21 december, 2015

Förespråkare för traditionell kinesisk medicin imponerade av Vidarkliniken

Nyligen fick Vidarkliniken besök av företrädare för det stora sjukhuset för traditionell kinesisk medicin i Guangdong, Kina. Besökarna var frågvisa under rundvandningen och imponerade efteråt. Det här är ett mycket bra sjukhus, sade de spontant och med eftertryck. …

LÄS MER

Nyligen fick Vidarkliniken besök av företrädare för det stora sjukhuset för traditionell kinesisk medicin i Guangdong, Kina. Besökarna var frågvisa under rundvandningen och imponerade efteråt. Det här är ett mycket bra sjukhus, sade de spontant och med eftertryck.

Den kinesiska gruppen bestod av sjukhusets hedersordförande Mr Yubo Lu, sjukhusdirektören, två läkare, en professor och en tolk. De representerar expertis i bl a traditionell kinesisk medicin, statistik och epidemiologi.

I samband med Nobelpriset

Gruppen besökte Sverige i samband med utdelningen av Nobelpriset i medicin eller fysiologi till bl a den kinesiska forskaren Youyou Tu för upptäckten av malarialäkemedlet artemisinin med rötter i traditionell kinesisk medicin.

Besökarna är ansvariga för Guangdong Provincial Hospital of Chinese Medicine i södra Kina. Guangdong är med sina 13 milj invånare Kinas tredje största stad. Sjukhuset startades 1933 och är därmed ett av de äldsta sjukhusen i Kina som använder sig av traditionell kinesisk medicin. Det har 3150 bäddar och tar emot omkring 106 000 patienter per år.

Fortsatt utbyte

Delegationen från Kina hade särskilt uttryckt intresse att få besöka Vidarkliniken, Sveriges enda integrativmedicinska sjukhus och den svenska forskningsstiftelsen I C, The Integrative Care Science Center, som bedriver forskning, utbildning, information och kommunikation kring integrativmedicin.

Efter besöket uttryckte alla inblandade förhoppningar om ett fortsatt utbyte av kunskap och erfarenheter.

 

Ytterjärna Forum
Text: David Finer
Resultatet i den senaste forskningsstudien om skillnaderna mellan svensk konventionell vård och integrativ, antroposofisk vård.
10 december, 2015

Debatten kring antroposofiska läkemedlen

Debatten kring de antroposofiska läkemedlens framtida tillgänglighet i Sverige har pågått under en längre tid. De antroposofiska läkemedlen har genom särskilda regeringsbeslut varit tillgängliga i Sverige, men enligt EU-regelverket måste de nu införlivas under en särskild artikel i den svenska läkemedelslagen för att vara fortsatt tillåtna. Många EU/EES-länder har redan infört detta i sin lagstiftning, men i Sverige är frågan fortfarande olöst.…

LÄS MER

Debatten kring de antroposofiska läkemedlens framtida tillgänglighet i Sverige har pågått under en längre tid. De antroposofiska läkemedlen har genom särskilda regeringsbeslut varit tillgängliga i Sverige, men enligt EU-regelverket måste de nu införlivas under en särskild artikel i den svenska läkemedelslagen för att vara fortsatt tillåtna. Många EU/EES-länder har redan infört detta i sin lagstiftning, men i Sverige är frågan fortfarande olöst.

I en debattartikel i Dagens Nyheter idag, riktar Nobelpristagare och representanter från Kungliga Vetenskapsakademien kritik mot att införliva homeopatiska läkemedel i svensk läkemedelslagstiftning och likställer den antroposofiska terapiriktningen med den homeopatiska.

Representanter från Vidarkliniken replikerar nu:
”Vad artikeln inte tydliggör är att homeopati och antroposofisk vård är två olika terapiinriktningar – vilket har stor betydelse för kommande lagstiftning.

Lagstiftningsfrågan är under beredning och ett beslut väntas under nästa år. Dagens DN Debatt likställer homeopatiska preparat med antroposofiska på ett missvisande och ohederligt sätt. Antroposofisk medicin är en egen terapiinriktning – den äldsta i Europa inom det som kallas integrativ medicin, där skolmedicin kompletteras med läkemedel från naturen.”

Vi fortsätter bevaka frågan här på Ytterjärna Forum.

 


Göran Garberg, Värna Vidarkliniiken
Göran Garberg, initiativtagare till Värna Vidarkliniken, med drygt 17700 namnunderskrifter på socialutskottets kansli.
7 december, 2015

Över 17700 personer i upprop för rätten att välja vårdinriktning

I höstas inleddes ett nationellt upprop för rätten att fortsatt kunna välja antroposofiskt inriktad vård i Sverige - en möjlighet som är hotad till följd av förändrade EU-regler, vilket har gjort många patienter och anhöriga oroliga. Nu har över 17 700 personer skrivit under uppropet, och idag lämnades den första omgången underskrifter över till folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.…

LÄS MER

I höstas inleddes ett nationellt upprop för rätten att fortsatt kunna välja antroposofiskt inriktad vård i Sverige – en möjlighet som är hotad till följd av förändrade EU-regler, vilket har gjort många patienter och anhöriga oroliga. Nu har över 17 700 personer skrivit under uppropet, och idag lämnades den första omgången underskrifter över till folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

Vidarkliniken i Järna utanför Stockholm har i över 30 år varit ett värdefullt komplement för tusentals patienter – den stora majoriteten kvinnor – i samband med bland annat rehabilitering efter cancerbehandlingar och vid svåra stress- och smärttillstånd. Kliniken kombinerar skolmedicinsk vård med kompletterande behandlingar, däribland antroposofiska läkemedel med ursprung från naturen. Utgångspunkten är en vårdform som inte bara bekämpar sjukdom utan också stärker och bygger upp det friska hos individen.

Nu hotas Vidarkliniken och tillgången till antroposofisk vård i Sverige av förändrade riktlinjer från EU, vilka innebär att de antroposofiska läkemedlen måste skrivas in i läkemedelslagen genom tillägg av en särskild paragraf. De flesta länder i EU har redan införlivat paragrafen i sina nationella läkemedelslagar.

En viktig demokratifråga

Över 17 700 personer har under hösten skrivit under uppropet – till största delen på hemsidan värnavidarkliniken.se. Många har engagerat sig och spridit kampanjens budskap i sociala medier, och över 8000 personer har också valt att skicka mail direkt till Gabriel Wikström för att uppmärksamma honom på det stora stöd som finns för antroposofisk vård i Sverige. Idag lämnas de första namnlistorna över till socialutskottets kansli, men kampanjen fortsätter.

Göran Garberg, anhörig och en av initiativtagarna till uppropet, berättar:

– Det är fantastiskt att så många har tagit ställning för rätten att välja vårdform. Det är en oerhört viktig demokratifråga, och jag hoppas att beslutsfattarna lyssnar och ser att vi är många som värdesätter medicinsk mångfald och nytänkande i vårdsystemet. Vi kommer att fortsätta samla in namnunderskrifter och arbeta för att påverka politikerna till dess att riksdagen tar ett positivt beslut i frågan. Det här är bara början!


Vidarkliniken
27 november, 2015

Vårdkonceptet som lämnar få oberörda

I höst är det 30 år sedan Vidarkliniken öppnade som Nordens första antroposofiskt inriktade sjukhus. Kliniken har en hel del gemensamt med den övriga vården, men tillämpar samtidigt en helhetssyn på människans hälsa som är ovanlig. Det har visat sig ge bra resultat. Vidarkliniken har blivit något av ett fenomen i vård-Sverige som ibland diskuteras, men som framförallt möts av stort intresse från patienter, kollegor i vården och politiker. …

LÄS MER

I höst är det 30 år sedan Vidarkliniken öppnade som Nordens första antroposofiskt inriktade sjukhus. Kliniken har en hel del gemensamt med den övriga vården, men tillämpar samtidigt en helhetssyn på människans hälsa som är ovanlig. Det har visat sig ge bra resultat. Vidarkliniken har blivit något av ett fenomen i vård-Sverige som ibland diskuteras, men som framförallt möts av stort intresse från patienter, kollegor i vården och politiker.

Stort intresse från många håll

Det var en tvärprofessionell grupp av bland annat arkitekter, läkare, terapeuter, sjuksköterskor och ekonomer som med stark vilja konkretiserade och förverkligade idén med Vidarkliniken. Inspirationen kom från Schweiz och Tyskland där den antroposofiska vårdinriktningen länge varit etablerad och idag är en integrerad del av den offentliga sjukvården.

– Det här var något nytt i den svenska vården och Vidarkliniken möttes av stort intresse, bland annat från media och politiker, berättar Ursula Flatters som är läkare och styrelseledamot på Vidarkliniken och som var med från början.

– Från politiskt håll har alltid funnits ett intresse för sjukhuset. Man har betraktat det som en modell för seriös integrativ medicin, utövad av legitimerad vårdpersonal under myndighetsinsyn och med möjlighet till forskning.

Även den övriga vården har visat stort intresse. Tusentals kollegor har kommit på studiebesök för att se och låta sig inspireras av Vidarklinikens arbetssätt. Sedan många år har sjukhuset också en omfattande vidareutbildnings- och kursverksamhet för bland annat läkare och sjuksköterskor.

Bra resultat och mycket nöjda patienter

Patienterna har hela tiden varit ovanligt nöjda med vården på Vidarkliniken. Det har visat sig år efter år i en mängd utvärderingar, och även i forskning. Patienter som får klinikens rehabiliteringsvård upplever bättre hälsa, som ofta också håller i sig över längre tid. I exempelvis den vedertagna EQ-5D-enkäten visar patienterna genomgående signifikanta förbättringar i hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa både direkt efter utskrivning samt tre och nio månader efter utskrivning.

Tidigare och nu pågående forskning indikerar exempelvis också att klinikens patienter inom vissa stora diagnosgrupper använder betydligt mindre symptomlindrande läkemedel efter rehabilitering hos Vidarkliniken, jämfört med motsvarande patienter som får sedvanlig vård på annat håll.

Vården vid Vidarkliniken bygger på en helhet av skolmedicinska och antroposofiska behandlingar, konstnärliga terapier, samtal, fysisk beröring, lyssnande omvårdnad, stort utrymme för individuella behov och existentiella frågor, en vilsam och stimulerande miljö, med mera. Det är denna helhet som tycks åstadkomma de goda vårdresultaten på Vidarkliniken, vilket också de flesta patienter vittnar om.

– Nyttan är i regel jättestor för patienterna, som ofta har en komplex sjukdomsbild som involverar både kropp och själ. Många hittar tillbaka till sig själva, känner sig mer balanserade, upplever bättre hälsa och får med sig verktyg att fortsätta stödja och förbättra sin hälsa på egen hand, säger Linn Rönne, som är sjuksköterska på Vidarkliniken och bland annat medverkar i olika forskningsprojekt kring vården som ges här.

– En grundläggande förklaring till de goda patientupplevda resultaten är att vården här är inriktad på att stärka det friska som alltid finns i varje människa även när man är sjuk. Man brukar kalla detta för ett salutogent synsätt. Det är viktigt att lyfta fram det synsättet och perspektivet i dagens sjukvård.

För att ytterligare klargöra resultaten av vården har forskningen vid Vidarkliniken intensifierats på senare år, och här finns en utmaning. Vården vid kliniken är mycket individuellt inriktad och bygger på en helhet av många vårdinsatser för hela människan, vilket ställer krav på att forskningsmetodiken utvecklas.

Rekordstort intresse – men fler kan få hjälp

Genom åren har Vidarkliniken vårdat omkring 30.000 patienter i slutenvården och mångdubbelt fler i öppenvården. Idag har man vårdavtal med ett flertal landsting och sjukhuset slår nya rekord i antalet inkomna remisser, som idag är betydligt fler än vad som täcks av de nuvarande avtalen.

– Patienternas intresse ligger bakom detta till största del, samtidigt som alltfler remitterande läkare har fått ökad kunskap om vad vi åstadkommer här. Men många fler patienter skulle alltså kunna få hjälp hos Vidarkliniken. Att ge fler människor chans att ta del av den här vården är idag vårt viktigaste mål, säger Conny Mathiesen, som är verksamhetschef på Vidarkliniken.

– Genom vårt arbetssätt och vår helhetssyn på patienterna kan vi lindra, behandla och även förebygga flera av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar, som utmattning, stress och smärta. Med större uppdrag skulle vi kunna avlasta primärvården och akutsjukvården mer, och få tillbaka fler människor till arbete. Förutom minskat mänskligt lidande är det också kostnadseffektivt för samhället.

Conny Mathiesen tror att Vidarkliniken framöver alltmer blir en naturlig, integrerad och självklar del av vård-Sverige. Det är mycket som talar för att behovet av den vårdinriktning som Vidarkliniken står för ökar i framtiden, både hos patienterna och samhället.


Foto: Erik Olsson

Den här artikeln är publicerad med Vidarklinikens tillstånd och bygger på delar av deras artikelserie med anledning av klinikens 30-årsjubileum.

Ytterjärna Forum
Textbearbetning: Red/SN.
24 november, 2015

Ursula Flatters får pris för ”livslång gärning i humanismens tjänst”

Sedan år 2014 utser Föreningen Humanism & Kunskap varje år en mottagare till utmärkelsen: ”Livslång gärning i humanismens tjänst”. I november blev det klart att en av årets pristagare är Ursula Flatters, utbildningschef och läkare vid Vidarkliniken.…

LÄS MER

Sedan år 2014 utser Föreningen Humanism & Kunskap varje år en mottagare till utmärkelsen: ”Livslång gärning i humanismens tjänst”. I november blev det klart att en av årets pristagare är Ursula Flatters, utbildningschef och läkare vid Vidarkliniken. Vidarkliniken är ett sjukhus i Järna som är både Sveriges första och hittills enda sjukhus som kombinerar traditionell skolmedicin med integrativ, antroposofisk vård.

Ursula var en av grundarna av Vidarkliniken år 1985 och ”sedan dess har hon under mer än 30 år verkat för att ge en god, effektiv och holistisk vård och samtidigt spritt kunskapen om komplementär medicin via media, där hon ofta fått försvara och förklara vad komplementär medicin är, eftersom den ofta blir angripen utifrån okunskap”, skriver Pia Hellertz för Humanism & Kunskap.

Vi kommer inom kort publicera en djupintervju med Ursula här på Ytterjärna Forum, så håll utkik via vår Facebooksida om du är intresserad av att läsa mer.


Årets nobelpristagare har studerat kinesiska medicinalväxten Artemisia Annua (sommarmalört).
10 november, 2015

Årets nobelpristagare i medicin

Årets nobelpris i medicin går bland annat till den kinesiska forskaren Youyou Tu för hennes framsteg av medicinutveckling för malaria. Youyou Tu har studerat den uråldriga kinesiska medicinalväxten Artemisia Annua (sommarmalört), och utifrån hennes studier har man kunnat hämta en komponent ur växten som kan verka vid behandling av malaria.…

LÄS MER

Årets nobelpris i medicin går bland annat till den kinesiska forskaren Youyou Tu för hennes framsteg av medicinutveckling för malaria. Youyou Tu har studerat den uråldriga kinesiska medicinalväxten Artemisia Annua (sommarmalört), och utifrån hennes studier har man kunnat hämta en komponent ur växten som kan verka vid behandling av malaria.

Idag är det grunden till den framgångsrika malariamedicinen Artemisinin som har räddat miljontals liv, framför allt i de fattigare delarna av världen.

”Upptäckterna av årets vinnare representerar ett paradigmskifte” konstaterade Hans Forssberg från Nobelförsamlingen vid presentationen av årets nobelpristagare.

Youyou Tu är chefsprofessor vid China Academy of Traditional Chinese Medicin och även den tolfte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i medicin. Växten som hon har studerat, Artemisia Annua, har använts inom kinesisk medicin i mer än 2000 år och inom homeopati sedan 200 år tillbaka.

”En fjäder i hatten för alternativmedicinen i världen” skrev Tidningen Kulturen angående valet av nobelpristagare. Vi på Ytterjärna Forums redaktion kan inte annat än att hålla med, och ser fram emot vilka effekter detta kan komma att få för den integrativa vården i Sverige.

 


5 november, 2015

Världsmöte om integrativ vård 
med 300 forskare från 30 länder

Det åttonde europeiska forskarmötet kring integrativ medicin, ECIM 2015 som nyligen hölls i Helsingör, Danmark, hade större geografisk och ämnesmässig bredd än någonsin förr.…

LÄS MER

Det åttonde europeiska forskarmötet kring integrativ medicin, ECIM 2015 som nyligen hölls i Helsingör, Danmark, hade större geografisk och ämnesmässig bredd än någonsin förr. Deltagare kom från hela världen, och mötet spände från onkologi och stress över musikterapi till patientmedverkan i forskningen.

Temat för ECIM 2015 (European Congress for Integrative Medicine) var hållbara hälsomodeller för patienter med kroniska sjukdomar som cancer, diabetes, depression och hjärt-kärlsjukdomar.

Forskare deltog från ett 30-tal lander, bl a USA, England, Australien, Indien, Kina, Portugal och Danmark. Från Sverige bidrog bl a de disputerade forskarna Torkel Falkenberg, Tobias Sundberg och Johanna Hök, knutna till I C och Karolinska Institutet.

Konferensen hade ett klart patientfokus med diskussioner om patienter som experter och patientmedverkan i forskningsstrategier. Detta uttrycktes också i en konferensdel kring integrativ onkologi, som sponsrades av en tillverkare av mistelpreparat.

Musikterapi på danska sjukhus

En annan del av mötet handlade om musikterapi.
– Musikmedicin och musikterapeut är komplementära terapier som stöds ekonomiskt på danska sjukhus, och det var viktigt att sätta ljuset på den här ganska okända men viktiga och effektiva behandlingsmetod för patienter med cancer och med psykiska sjukdomar som schizofreni och demens, säger generalsekreteraren Shelley Noble-Letort, Nordic Integrative Medicine, som stod som värd för mötet.
Läkemedel från naturen och yoga var andra teman. Däremot saknades inslag om kosten.

– Jag är oroad över bristen på integrativmedicinsk forskning kring nutrition, som jag tycker är ett viktigt område, kommenterade Shelley Noble-Letort.

Inledningstalade gjorde Dr. Victor Dzau, MD, President, Institute of Medicine of the National Academies Washington D.C., USA om de lovande möjligheterna med skräddarsydd medicin, (personalized medicine). Det innebär att ge “rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt” med hjälp av gentester och andra biologiska markörer.

Dzau och medarbetare har tidigare, bl a i tidskriften The Lancet, påpekat att samma metod är användbar också förebyggande och skulle kunna spara miljarder, men att det satsas för lite pengar för att förverkliga dess potential.

Vägrade vara offer

Gripande var ett inspelat anförande av den tidigare högt uppsatte IKEA-chefen Michael Hay, som skulle ha talat på mötet men gick bort i cancer. Han berättade att han i många år arbetade hårt och misskötte sin kropp med stress och dåliga matvanor. Efter att ha ramlat av en häst fick han ont i höger njure. Läkarna fann cancer i njuren och i grovtarmen.

Det var början på en sju år lång resa allt eftersom sjukdomen spreds. Men ganska snart kände jag att jag inte ville uppfylla läkarnas dystra förutsägelser för min del.

Han bestämde sig för att inte blir ett offer utan en överlevande och att han måste ändra sin livsstil och själv aktivera sig i sin egen hälsa.

Jag var livrädd för alla behandlingar och kände att det var meningslöst. Istället bestämde jag mig för att se vad jag kunde göra själv genom att oroa mig mindre, skapa harmoni, skaffa bra sömnvanor och försöka att inte vara deprimerad. Med hjälp av min hustru och internet tog jag reda på det bästa inom kost, motion, positivt tänkande och så vidare. Det hjälpte mig att leva i nuet och få ut det mesta av livet. Cancer är en bra lärare som lär dig att vara ödmjuk och att det alltid finns någon annan som har det värre.

En perfekt storm

Föreläsningen av Peter Fisher vid Royal London Hospital for Integrated Medicine (som hölls av kollegan George Lewith som leder en forskargrupp i KIM-forskning vid University of Southampton, Storbritannien) handlade om ett enormt medicinskt problem – ”en perfekt storm” – som han menade att forskningen förbisett.

Fisher syftade på kombinationen av flersjuklighet (patienter med flera sjukdomar på samma gång) och polyfarmaci (att ta fem eller fler läkemedel samtidigt) hos en åldrande befolkning. Detta leder ofelbart till många fler fall av ogynnsam samverkan mellan olika läkemedel och mellan läkemedel och naturpreparat (särskilt som användningen av de senare är okänd och patienter drar sig för att berätta för sina behandlare inom vården att de använder dem).

Detta betyder dödsstöten för två äldre ”sanningar” – att det går att fokusera på en sjukdom i taget hos en patient, och att det finns en effektiv läkemedelsbehandling (”magic bullet”) för att bota denna enda sjukdom. I stället handlar det om mångsjuklighet och på plussidan också möjligheten att kombinera olika behandlingar med potential till större positiva hälsomässiga effekter. Men där är vi inte än. Därtill finns för lite forskning.

Läkarrollen förändras också snabbt, menade Fisher. Till sina läkarkolleger sade han: Vi måste alltmer betrakta oss själva som rådgivare snarare än läkare med svar på alla frågor.

Naturliga alternativ till antibiotika

Fisher nämnde flera lovande områden för komplementär och integrativmedicin (KIM): naturliga alternativ till konventionella antibiotika, metoder vid led-muskelbesvär och akupunktur. Mot led-muskelbesvär finns evidens för effekten av akupunktur, örter, manipulation, homeopati och kosttillskott, sade Fisher. Det finns vidare 29 systematiska jämförande kontrollerade studier som visar att akupunktur är effektiv och kostnadseffektiv vid kronisk smärta.

Det finns en enorm potential för att kombinera olika angreppssätt för att förbättra människors livskvalitet och hitta fram till effektiva lösningar. Detta synsätt har också stöd i Världshälsoorganisationens (WHO) strategi för traditionell medicin fram till år 2023.

Dystra slutsatser för EU

Lewith sammanfattade det fleråriga EU-projektet Cambrella där KIM-forskare från flera EU-länder (bl a Torkel Falkenberg och Johanna Hök) kartlade situationen för komplementär och alternativ medicin inom de europeiska länderna och föreslog åtgärder. Slutsatserna – som tidigare redovisats på I C:S hemsida – var dystra.

Lagstiftning, resurssatsning och kunskap om KAM varierar kraftigt mellan olika europeiska länder. Lewith sammanfattade:

– Det hela är nedslående och ganska lätt att sammanfatta. Alla länder gör saker och ting på olika sätt vilket är verkligen riskabelt för patienterna.
Undersökningar har visat att allmänheten vill ha mer integrativ vård, men lagstiftare ser problem i detta.

– Problemet är att vi inte ens har säkra data om användningen av KAM-metoder i olika länder. Forskningen över användningen är skräp. Osäkerhetsmarginalerna är så höga att det inte går att dra några säkra slutsatser, sade Lewith.

Måste visa kostnadsnytta

Professor Claudia Witt, Zurichs universitet, talade om betydelsen av hälsoekonomiska studier inom KIM. Hon citerade sin publikation med Herman och medarbetare från British Medical Journal 2012. Forskarna analyserade alla fullständiga ekonomiska utvärderingar publicerade 2001-2010.

Sammanlagt fann de 338 hälsoekonomiska studier av KIM, men endast ett fatal uppfyllde forskargruppens strängare urvalskriterier. Bland de 56 jämförelserna i studierna av högre kvalitet, var det 16 st (29 procent) som visade på en samtidig hälsomässig förbättring och en besparing av KIM-behandlingen jämfört med konventionell vård. Sammanfattningsvis finns växande evidens för kostnadsbesparingar av KIM i åtminstone vissa patientgrupper.

Witt rekommenderade att kostnads-effektanalyser ska finnas med varhelst det är möjligt. Det behövs också mer kunskap om de hälsomässiga effekterna av flera metoder som sätts in samtidigt, jämförelser mellan olika länder och också under längre tidsperioder.

Nordisk renässans efterlyses

Malcolm Taw, biträdande professor vid David Geffen School of Medicine, UCLA, USA diskuterade också integrativmedicinens värde utifrån kostnadseffektivitet. Han citerade en inflytelserik publikation av OECD 2010, “Health care systems: Getting more value for money”, OECD Economics Department Policy Notes, No. 2. Den visade bl a att stora kostnader kan sparas i alla studerade länder genom effektivare resursanvändning. Det finns ingen patentlösning som fungerar för att reformera hälsosystem. Beslutsfattare måste tillämpa de lösningar som fungerat bäst och anpassa dem till individuella länder och system. Effektivitetshöjande åtgärder innebär stora besparingar, uppemot 2 procent av BNP. En holländsk studie av Ertik Baars och Peter Kooreman publicerad i British Medical Journal (tidigare refererad på I C:s webbsida) jämförde konventionell medicin med integrativ medicin och fann att integrativ medicin kunde medföra besparingar i storleksordningen 10 procent till förmån för integrativ dito.

Taw kritiserade också Skandinavien indirekt.
– Tack vare klimatet, råvaror och integrationen av innovation med traditionella recept skedde en renässans inom den nordiska kökskonsten för ett tiotal år sedan. Men när kan man emotse en motsvarande renässans inom den nordiska hälsovården? frågade han utan att få svar.

 

Ytterjärna Forum
Text: David Finer

Källor

Science direct

2 november, 2015

Debattartikel för antroposofisk vård

”Vi tror att Sverige skulle vinna på en mer hälsoinriktad sjukvård med en sänkt läkemedelsförbrukning och färre sjukdagar som följd.” Detta skriver sju docenter, läkare och/eller professorer i en debattartikel som publicerades i Dagens samhälle under förra veckan.…

LÄS MER

”Vi tror att Sverige skulle vinna på en mer hälsoinriktad sjukvård med en sänkt läkemedelsförbrukning och färre sjukdagar som följd.” Detta skriver sju docenter, läkare och/eller professorer i en debattartikel som publicerades i Dagens samhälle under förra veckan.

Debattartikeln är skriven med anledning av att riksdagen inom några månader kommer att behöva ta ställning till frågan om vi även fortsättningsvis ska ha möjlighet att välja integrativ antroposofisk vård och medicin i Sverige. EU-regelverket kräver att Sverige hittar en långsiktig lösning, liksom många andra EU-länder redan har gjort.

I debattartikeln pekar man bland annat på kostnaden för de skador och biverkningar som felaktig användning av läkemedel orsakar – ungefär 20 miljarder kronor varje år. Man lyfter fram två svenska jämförande stress- och smärtstudier som visat att integrativ vård kan leda till betydande samhällsvinster jämfört med vanlig vård.

Läs hela debattinlägget hos Dagens Samhälle.

Resultatet i den senaste forskningsstudien om skillnaderna mellan svensk konventionell vård och integrativ, antroposofisk vård.
23 oktober, 2015

Mindre psykofarmaka och bättre hälsa efter vård på Vidarkliniken

Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.…

LÄS MER

Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.

Resultaten har väckt intresse internationellt, och borde förstås också ge avtryck här i Sverige. Inte minst med tanke på de kostnads- och resursfrågor som vården och välfärden står inför.

Studien har gjorts av forskare vid The Integrative Care Science Centre (IC), Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. Den bygger på sjukvårdsdata, patientrapporterade data samt nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan. Studien ingår i forskningsprojektet AIMS (Antroposofisk integrativ medicin i Sverige), där man utvärderar den integrativa vården som ges vid Vidarkliniken.

Minskning istället för ökning av läkemedelskonsumtion

När det gäller användningen av receptbelagd psykofarmaka tittade man på förskrivningen av sådana läkemedel för stresspatienterna upp till 180 dagar både före och efter att vården påbörjats. För patienter som fått antroposofisk integrativ sjukvård minskade användningen av vanligt förekommande psykofarmaka i snitt med cirka 30 procent. Den här undersökningen pekar alltså mot intressanta förändringar i patienternas läkemedelskonsumtion över tid efter integrativ vård. Det är särskilt intressant när det gäller just psykofarmaka, där användningen ju har ökat på senare tid. Inom AIMS-projektet har det tidigare även gjorts en studie av läkemedelsanvändningen bland smärtpatienter, vilken gav liknande resultat.

I en pågående studie har forskarna även studerat sjukskrivningar bland patienter med stressrelaterad ohälsa, ett år före och ett år efter första vårdtillfället. Här visar preliminära resultat att sjukskrivningstalen för Vidarklinikens patienter minskade signifikant. En tidigare studie visar att även patienternas självskattade livskvalitet och hälsa har förbättrats efter den vård man fått vid kliniken.

– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger docent Torkel Falkenberg, som är verksamhetschef för IC och för forskningskonstellationen Integrativ vård vid Karolinska Institutet.

– AIMS-projektet är intressant ur flera perspektiv. Stress innebär mycket lidande och stora samhällskostnader. Det har varit tunnsått med evidens kring effekterna av integrativ vård. Med hjälp av data från Sveriges unika, högkvalitativa register kan förståelsen nu öka och evidensen stärkas.

Vidarkliniken är ett rehabiliteringssjukhus där man på ett integrativt sätt kombinerar skolmedicin och antroposofisk läkekonst. Ett typiskt drag i klinikens vård är att man på ett individuellt sätt tar fasta på och behandlar hela människan. Förutom skolmedicin erbjuder vårdprogrammen här bland annat fysikaliska och konstnärliga terapier, lyssnande omvårdnad och beröring, naturläkemedel, harmonisk miljö samt närande kost.

 


Torkel Falkenberg
Torkel Falkenberg från forskningsinstitutet I C – Integrative Care.
20 oktober, 2015

Växande evidens för Vidarklinikens vård av stress- och smärtpatienter

Förbättrad livskvalitet. Lägre läkemedelskonsumtion. Sänkt sjukskrivning. Kapade kostnader. Nya resultat utifrån registerdata tycks bekräfta att Vidarklinikens vårdprogram kan göra nytta för stress- och smärtpatienter. – En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger forskningsledaren, tillika verksamhetschef Torkel Falkenberg, I C.…

LÄS MER

Förbättrad livskvalitet. Lägre läkemedelskonsumtion. Sänkt sjukskrivning. Kapade kostnader. Nya resultat utifrån registerdata tycks bekräfta att Vidarklinikens vårdprogram kan göra nytta för stress- och smärtpatienter.
– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger forskningsledaren, tillika verksamhetschef Torkel Falkenberg, I C.

Mycket talar för värdet och nyttan av integrativ vård (där man kombinerar komplementära terapier med vanlig vård) för att skapa en hållbar hälso- och sjukvård. Men det räcker inte. Evidens (bevis) ska styra prioriteringar inom vården, och det har varit tunnsått med evidens kring integrativ vård. Men nu håller detta gradvis på att ändras.

Studier utifrån registerdata

Forskare vid I C, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har utvärderat vården av patienter med vissa diagnoser på det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken i Järna. Till Vidarkliniken remitteras patienter från hela landet. Analysen bygger på sjukvårdsdata och nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan.

Fokus har varit på patienter med smärta och stressrelaterad ohälsa, besvär som drabbar stora delar av befolkningen och belastar samhället med stora kostnader. I studierna har en rad faktorer utvärderats, bland annat livskvalitet, läkemedelsförskrivningar och sjukskrivningstal.

Icke-vinstdrivande forskningsstiftelser i Sverige, Finland, Tyskland och Nederländerna har visat intresse för forskningen och bidragit med medel för att besvara frågan: hur bra mår Vidarklinikens patienter efter avslutad vård mot smärta eller stressrelaterade besvär?

Hög klinisk relevans

Studierna belyser forskningsfrågor med hög klinisk relevans både för individ och samhälle. Forskarna har gjort retrospektiva (tillbakablickande) analyser av rapporterade data i sjukvårdsbaserade och nationella register. Patienterna har därmed kunnat följas före och efter erhållen vård på Vidarkliniken.

I registerstudierna har patientgrupperna på sedvanligt vis valts ut baserat på internationellt etablerade och standardiserade sjukdomsdiagnoser och kartläggning av bakgrundsfaktorer. Detta ökar möjligheterna att kunna observera skillnader över tid och även kunna jämföra och generera hypoteser om likheter och olikheter med andra typer av vård.

Stort intresse

Sedan resultaten har börjat publiceras i vetenskapliga tidskrifter och presenteras på vetenskapliga kongresser har de väckt stort intresse, såväl i Sverige som utomlands. Det beror inte minst på att studierna är upplagda och baserade på data från de för Sverige unika och högkvalitativa hälso- och sjukvårdsregistren.

År 2014 publicerades en utvärdering av hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa för patienter som vårdats på Vidarkliniken mot smärta eller stressrelaterad ohälsa. Resultaten visade en tydlig trend med signifikant förbättrade resultat efter avslutad vård inom både smärt- och stressgrupperna.

Forskargruppen har även gjort en läkemedelsstudie baserad på data från det svenska läkemedelsregistret. Här visade data att smärtpatienter som blivit remitterade till vård på Vidarkliniken signifikant minskade sin användning av receptförskrivna smärtläkemedel i efterförloppet av behandlingen jämfört med innan.

Nya rön om stress

I dagarna har också data publicerats rörande patienter som vårdats på Vidarkliniken för stressrelaterade besvär. Det handlar om en studie i tidskriften BMC CAM av stresspatienternas läkemedelsanvändning liknande den nyss nämnda kring smärta.

Stresspatienternas läkemedelsanvändning följdes upp till 180 dagar efter att vården påbörjats. Resultaten visade att patienterna med stressrelaterad ohälsa hade en signifikant minskad användning av receptläkemedel och åtföljande läkemedelskostnader efter vården på Vidarkliniken.

Sänkta sjukskrivningstal

En pågående studie av stresspatienternas sjukskrivningstal presenterades nyligen vid den internationella ECIM-konferensen i Helsingör, Danmark. Forskarna har analyserat andelen patienter som haft en registrerad period med hel- eller deltidssjukskrivning ett år innan och ett år efter behandlingen påbörjats. Preliminära resultat baserade på Försäkringskassans data visade att sjukskrivningstalen för patienterna med stressrelaterad ohälsa minskade signifikant året efter vården på Vidarkliniken.

Torkel Falkenberg:
– Detta är den första beskrivningen i Sverige av sjukskrivning bland patienter som erhållit antroposofisk integrativ vård. Men det är svårt att bedöma i vilken mån som resultaten är allmängiltiga för alla patienter med smärta eller stress. Troligen kan andra okända faktorer, s k confounders, ha spelat in. Men det är lovande resultat som kan användas för att formulera mer kvalificerade förklaringar och för att utforma framtida kliniska studier.

Dr. Victor Dzau, en av huvudtalarna vid ECIM-konferensen i Danmark och därtill president vid the National Academy of Medicine, Washington D.C. USA, håller med om att registerstudierna som genomförs vid I C/Karolinska Institutet kan vara mycket värdefulla.

– Ingenting går upp emot data av hög kvalitet. Beslutsfattare vill veta svar på frågorna: ger detta bättre resultat, sparar det pengar och är säkerheten acceptabel? Registerstudien från forskningsgruppen på I C/Karolinska Institutet är ett exempel på sådan forskning, som vi också behöver mera av. För att standardisera metoder och börja kunna bena ut vad som är inuti integrativmedicinens “svarta låda”. Vi borde etablera en koalition led av forskare som strävar efter att uppnå data av yppersta kvalitet.

Text & foto: David Finer