26 januari, 2018

Mer mod och källkritik behövs i ensidig debatt om integrativ medicin

Det ensidiga och organiserade motståndet mot integrativ eller komplementär medicin får i Sverige alldeles för stort utrymme i media och i politiken. Det är anmärkningsvärt hur okritiskt man gång på gång sväljer propaganda från den s.k. skeptikerrörelsen, trots att det finns många kunniga experter på området som kan ge en mer nyanserad och korrekt bild av seriös integrativ medicin. Det säger frilansfilmaren Heléne Bengtsson som producerat filmen Kampen om hälsoparadigmet.

Hon har genom åren arbetat som frilans för en rad tv-bolag och nyhetsmedia i Norden och på uppdrag gjort flera filmer om natur och miljö. Den senaste tiden har det handlat mer om hälsa som samhällsfråga. Heléne har alltid varit intresserad av hälsoområdet och när hennes endast några månader unga dotter fick cancer för cirka tio år sedan blev det en ögonöppnare.

– Då fick jag en brutal inblick i både vad som fungerar bra och vad som saknas i sjukvården. Det som saknas generellt är mer helhetsperspektiv på patienterna och deras hälsa, säger Heléne.

Det gick bra med hennes dotter och hon tror själv att det delvis beror på att hon och hennes man var så engagerade. Parallellt med den vanliga vården använde de även andra kompletterande alternativ och Heléne vill se en ökad förståelse och acceptans för detta i den svenska sjukvården. Och ett större mod inom vården att även våga titta på andra behandlingsmetoder.

Aggressiv opinionsbildning som inga patienter tjänar på

I samband med dotterns sjukdom fick hon kontakter med och inblick i den integrativa, komplementära vården. Här finns en rad vårdmetoder som ofta är mer hälsobetonade (salutogena) och som i regel är tänkta att fungera som just komplement till den gängse vården.

– Men jag såg också att det länge har drivits ett välorganiserat, mycket ensidigt och ganska aggressivt motstånd och opinionsbildning mot integrativa vårdformer. Det kommer från den s.k. skeptikerrörelsen som här i Sverige bland annat verkar genom föreningen Vetenskap och Folkbildning. Det finns idag ett stort behov av en mer rättvisande bild än den som sprids därifrån, menar Heléne Bengtsson.

Det är bakgrunden till idén med den nu aktuella filmen Kampen om hälsoparadigmet, vars ansvariga utgivare är Föreningen 2000-talets vetenskap. Syftet med filmen är att
visa att det finns seriös integrativ eller komplementär medicin, och att samtidigt syna rörelsen bakom motståndet mot detta och hur det är organiserat.

Ett problem är att skeptikerrörelsen, inte minst föreningen Vetenskap och Folkbildning, har en aggressiv taktik som bland annat går ut på att misskreditera enskilda personer och aktörer som i vissa frågor inte har samma uppfattning som de själva har. På så sätt skrämmer man kunniga och seriösa människor inom vården, akademin och politiken till tystnad. Det innebär samtidigt att man hindrar ett bredare sökande efter kunskaper inom vården, vilket stämmer dåligt med vetenskapens anda.

– Inga patienter tjänar på det här. Denna ensidiga dragkamp pågår mest i media och i den offentliga bilden, medan det i själva vården finns många som är mer öppna för integrativa vårdmetoder. Integrativ vård är också något som växer starkt bland allmänheten i takt med att man själva som patienter kan skaffa sig mer kunskaper. Nu krävs ett större mod från fler vårdgivare, experter och politiker att våga stå upp för detta, och ta patienternas insikter och egna behov på allvar, säger Heléne Bengtsson.

Okritiska media

Heléne är mycket kritisk till och förundrad över hur okritiska media och journalister ofta är när de letar efter källor och personer att intervjua om de här frågorna. I filmen tar hon upp exempel på detta, och även exempel på när journalister själva är engagerade i skeptikerrörelsen. I ett fall intervjuar en sådan SVT-journalist en likasinnad bekant och får det att se ut som ett objektivt reportage. Det är mycket anmärkningsvärt, särskilt när detta görs inom SVT som ska vara opartiska, menar Heléne Bengtsson.

– När man som journalist söker källor tror tydligen många att en person som är engagerad i Vetenskap och Folkbildning och har en professorstitel är en trovärdig källa, även om den personen inte alls är expert inom hälso- och sjukvård. Det här är dessutom en opinionsdrivande förening och aktör som har en uttalad agenda på det här området. Men sådana partiska källor citerar media ofta helt okritiskt och det är ju ett kardinalfel för journalister. Man måste anstränga sig mer för att även få fram kunniga seriösa källor som har en annan bild. Det är inte så svårt, säger Heléne.

Hon menar att det finns många kunniga och seriösa läkare, forskare, professorer och aktörer att intervjua som har verklig kunskap om integrativ medicin – även om en del av dem idag faktiskt är skrämda till tystnad pga påhoppen i media som skeptikerrörelsen ägnar sig åt.

– Det gäller att flera vågar träda fram för att ge en mer balanserad bild av integrativ vård. Allmänhet och politiker lyssnar på experter som kommer till tals. Och när det gäller ”fotfolket” i skeptikerrörelsen är de i regel inte vetenskapsmän, utan bara spridare av vinklad information.

– Tongivande politiker skulle också kunna bidra till en mer balanserad bild av integrativ medicin. Men även här märks att det finns en rädsla för angrepp, så det krävs ett visst mod, menar Heléne Bengtsson.

Opinionsbildningen mot integrativ medicin har drivits organiserat ända sedan 1980-talet. Fler journalister borde gå in och gräva i den verksamheten, anser Heléne. Man bör också syna de som verkligen bestämmer inom politiken och statliga myndigheter. Hon menar att det inte är så många som gräver i exempelvis Läkemedelsverket och Livsmedelsverket. Sådan granskning borde få mer plats och är motiverad eftersom dessa myndigheter påverkar så många människors hälsa.

Handlar om valfrihet och revirtänk

Trots allt är Heléne optimistisk inför framtiden. Intresset för integrativa vårdformer växer starkt bland folk. Det finns idag större möjligheter att själv skaffa sig kunskaper och att dela med sig av dessa inklusive egna erfarenheter. Mycket talar för att behovet av och efterfrågan på integrativ vård kommer att öka.

När man funderar närmare på motsättningarna och ordkrigen som förekommer kring integrativa vårdformer måste man nog fråga sig: Vad handlar den här debatten och dragkampen egentligen om i grunden?

– Det är delvis en motsättning mellan folk och experter/myndigheter och den handlar om valfriheten i vården, som håller på att strypas alltmer på olika sätt. Det här ser vi också i reaktionerna på vår film, säger Heléne.

– Jag är också helt övertygad om att det handlar om ett utbrett revirtänk i den etablerade svenska vården och att man inte vill ha konkurrens. Cancervården är ett tydligt exempel på det. I Tyskland finns ett helt annat samarbete över gränserna,
men i Sverige blir många patienter nästan utskällda på sjukhusen om de kompletterar behandlingen med andra metoder. Det är ett revirtänkande som är till patienternas nackdel.

Heléne Bengtsson betonar också att det samtidigt är mycket viktigt att skilja på seriösa och oseriösa vårdinsatser. Sjuka, utsatta människor ska inte bli lurade, och det är enligt Heléne främst samhällets uppgift att se till.

– Att vara skeptisk är i sig bra, men det är inte detta som är huvudfrågan när det gäller integrativ medicin.

Hon konstaterar också att det i sociala media pågår ett informationskrig med inslag av konspiratoriska tongångar. Det menar hon är en farlig väg som inte gynnar någon. Här bör man vara både skeptisk och saklig.

Inom den integrativa medicinen, som innehåller många olika inriktningar, behövs samtidigt också större enighet. Bland annat behöver man hitta gemensamma mål och frågor samt en gemensam plattform, menar Heléne Bengtsson.

Här hittar du Heléne Bengtssons film Kampen om hälsoparadigmet.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson