflektioner kring resonemangen om födelse och död.
– Eftersom vi inte kan ha kontroll över döden har vi en förmåga att förtränga den. Men det är viktigt att fundera kring den, vårt förhållningssätt till döden definierar hur vi uppfattar oss som människa, hur vi ser på till exempel meningsfullhet och etik. Döden utmanar förståelsen och erfarenheten av vår andliga existens. En sådan förståelse är en stark drivkraft för samhälle och kultur – medvetet eller omedvetet! Att möta döden – det kanske är det finaste som finns?

På samma sätt ser man det som viktigt att försöka förstå livets början. Vad är en födelse och varifrån kommer vi? Det handlar inte om att ge konkreta svar utan om att nyfiket utforska livet.
– Jag skulle även vilja lyfta fram den antroposofiska medicinens bidrag till förståelsen för hur barn med funktionsnedsättningar bör tas omhand. Inom omsorgssektorn har den antroposofiska medicinens strävan att utgå från det friska i människan verkligen spelat stor roll, avslutar Ursula.

Ärendet kring de antroposofiska läkemedlen ligger just nu på Socialdepartementets bord. Ett beslut om en långfristig reglering ska inlemmas i den svenska läkemedelslagen. Det behövs en stark politisk vilja för att läkemedlen i slutändan ska bli tillgängliga. Ärendet är på remiss och beslut väntas under våren 2016.
Foto: Erik Olsson