Årets nobelpristagare har studerat kinesiska medicinalväxten Artemisia Annua (sommarmalört).
10 november, 2015

Årets nobelpristagare i medicin

Årets nobelpris i medicin går bland annat till den kinesiska forskaren Youyou Tu för hennes framsteg av medicinutveckling för malaria. Youyou Tu har studerat den uråldriga kinesiska medicinalväxten Artemisia Annua (sommarmalört), och utifrån hennes studier har man kunnat hämta en komponent ur växten som kan verka vid behandling av malaria.…

LÄS MER

Årets nobelpris i medicin går bland annat till den kinesiska forskaren Youyou Tu för hennes framsteg av medicinutveckling för malaria. Youyou Tu har studerat den uråldriga kinesiska medicinalväxten Artemisia Annua (sommarmalört), och utifrån hennes studier har man kunnat hämta en komponent ur växten som kan verka vid behandling av malaria.

Idag är det grunden till den framgångsrika malariamedicinen Artemisinin som har räddat miljontals liv, framför allt i de fattigare delarna av världen.

”Upptäckterna av årets vinnare representerar ett paradigmskifte” konstaterade Hans Forssberg från Nobelförsamlingen vid presentationen av årets nobelpristagare.

Youyou Tu är chefsprofessor vid China Academy of Traditional Chinese Medicin och även den tolfte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i medicin. Växten som hon har studerat, Artemisia Annua, har använts inom kinesisk medicin i mer än 2000 år och inom homeopati sedan 200 år tillbaka.

”En fjäder i hatten för alternativmedicinen i världen” skrev Tidningen Kulturen angående valet av nobelpristagare. Vi på Ytterjärna Forums redaktion kan inte annat än att hålla med, och ser fram emot vilka effekter detta kan komma att få för den integrativa vården i Sverige.

 


5 november, 2015

Världsmöte om integrativ vård 
med 300 forskare från 30 länder

Det åttonde europeiska forskarmötet kring integrativ medicin, ECIM 2015 som nyligen hölls i Helsingör, Danmark, hade större geografisk och ämnesmässig bredd än någonsin förr.…

LÄS MER

Det åttonde europeiska forskarmötet kring integrativ medicin, ECIM 2015 som nyligen hölls i Helsingör, Danmark, hade större geografisk och ämnesmässig bredd än någonsin förr. Deltagare kom från hela världen, och mötet spände från onkologi och stress över musikterapi till patientmedverkan i forskningen.

Temat för ECIM 2015 (European Congress for Integrative Medicine) var hållbara hälsomodeller för patienter med kroniska sjukdomar som cancer, diabetes, depression och hjärt-kärlsjukdomar.

Forskare deltog från ett 30-tal lander, bl a USA, England, Australien, Indien, Kina, Portugal och Danmark. Från Sverige bidrog bl a de disputerade forskarna Torkel Falkenberg, Tobias Sundberg och Johanna Hök, knutna till I C och Karolinska Institutet.

Konferensen hade ett klart patientfokus med diskussioner om patienter som experter och patientmedverkan i forskningsstrategier. Detta uttrycktes också i en konferensdel kring integrativ onkologi, som sponsrades av en tillverkare av mistelpreparat.

Musikterapi på danska sjukhus

En annan del av mötet handlade om musikterapi.
– Musikmedicin och musikterapeut är komplementära terapier som stöds ekonomiskt på danska sjukhus, och det var viktigt att sätta ljuset på den här ganska okända men viktiga och effektiva behandlingsmetod för patienter med cancer och med psykiska sjukdomar som schizofreni och demens, säger generalsekreteraren Shelley Noble-Letort, Nordic Integrative Medicine, som stod som värd för mötet.
Läkemedel från naturen och yoga var andra teman. Däremot saknades inslag om kosten.

– Jag är oroad över bristen på integrativmedicinsk forskning kring nutrition, som jag tycker är ett viktigt område, kommenterade Shelley Noble-Letort.

Inledningstalade gjorde Dr. Victor Dzau, MD, President, Institute of Medicine of the National Academies Washington D.C., USA om de lovande möjligheterna med skräddarsydd medicin, (personalized medicine). Det innebär att ge “rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt” med hjälp av gentester och andra biologiska markörer.

Dzau och medarbetare har tidigare, bl a i tidskriften The Lancet, påpekat att samma metod är användbar också förebyggande och skulle kunna spara miljarder, men att det satsas för lite pengar för att förverkliga dess potential.

Vägrade vara offer

Gripande var ett inspelat anförande av den tidigare högt uppsatte IKEA-chefen Michael Hay, som skulle ha talat på mötet men gick bort i cancer. Han berättade att han i många år arbetade hårt och misskötte sin kropp med stress och dåliga matvanor. Efter att ha ramlat av en häst fick han ont i höger njure. Läkarna fann cancer i njuren och i grovtarmen.

Det var början på en sju år lång resa allt eftersom sjukdomen spreds. Men ganska snart kände jag att jag inte ville uppfylla läkarnas dystra förutsägelser för min del.

Han bestämde sig för att inte blir ett offer utan en överlevande och att han måste ändra sin livsstil och själv aktivera sig i sin egen hälsa.

Jag var livrädd för alla behandlingar och kände att det var meningslöst. Istället bestämde jag mig för att se vad jag kunde göra själv genom att oroa mig mindre, skapa harmoni, skaffa bra sömnvanor och försöka att inte vara deprimerad. Med hjälp av min hustru och internet tog jag reda på det bästa inom kost, motion, positivt tänkande och så vidare. Det hjälpte mig att leva i nuet och få ut det mesta av livet. Cancer är en bra lärare som lär dig att vara ödmjuk och att det alltid finns någon annan som har det värre.

En perfekt storm

Föreläsningen av Peter Fisher vid Royal London Hospital for Integrated Medicine (som hölls av kollegan George Lewith som leder en forskargrupp i KIM-forskning vid University of Southampton, Storbritannien) handlade om ett enormt medicinskt problem – ”en perfekt storm” – som han menade att forskningen förbisett.

Fisher syftade på kombinationen av flersjuklighet (patienter med flera sjukdomar på samma gång) och polyfarmaci (att ta fem eller fler läkemedel samtidigt) hos en åldrande befolkning. Detta leder ofelbart till många fler fall av ogynnsam samverkan mellan olika läkemedel och mellan läkemedel och naturpreparat (särskilt som användningen av de senare är okänd och patienter drar sig för att berätta för sina behandlare inom vården att de använder dem).

Detta betyder dödsstöten för två äldre ”sanningar” – att det går att fokusera på en sjukdom i taget hos en patient, och att det finns en effektiv läkemedelsbehandling (”magic bullet”) för att bota denna enda sjukdom. I stället handlar det om mångsjuklighet och på plussidan också möjligheten att kombinera olika behandlingar med potential till större positiva hälsomässiga effekter. Men där är vi inte än. Därtill finns för lite forskning.

Läkarrollen förändras också snabbt, menade Fisher. Till sina läkarkolleger sade han: Vi måste alltmer betrakta oss själva som rådgivare snarare än läkare med svar på alla frågor.

Naturliga alternativ till antibiotika

Fisher nämnde flera lovande områden för komplementär och integrativmedicin (KIM): naturliga alternativ till konventionella antibiotika, metoder vid led-muskelbesvär och akupunktur. Mot led-muskelbesvär finns evidens för effekten av akupunktur, örter, manipulation, homeopati och kosttillskott, sade Fisher. Det finns vidare 29 systematiska jämförande kontrollerade studier som visar att akupunktur är effektiv och kostnadseffektiv vid kronisk smärta.

Det finns en enorm potential för att kombinera olika angreppssätt för att förbättra människors livskvalitet och hitta fram till effektiva lösningar. Detta synsätt har också stöd i Världshälsoorganisationens (WHO) strategi för traditionell medicin fram till år 2023.

Dystra slutsatser för EU

Lewith sammanfattade det fleråriga EU-projektet Cambrella där KIM-forskare från flera EU-länder (bl a Torkel Falkenberg och Johanna Hök) kartlade situationen för komplementär och alternativ medicin inom de europeiska länderna och föreslog åtgärder. Slutsatserna – som tidigare redovisats på I C:S hemsida – var dystra.

Lagstiftning, resurssatsning och kunskap om KAM varierar kraftigt mellan olika europeiska länder. Lewith sammanfattade:

– Det hela är nedslående och ganska lätt att sammanfatta. Alla länder gör saker och ting på olika sätt vilket är verkligen riskabelt för patienterna.
Undersökningar har visat att allmänheten vill ha mer integrativ vård, men lagstiftare ser problem i detta.

– Problemet är att vi inte ens har säkra data om användningen av KAM-metoder i olika länder. Forskningen över användningen är skräp. Osäkerhetsmarginalerna är så höga att det inte går att dra några säkra slutsatser, sade Lewith.

Måste visa kostnadsnytta

Professor Claudia Witt, Zurichs universitet, talade om betydelsen av hälsoekonomiska studier inom KIM. Hon citerade sin publikation med Herman och medarbetare från British Medical Journal 2012. Forskarna analyserade alla fullständiga ekonomiska utvärderingar publicerade 2001-2010.

Sammanlagt fann de 338 hälsoekonomiska studier av KIM, men endast ett fatal uppfyllde forskargruppens strängare urvalskriterier. Bland de 56 jämförelserna i studierna av högre kvalitet, var det 16 st (29 procent) som visade på en samtidig hälsomässig förbättring och en besparing av KIM-behandlingen jämfört med konventionell vård. Sammanfattningsvis finns växande evidens för kostnadsbesparingar av KIM i åtminstone vissa patientgrupper.

Witt rekommenderade att kostnads-effektanalyser ska finnas med varhelst det är möjligt. Det behövs också mer kunskap om de hälsomässiga effekterna av flera metoder som sätts in samtidigt, jämförelser mellan olika länder och också under längre tidsperioder.

Nordisk renässans efterlyses

Malcolm Taw, biträdande professor vid David Geffen School of Medicine, UCLA, USA diskuterade också integrativmedicinens värde utifrån kostnadseffektivitet. Han citerade en inflytelserik publikation av OECD 2010, “Health care systems: Getting more value for money”, OECD Economics Department Policy Notes, No. 2. Den visade bl a att stora kostnader kan sparas i alla studerade länder genom effektivare resursanvändning. Det finns ingen patentlösning som fungerar för att reformera hälsosystem. Beslutsfattare måste tillämpa de lösningar som fungerat bäst och anpassa dem till individuella länder och system. Effektivitetshöjande åtgärder innebär stora besparingar, uppemot 2 procent av BNP. En holländsk studie av Ertik Baars och Peter Kooreman publicerad i British Medical Journal (tidigare refererad på I C:s webbsida) jämförde konventionell medicin med integrativ medicin och fann att integrativ medicin kunde medföra besparingar i storleksordningen 10 procent till förmån för integrativ dito.

Taw kritiserade också Skandinavien indirekt.
– Tack vare klimatet, råvaror och integrationen av innovation med traditionella recept skedde en renässans inom den nordiska kökskonsten för ett tiotal år sedan. Men när kan man emotse en motsvarande renässans inom den nordiska hälsovården? frågade han utan att få svar.

 

Ytterjärna Forum
Text: David Finer

Källor

Science direct

2 november, 2015

Debattartikel för antroposofisk vård

”Vi tror att Sverige skulle vinna på en mer hälsoinriktad sjukvård med en sänkt läkemedelsförbrukning och färre sjukdagar som följd.” Detta skriver sju docenter, läkare och/eller professorer i en debattartikel som publicerades i Dagens samhälle under förra veckan.…

LÄS MER

”Vi tror att Sverige skulle vinna på en mer hälsoinriktad sjukvård med en sänkt läkemedelsförbrukning och färre sjukdagar som följd.” Detta skriver sju docenter, läkare och/eller professorer i en debattartikel som publicerades i Dagens samhälle under förra veckan.

Debattartikeln är skriven med anledning av att riksdagen inom några månader kommer att behöva ta ställning till frågan om vi även fortsättningsvis ska ha möjlighet att välja integrativ antroposofisk vård och medicin i Sverige. EU-regelverket kräver att Sverige hittar en långsiktig lösning, liksom många andra EU-länder redan har gjort.

I debattartikeln pekar man bland annat på kostnaden för de skador och biverkningar som felaktig användning av läkemedel orsakar – ungefär 20 miljarder kronor varje år. Man lyfter fram två svenska jämförande stress- och smärtstudier som visat att integrativ vård kan leda till betydande samhällsvinster jämfört med vanlig vård.

Läs hela debattinlägget hos Dagens Samhälle.

Resultatet i den senaste forskningsstudien om skillnaderna mellan svensk konventionell vård och integrativ, antroposofisk vård.
23 oktober, 2015

Mindre psykofarmaka och bättre hälsa efter vård på Vidarkliniken

Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.…

LÄS MER

Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.

Resultaten har väckt intresse internationellt, och borde förstås också ge avtryck här i Sverige. Inte minst med tanke på de kostnads- och resursfrågor som vården och välfärden står inför.

Studien har gjorts av forskare vid The Integrative Care Science Centre (IC), Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. Den bygger på sjukvårdsdata, patientrapporterade data samt nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan. Studien ingår i forskningsprojektet AIMS (Antroposofisk integrativ medicin i Sverige), där man utvärderar den integrativa vården som ges vid Vidarkliniken.

Minskning istället för ökning av läkemedelskonsumtion

När det gäller användningen av receptbelagd psykofarmaka tittade man på förskrivningen av sådana läkemedel för stresspatienterna upp till 180 dagar både före och efter att vården påbörjats. För patienter som fått antroposofisk integrativ sjukvård minskade användningen av vanligt förekommande psykofarmaka i snitt med cirka 30 procent. Den här undersökningen pekar alltså mot intressanta förändringar i patienternas läkemedelskonsumtion över tid efter integrativ vård. Det är särskilt intressant när det gäller just psykofarmaka, där användningen ju har ökat på senare tid. Inom AIMS-projektet har det tidigare även gjorts en studie av läkemedelsanvändningen bland smärtpatienter, vilken gav liknande resultat.

I en pågående studie har forskarna även studerat sjukskrivningar bland patienter med stressrelaterad ohälsa, ett år före och ett år efter första vårdtillfället. Här visar preliminära resultat att sjukskrivningstalen för Vidarklinikens patienter minskade signifikant. En tidigare studie visar att även patienternas självskattade livskvalitet och hälsa har förbättrats efter den vård man fått vid kliniken.

– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger docent Torkel Falkenberg, som är verksamhetschef för IC och för forskningskonstellationen Integrativ vård vid Karolinska Institutet.

– AIMS-projektet är intressant ur flera perspektiv. Stress innebär mycket lidande och stora samhällskostnader. Det har varit tunnsått med evidens kring effekterna av integrativ vård. Med hjälp av data från Sveriges unika, högkvalitativa register kan förståelsen nu öka och evidensen stärkas.

Vidarkliniken är ett rehabiliteringssjukhus där man på ett integrativt sätt kombinerar skolmedicin och antroposofisk läkekonst. Ett typiskt drag i klinikens vård är att man på ett individuellt sätt tar fasta på och behandlar hela människan. Förutom skolmedicin erbjuder vårdprogrammen här bland annat fysikaliska och konstnärliga terapier, lyssnande omvårdnad och beröring, naturläkemedel, harmonisk miljö samt närande kost.

 


Torkel Falkenberg
Torkel Falkenberg från forskningsinstitutet I C – Integrative Care.
20 oktober, 2015

Växande evidens för Vidarklinikens vård av stress- och smärtpatienter

Förbättrad livskvalitet. Lägre läkemedelskonsumtion. Sänkt sjukskrivning. Kapade kostnader. Nya resultat utifrån registerdata tycks bekräfta att Vidarklinikens vårdprogram kan göra nytta för stress- och smärtpatienter. – En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger forskningsledaren, tillika verksamhetschef Torkel Falkenberg, I C.…

LÄS MER

Förbättrad livskvalitet. Lägre läkemedelskonsumtion. Sänkt sjukskrivning. Kapade kostnader. Nya resultat utifrån registerdata tycks bekräfta att Vidarklinikens vårdprogram kan göra nytta för stress- och smärtpatienter.
– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger forskningsledaren, tillika verksamhetschef Torkel Falkenberg, I C.

Mycket talar för värdet och nyttan av integrativ vård (där man kombinerar komplementära terapier med vanlig vård) för att skapa en hållbar hälso- och sjukvård. Men det räcker inte. Evidens (bevis) ska styra prioriteringar inom vården, och det har varit tunnsått med evidens kring integrativ vård. Men nu håller detta gradvis på att ändras.

Studier utifrån registerdata

Forskare vid I C, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har utvärderat vården av patienter med vissa diagnoser på det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken i Järna. Till Vidarkliniken remitteras patienter från hela landet. Analysen bygger på sjukvårdsdata och nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan.

Fokus har varit på patienter med smärta och stressrelaterad ohälsa, besvär som drabbar stora delar av befolkningen och belastar samhället med stora kostnader. I studierna har en rad faktorer utvärderats, bland annat livskvalitet, läkemedelsförskrivningar och sjukskrivningstal.

Icke-vinstdrivande forskningsstiftelser i Sverige, Finland, Tyskland och Nederländerna har visat intresse för forskningen och bidragit med medel för att besvara frågan: hur bra mår Vidarklinikens patienter efter avslutad vård mot smärta eller stressrelaterade besvär?

Hög klinisk relevans

Studierna belyser forskningsfrågor med hög klinisk relevans både för individ och samhälle. Forskarna har gjort retrospektiva (tillbakablickande) analyser av rapporterade data i sjukvårdsbaserade och nationella register. Patienterna har därmed kunnat följas före och efter erhållen vård på Vidarkliniken.

I registerstudierna har patientgrupperna på sedvanligt vis valts ut baserat på internationellt etablerade och standardiserade sjukdomsdiagnoser och kartläggning av bakgrundsfaktorer. Detta ökar möjligheterna att kunna observera skillnader över tid och även kunna jämföra och generera hypoteser om likheter och olikheter med andra typer av vård.

Stort intresse

Sedan resultaten har börjat publiceras i vetenskapliga tidskrifter och presenteras på vetenskapliga kongresser har de väckt stort intresse, såväl i Sverige som utomlands. Det beror inte minst på att studierna är upplagda och baserade på data från de för Sverige unika och högkvalitativa hälso- och sjukvårdsregistren.

År 2014 publicerades en utvärdering av hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa för patienter som vårdats på Vidarkliniken mot smärta eller stressrelaterad ohälsa. Resultaten visade en tydlig trend med signifikant förbättrade resultat efter avslutad vård inom både smärt- och stressgrupperna.

Forskargruppen har även gjort en läkemedelsstudie baserad på data från det svenska läkemedelsregistret. Här visade data att smärtpatienter som blivit remitterade till vård på Vidarkliniken signifikant minskade sin användning av receptförskrivna smärtläkemedel i efterförloppet av behandlingen jämfört med innan.

Nya rön om stress

I dagarna har också data publicerats rörande patienter som vårdats på Vidarkliniken för stressrelaterade besvär. Det handlar om en studie i tidskriften BMC CAM av stresspatienternas läkemedelsanvändning liknande den nyss nämnda kring smärta.

Stresspatienternas läkemedelsanvändning följdes upp till 180 dagar efter att vården påbörjats. Resultaten visade att patienterna med stressrelaterad ohälsa hade en signifikant minskad användning av receptläkemedel och åtföljande läkemedelskostnader efter vården på Vidarkliniken.

Sänkta sjukskrivningstal

En pågående studie av stresspatienternas sjukskrivningstal presenterades nyligen vid den internationella ECIM-konferensen i Helsingör, Danmark. Forskarna har analyserat andelen patienter som haft en registrerad period med hel- eller deltidssjukskrivning ett år innan och ett år efter behandlingen påbörjats. Preliminära resultat baserade på Försäkringskassans data visade att sjukskrivningstalen för patienterna med stressrelaterad ohälsa minskade signifikant året efter vården på Vidarkliniken.

Torkel Falkenberg:
– Detta är den första beskrivningen i Sverige av sjukskrivning bland patienter som erhållit antroposofisk integrativ vård. Men det är svårt att bedöma i vilken mån som resultaten är allmängiltiga för alla patienter med smärta eller stress. Troligen kan andra okända faktorer, s k confounders, ha spelat in. Men det är lovande resultat som kan användas för att formulera mer kvalificerade förklaringar och för att utforma framtida kliniska studier.

Dr. Victor Dzau, en av huvudtalarna vid ECIM-konferensen i Danmark och därtill president vid the National Academy of Medicine, Washington D.C. USA, håller med om att registerstudierna som genomförs vid I C/Karolinska Institutet kan vara mycket värdefulla.

– Ingenting går upp emot data av hög kvalitet. Beslutsfattare vill veta svar på frågorna: ger detta bättre resultat, sparar det pengar och är säkerheten acceptabel? Registerstudien från forskningsgruppen på I C/Karolinska Institutet är ett exempel på sådan forskning, som vi också behöver mera av. För att standardisera metoder och börja kunna bena ut vad som är inuti integrativmedicinens “svarta låda”. Vi borde etablera en koalition led av forskare som strävar efter att uppnå data av yppersta kvalitet.

Text & foto: David Finer


Antroposofisk medicin
8 oktober, 2015

Läkemedel som återställer balanser & hjälper självläkning

Att stärka och stödja människans självläkningsförmåga. Det är syftet med de kompletterande och naturbaserade antroposofiska läkemedel som används på Vidarkliniken. Inriktningen är att återställa balanser och målet är hälsa. …

LÄS MER

Att stärka och stödja människans självläkningsförmåga. Det är syftet med de kompletterande och naturbaserade antroposofiska läkemedel som används på Vidarkliniken. Inriktningen är att återställa balanser och målet är hälsa.

De antroposofiska läkemedlen är en viktig del av Vidarklinikens vårdprogram och arbetssätt. De har använts under lång tid i Sverige och i Europa där omkring 15.000 läkare idag förskriver läkemedlen. I många situationer och sjukdomstillstånd behövs förstås också vanliga skolmedicinska läkemedel. De antroposofiska läkemedlen används som komplement till dessa.

– Sjukdom kan delvis ses som ett uttryck för någon form av obalans hos patienten. Det finns en inneboende förmåga hos den mänskliga organismen att upptäcka detta och försöka återställa balansen. Det är den ansträngningen, dvs självläkningen, som antroposofiska läkemedel är inriktade på att stödja, säger Ursula Flatters som är läkare och styrelseledamot vid Vidarkliniken.

Helhet besläktad med naturen

Liksom alla andra delar av den vård som Vidarkliniken ger präglas även de antroposofiska läkemedlen av ett helhetstänkande.

– När kroppen eller organismen gör självläkningsförsök är dessa alltid systemiska, inte bara lokala. Även för att ett litet sår ska läka behövs ett engagemang i hela kroppen och hela immunsystemet. Organismen är alltid en helhet, menar Ursula Flatters.

En poäng med naturbaserade läkemedel är att vi från den mycket vitala naturen kan lära oss en hel del om läkeprocesser. Vi människor är samtidigt också en del av och besläktade med samma natur. När man tar fram antroposofiska läkemedel tar man bland annat fasta på sådana släktskaper som kan specificeras för vissa växter och mineraler.

Stärker patienten och underlättar självläkning

De flesta antroposofiska läkemedel är växtbaserade eller mineralbaserade. Vilka läkemedel som ordineras bedömer läkaren i regel utifrån både diagnosen och hela bilden man fått av den individuella patienten. Läkaren behöver vara ordentligt kunnig i hur antroposofiska läkemedel fungerar. Syftet är att behandla obalanser och att bidra till ökad vitalitet för läkningsprocessen. På så sätt stödjer man patientens inneboende självläkande krafter när dessa inte är tillräckligt starka.

Läkemedlen riktar in sig på det kroppsliga. Det gör att patienten mår bättre och känner sig starkare, vilket underlättar i andra delar av behandlingsprogrammen. Exempelvis kan läkemedel av kamomillrot vara bra för patienter med spänningstillstånd, som ofta kan utlösa vissa former av smärta. Arnica är bra vid stockning i blodomloppet, exempelvis vid skador med blodutgjutningar och svullnader eller vid proppar (tromboser). Svavel är en mineral som kan vara bra för att underlätta andning och avslappning. Kisel kan hjälpa att stärka sinnesupplevelserna och närvarokänslan. Allt detta efter en farmaceutisk beredning av natursubstanserna.

– Antroposofiska läkemedel används parallellt med konventionella läkemedel. Det gäller inte minst vid kroniska sjukdomar, där man idag ofta ger långtidsbehandling med konventionella läkemedel som är effektiva mot exempelvis smärta, inflammation och högt blodtryck. Det är mycket bra att dessa möjligheter finns. Samtidigt finns även ett behov av djupare läkning eftersom sjukdomen annars ofta kommer tillbaka, säger Ursula Flatters.

Inom den antroposofiska medicinen försöker man utveckla läkemedel som ligger i linje med kroppens egna ansträngningar att övervinna sjukdomen. Därför kan de vara verksamma utan skadliga bieffekter.

Idén med antroposofiska läkemedel är att behålla substanserna i sitt naturliga sammanhang, inte att isolera enskilda substanser. Läkemedlen är inriktade på att stödja hela system, som alltid är involverade vid läkning hos människan. Målet är hälsa och behandlingseffekten måste då mätas på ett bredare sätt än när man mäter så kallade smala läkemedelseffekter.

Antroposofiska läkemedel ingår som en integrerad del i komplexa, individuellt inriktade behandlingsprogram. Här behövs idag både mer utvärderande forskning och en utveckling av forskningsmetoder som enligt Världshälsoorganisationen (WHO) bör anpassas till den helhetssyn som ofta kännetecknar integrativ vård.

Den här artikeln är publicerad med tillstånd från Vidarkliniken och återfinns även på deras hemsida. Artikeln ingår i en artikelserie med anledning av Vidarklinikens 30 årsjubileum år 2015.

Internationell konferens om traditionell medicin
16 september, 2015

Internationell konferens om traditionell medicin

I slutet av augusti 2015 pågick en internationell konferens om traditionell medicin i Macao i Kina. Konferensen anordnades av Världshälsoorganisationen WHO och på plats fanns bland annat WHO:s Generaldirektör Dr Margaret Chan och Kinas vice hälsominister. Dessutom deltog Torkel Falkenberg från I C – The Integrative Care Science Center som WHO-rådgivare kring forskningsfrågor.…

LÄS MER

I slutet av augusti 2015 pågick en internationell konferens om traditionell medicin i Macao i Kina. Konferensen anordnades av Världshälsoorganisationen WHO och på plats fanns bland annat WHO:s Generaldirektör Dr Margaret Chan och Kinas vice hälsominister. Dessutom deltog Torkel Falkenberg från I C – The Integrative Care Science Center som WHO-rådgivare kring forskningsfrågor.

Dr Margaret Chan inledde konferensen med ett mycket uppskattat invigningstal där hon tog upp utmaningarna med både den traditionella och den moderna medicinen.

”Både den moderna medicinen och den traditionella medicinen bidrar på unika sätt till hälsan, men båda har också sina begränsningar och tillkortakommanden. Länder, särskilt utvecklingsländer, är kloka nog att använda det bästa av dessa två synsätt i ett omsorgsfullt integrerat och reglerat sätt.”

Margaret pratade även om den skepsis som ofta finns gentemot den traditionella medicinen och som oftast handlar om samma sak: effekten av de flesta traditionella läkemedel och metoder har inte bekräftats i konventionella kliniska prövningar.

”Jag skulle försiktigt vilja utmana denna slutsats. Den vetenskapliga metod vi idag använder har inte utformats för att noggrant bedöma människans helhetsupplevelse som uppstår när traditionell medicin levereras av skickliga, erfarna och pålitliga utövare i deras kulturella och historiska miljö.

Kontrollerade kliniska prövningar kan utvärdera insatsen eller det växtbaserade läkemedlet, men inte hela upplevelsen. Dessutom har smärta, ångest och stress nästan alltid en subjektiv dimension.

Som nobelpristagaren Elizabeth Blackburn påminner båda åsiktssidorna: ’Vi tenderar att i humanbiologin glömma hur kraftfullt organ hjärnan är.’ Vetenskaplig forskning om de fysiologiska effekterna av stress bekräftar giltigheten av denna påminnelse.”

Margarets uppmaning är att länder som syftar till att integrera det bästa från både traditionell och modern medicin gör klokt i att sluta titta på de många skillnaderna mellan de två synsätten, och istället se på de områden där båda överlappar varandra, för att kunna ta itu med den hälsoutmaning som 2000-talet står inför.

WHO:s strategidokument för traditionell medicin

WHO lanserade förra året en ny strategi, ”WHO Traditional Medicine Strategy 2014-2023”, för hur världens länder ska kunna integrera traditionell medicin, även kallat komplementär medicin, i de nationella sjukvårdssystemen. Strategin syftar till att underlätta för länderna att utveckla en policy och implementering som stärker den traditionella medicinens roll för folkhälsan. Första konferensdagen i Macao handlade till stor del om implementeringen av denna strategi och hur man kan komma vidare. Torkel Falkenberg från det svenska forskningsinstitutet Integrative Care Science Center är en av dem som varit med och tagit fram WHO:s strategidokument.

– I sitt tal bemötte Dr Margaret Chan de problem som vi även står inför i Sverige idag, vad gäller komplementär och alternativ medicin, Vidarkliniken och antroposofisk vård. Det är sällsynt med någon som jobbar på toppnivå och som är så påläst i frågan som Margaret är. Det var otroligt inspirerande att höra hennes invigningstal, säger Torkel.

Torkel var anlitad av WHO som rådgivare i frågor som berör policy, lagstiftning och klinisk forskning kring komplementär och alternativ medicin. Under tre av konferensens dagar utbildade han femtio beslutsfattare och forskare från hela världen kring dessa frågor.

– I mina workshops använde jag bland annat vår forskning på Vidarkliniken som ett exempel på hur man kan beforska integrativ vård, från cellulär nivå till vår publicerade hälsoregisterforskning. Jag poängterade att det är viktigt att börja beforska om den komplexa vårdinterventionen som den praktiseras i vardagen i vården är verksam eller ej (pragmatic clinical trials), innan man går vidare till att beforska hur de enskilda komponenterna i vårdinterventionen bidrar till effekten (explanatory clinical trials) och hur viktigt det är att kombinera kvalitativ metodik med kvantitativ forskningsmetodik, så kallad mixed methods i strävan att evidensinformera hälso- och sjukvården.

Sommarmalört utrotade malaria på Komorerna

På konferensen deltog även vice presidenten för Komorerna, en ögrupp öster om Afrika där man länge tampats med malariaproblem. Han berättade hur de upptäckt sommarmalört, en gammal läkeört som använts i Kina ända sedan 340 f Kr, och som man renat för att fram substansen artemisinin. Artemisinin har man sedan börjat använda på Komorerna för att utrota malaria – och idag är malarian på Komorerna i princip utrotad.

– Det visar på vilken potentialitet det finns på det här området. Att det finns en hel del guldkorn inom den traditionella medicinen som går att använda även idag. Man bör därför beakta viss försiktighet innan man bestämmer sig för att begränsa komplementär, alternativ eller uråldrig traditionell medicin med begynnande evidensbas, precis som Generaldirektören understryker, konstaterar Torkel.
Foto: Torkel Falkenberg


4 september, 2015

Ny patientkampanj vill värna Vidarkliniken

Värna Vidarkliniken är ett av patienter initierat upprop i syfte att slå vakt om den antroposofiska vård som bedrivs på bland annat Vidarkliniken i Järna. Genom en namninsamling vill patienterna visa hur många de är som värnar om integrativ vård i allmänhet och Vidarklinikens vård i synnerhet, men också om rätten att få välja vårdform. …

LÄS MER

Värna Vidarkliniken är ett av patienter initierat upprop i syfte att slå vakt om den antroposofiska vård som bedrivs på bland annat Vidarkliniken i Järna. Genom en namninsamling vill patienterna visa hur många de är som värnar om integrativ vård i allmänhet och Vidarklinikens vård i synnerhet, men också om rätten att få välja vårdform.

Patientkampanjen Värna Vidarkliniken har initierats av copywritern och entreprenören Göran Garberg som själv kom i kontakt med Vidarkliniken när hans fru var patient där.

– Att kunna välja vårdinriktning är en djupt demokratisk fråga! Samhällets roll är inte att ta ställning för den ena eller andra vetenskapssynen; samhällets roll är att se till att patienter inte riskerar att lida skada. Som en konsekvens av den nya patientlagen är det rimligt att vi patienter får välja vår egen vårdform och inte bli omyndigförklarade i vår förmåga att förstå vad som är bäst för oss själva, säger Göran Garberg.

Den nya patientlagen som infördes 1 januari 2015 syftar till att: ”stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet samt stärka patientens makt” – dvs helt i linje med att kunna välja vårdinriktning. Att utgå från individens egenupplevda situation vad som är hälsa för hen och hens förmåga att förstå och fatta beslut är med andra ord ett modernt sätt att se på tillvaron.

En genusfråga – visar bl a en färsk Novus-undersökning

Att kunna välja vårdinriktning är också en genusfråga. 87 procent av de patienter som idag väljer Vidarkliniken är kvinnor. Under våren 2015 genomförde Novus en undersökning av allmänhetens syn på sin kontakt med sjukvården och på integrativ vård i synnerhet. Svaret var entydigt: 67 procent av de tillfrågade skulle uppskatta om läkaren hade utbildning också inom integrativ medicin. Bland kvinnor är den gruppen 76 procent.

– Det här är ett bra tillfälle för regeringen att visa att kvinnors sjukdomar visst tas på samma allvar som männens, konstaterar Göran.

Integrativ vård nästa steg för Innovativa Sverige?

Det finns idag ett ökande intresse för integrativ vård runtom i världen och WHO uppmanar i sitt tioåriga strategidokument, som även Sverige skrivit under, medlemsländerna att tillsätta nationella expertgrupper inom området integrativ medicin då okunskapen bland beslutsfattare och professionella bedöms vara stor.

– Okunskapen kan reduceras rejält i och med att det på Vidarkliniken finns stora möjligheter till forskning. Tillsammans kan vi skapa hälsa för många tusen patienter. Låt oss göra Sverige än mer innovativt!

En väl beprövad vårdform

Vidarkliniken i Järna bedriver modern antroposofisk vård, har funnits i snart 30 år och tagit emot över 30 000 nöjda patienter på sjukhuset och mångdubbelt fler i öppen vård. Den största skillnaden mellan den verklighet som möter människor i konventionell vård och den vård de får på Vidarkliniken är helhetstänkandet. Det är kombinationen av synsätt, omvårdnad och läkemedel som man på Vidarkliniken anser läker.

”På Vidarkliniken fick jag möjligheten att ta tid för att berätta hur jag mådde, och man ställde viktiga frågor. Jag fick också bemötande som gjorde att jag inte bara var en människa med ett symptom, utan en människa med en själ”, berättar Cilla Svane, patient på Vidarkliniken, i en av Värna Vidarklinikens kampanjfilmer.

Antroposofiska läkemedlen redan godkända i många andra EU-länder

Antroposofisk vård är den äldsta och mest utvecklade formen av integrativ vård i Europa och en del av sjukvårdssystemet i många länder,  t ex Schweiz och Tyskland. Tidigare regeringar har genom särskilda beslut givit Vidarkliniken de tillstånd för antroposofiska läkemedel som behövts för att kunna driva verksamheten, men nu kräver EU att Sverige hittar en mer permanent lösning.

– I många andra europeiska länder är redan de antroposofiska läkemedlen godkända. Det känns därför förnuftigt att godkänna läkemedel som är registrerade i andra EU-länder istället för att göra om hela förfarandet, säger Göran.

Patientkampanjen ställer sig alltså bakom Vidarklinikens uppfattning att den bästa lösningen vore att behandla de antroposofiska läkemedlen som en egen grupp under paragraf 16:2, samt godkänna medel som redan är registrerade i andra EU/EES-länder efter en enkel ansökan och till kostnader som är rimliga i förhållande till den låga omsättningen i Sverige.

– Vi utgår från att den process som leder fram till riksdagens beslut i frågan, tungt väger in synpunkterna från patienter och anhöriga och att de tar oss på allvar. Vi är stolta över den konventionella vården, vi är stolta över den kompletterande vården och vi är förväntansfulla vilka nya insikter, metoder och resultat vi tillsammans kan utveckla.

Patienternas egna berättelser

""
14 augusti, 2015

Ny forskning: DNA-information kan överföras med elektromagnetism

I en ny forskningsstudie utförd av bland annat nobelpristagaren Luc Montagnier har man konstaterat att elektromagnetiska vågor med låg frekvens kan överföra DNA-information. Experimenten har visat att interaktion kan ske på distans via vatten. Författarna ser forskningen som banbrytande på många sätt, och att den kan ha stor betydelse för den medicinska utvecklingen. …

LÄS MER

I en ny forskningsstudie utförd av bland annat nobelpristagaren Luc Montagnier har man konstaterat att elektromagnetiska vågor med låg frekvens kan överföra DNA-information. Experimenten har visat att interaktion kan ske på distans via vatten. Författarna ser forskningen som banbrytande på många sätt, och att den kan ha stor betydelse för den medicinska utvecklingen.

”Vad vi har funnit är att DNA producerar strukturella förändringar i vatten, vilket kvarstår vid mycket höga utspädningar och som leder till resonanta elektromagnetiska signaler som vi kan mäta.” hävdar Montagnier i en artikel hos den amerikanska nättidningen The Huffington post.

Montagniers vetenskapliga artikel ”Transduktion av DNA-information genom vatten och elektromagnetiska vågor” publicerades i juni 2015 i Informa Healthcare. Forskningen spås få stor betydelse för den homeopatiska medicinen om den kan reproduceras av andra oberoende forskare

”Jag kan inte säga att homeopati är rätt i allt, men höga utspädningar visar vattenstrukturer som efterliknar de ursprungliga molekylerna.” säger Montagnier i The Huffington Post. Montagnier har har också intervjuats i Science kring hans kontroversiella forskning.

Även den amerikanska vetenskapsmannen Gerald Pollack har gjort studier kring ämnet, och kom 2013 ut med en mycket omskriven bok ”The Fourth Phase of Water” – ett lästips för dig som vill läsa mer om detta.

 


4 augusti, 2015

4 av 5 sjuksköterskor använder komplementär- och alternativmedicin privat – bara 1 av 10 gör det i vården

En svensk-holländsk enkätundersökning har undersökt svenska sjuksköterskors användning av komplementär- och alternativmedicin.…

LÄS MER

En svensk-holländsk enkätundersökning har undersökt svenska sjuksköterskors användning av komplementär- och alternativmedicin. I undersökningen framkom att 80 procent av Sveriges sjuksköterskor någon gång använt sig av komplementär- och alternativmedicin privat, men enbart 11 procent utövar det genom sitt yrke i vården.

Det framkom även att enbart 30 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna frågar patienten om hen är intresserad av komplementär- och alternativmedicinska metoder (även förkortat KAM). Den största anledningen till att de inte frågade var kunskapsbrist (50 procent), 28 procent ansåg det inte vara relevant och 21 procent att det inte det var deras ansvar – relativt få (8 procent) angav tidsbrist som orsak att inte fråga patienten.

Huvudorsaken till att bara 11 procent av sjuksköterskorna använder sig av KAM angav de vara bristen på evidens samt att de själva saknar kunskaper om både metoderna såväl som svensk lagstiftning.

Data har saknats

”Tidigare har det saknats data rörande sjuksköterskors användning av KAM i Sverige. Det är en stor kunskapslucka, eftersom sjuksköterskorna oftast har den mesta patientkontakten, och i många fall också är de som skulle ge KAM-vården till patienterna”, skriver författarna till studien, där docent Mats Jong, Avdelningen för Omvårdnad, Mittuniversitetet är huvudförfattare.

Gap mellan åsikt och handling

Det fanns ett tydligt gap mellan sjuksköterskornas åsikter och praktiska handlande. Trots att 59 procent ansåg att hälso- och sjukvårdspersonal borde informera patienter om KAM om patienter frågar, så uppgav nästan 70 procent att de sällan eller aldrig själva frågar patienter om KAM.

Det fanns inte oväntat ett positivt statistiskt samband mellan sannolikheten att fråga sina patienter om deras KAM-användning och att själv ha kunskaper om KAM.

Behov av utbildningsinsatser

Forskarnas slutsats är att sjuksköterskor i Sverige allmänt sett tycks ha en positiv inställning till KAM. Det fanns en stor diskrepans mellan antalet som utövade KAM i vården idag (11 procent) och hela 43 procent som svarade att de vill göra det i framtiden. Hinder i form av upplevda brister i egna kunskaper och evidens pekar på behovet av robusta utbildningsinsatser, menar författarna.

Originaltext: David Finer
Bearbetad av: Red. SZ

Fotnot: Procentsatserna är avrundade.

Läs en fördjupad variant av artikeln på forskningsinstitutet Integrative Cares hemsida