tuna snickeri Q0B3423
4 oktober, 2018

Hantverk skapar mening i daglig verksamhet

Hantverk och handaskicklighet är den tysta kunskap som till glädje och nytta fört mänskligheten vidare genom årtusenden, som förvandlat natur till kultur.
För att inte dessa kunskaper skall gå förlorade i dagens samhälle talar man om tre värden:
Hantverket skall bevaras, användas och utvecklas. Till det sistnämnda kommer även att kunskaperna skall spridas.

Traditionell hantverkskunskap är ett av de fem områden som omfattas av UNESCOs konvention om skydd av det immateriella kulturarvet. Med det immateriella kulturarvet menas den kunskapstradition som överförs mellan generationer.

När det begav sig för mer än 80 år sedan för de läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheterna hade hantverk och slöjd en central roll i arbetet med att ge en meningsfull och bildande sysselsättning till människor med funktionsskillnader. Inom LSS, lagen om socialt stöd, finns det arbetsmetoder för att främja individen och gemenskapen, hantverk som del i detta är idag inte alltid självklar och enkel. Ett riktigt fint exempel på hur trä som material skapar arbetsmöjligheter för sex arbetstagare är Tuna snickeri i Järna.

Skräddarsydda arbetsmoment

Arbetshandledare Jonas Hallqvist har gått som lärling och tagit gesällbrev hos en möbelsnickarmästare. Med stor kunnighet och uppfinningsförmåga skräddarsyr han varje arbetsmoment i den stora, ljusa maskinparken efter varje arbetstagares möjlighet och begränsningar.
–Det kan ta ett halvår att lära upp en ny person till att tryggt och självständigt kunna hantera en uppgift men alla kan arbeta här, säger han.

För tre och ett halvt år sedan gick flera socialterapeutiska verksamheter samman för att dra igång Tuna snickeri. Tursamt fick de möjlighet att nästan som en gåva ta över en hel maskinpark från hantverksakademin som lade ned sin lärlingsutbildning.

När jag besöker dagligverksamheten Tuna snickeri visas jag runt, öppenhjärtigt och angeläget berättar hen för mig om sin tillvaro, om stort och smått, det är vänligheten i mötet som säger allra mest.
En annan, mera försynt, visar när hen måttar in en borr i plankan på markerad plats, trycker på en knapp och på ett ögonblick är hålet satt. Vänlighetens tysta åthävor är också en kunskap som värnas, som fyller i där språket inte hittar rätt och som förbinder oss människor med alla våra olikheter.

Med hörselkåpor för öronen tillsynes lugnt och nästan andaktsfullt arbetar arbetstagarna var för sig vid varsin station. Behändigt och koncentrerat. De dånande maskinerna med väldiga krafter tjänar som tämjda oxar till plogen.
Jonas har hela tiden full koll och när jag frågar om han aldrig är orolig, svarar han att, nej aldrig här!

Varje byggsten i produktionen är alla lika delar för att till slut bilda helheten, den färdiga produkten. Varje litet moment som att stansa ett borrhål i en bikupsram har satts i system med ett tidskrävande förarbete att ställa in maskinen, trygga och lära upp, ett arbete som kräver individuell uppföljningen på en-till-en-nivå.
Jonas har lagt ned många arbetstimmar på att plocka ned en produkt i smådelar och tänka ut nya prototyper och maskinmodeller, att anpassa processen så att alla moment i kedjan kan utföras av en arbetstagare. Och att tålmodigt och repeterande lära ut genom att visa tills arbetstagaren är mogen att utföra handlingen på egen hand.
När alla parallella delar sammanfogas i monteringshallen synliggörs det färdiga resultatet. Det ger arbetstagarna möjlighet att känna igen sig och förstå, vilket är en viktig del i att kunna blida begrepp och uppleva sammanhang.

Stor beställning på Waldorfmaterial

–Naturligtvis skulle det gå mycket fortare att utföra hela grejen själv, men det är inte det som är poängen här.

Jonas ståndaktiga moral och handlingskraft utgör själva bjälklaget i denna verksamhet. I produktionen just nu ligger det en stor beställning från holländska företaget Merkurius som förser Waldorfskolorna med pedagogiskt material. Här tillverkas ett vackert torkstativ för akvarellmålningar. Ett höggradigt utfört hantverk med jämn kvalitet som håller marknadsmässiga priser.

–Varför skulle vi ta mindre betalt för vårt hantverk än på övriga marknaden? Eventuell vinst lägger vi på att köpa in nya material och att hela tiden förbättra vår utrustning, förklarar Jonas.

Ute i kallförrådet ligger staplade brädor av furu, valnöt och ek, hårda och mjuka lövträd och en del finare virke. Inne uppöver långväggen torkar det vidare i två månader innan det kan börja användas. Ett nyfällt träd klyvs till brädor som, om det skall lufttorkas, behöver ligga på tork i flera år innan det blir dugligt till att arbeta med.

Restprodukten spån samlas upp på baksidan av verkstaden och hämtas av Telge Energi till att elda med.

Jonas kompanjon Roger poängterar att detta arbete är på riktigt, att när arbetstagarna kommer hem efter jobbet har de all anledning att känna sig stolta. De har en yrkestillhörighet.

Att på detta sätt gestalta arbetslivet genom hantverket som handling för människor med funktionsskillnader, är som att bygga en solid bro som spänner över dagens timmar.

En bro som inom bestämda gränser ger utrymme för en promenad i frihet.