Foto: Stefan Tell
16 maj, 2019

Våra hjärnor är inte skapta för ett liv med skärmar

Vi är inte utvecklade för dagens värld” konstaterar Anders Hansen tidigt i boken Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”. Men vad är det som gör att vi känner ett sådant sug efter vår mobiltelefon att vi måste kolla den var tionde minut och röra vid den 2600 gånger per dag? Kan detta ha någon koppling till att nästan en miljon svenskar över 16 år idag äter antidepressiva och att sömnstörningarna ökat bland unga med 500% sedan 2007 – året då iphone lanserades?

 

Anders Hansen är läkare vid Karolinska institutet, överläkare i psykiatri och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Han har skrivit böckerna Hjärnstark och Hälsa på recept och över 2000 artiklar om medicinsk forskning och läkemedel. Just nu är han aktuell med boken Skärmhjärnan, en bok om en tid som sprungit om och ifrån vår egen evolutionära utveckling.

”Varje minut skickas 187 miljoner mejl och 38 miljoner textmeddelanden. Under samma minut laddas 400 timmar material upp på Youtube. Därtill görs 3,7 miljoner Googlesökningar och en halv miljon tweets, medan en miljon Tinderbilder svajpas åt höger eller vänster. Och det går bara fortare och fortare för varje dag. Men hjärnan som ska hantera flodvågen av digital information är densamma som för tiotusen år sedan.” skriver Hansen i boken.

Om man slår ihop alla generationer som någonsin levt på vår planet, så har majoriteten av dem levt som jägare och samlare. Det är bara en ytterst liten procentandel av alla generationer som är uppväxta med smartphones och Facebook. Vår hjärna är därför till stor del fortfarande anpassad för ett liv på savannen, och reagerar starkt därefter. ”Den som stod kvar för länge och funderade på om han skulle attackera eller springa ifrån ett lejon åkte förmodligen snabbt ut ur genpoolen.” som Hansen konstaterar. Stress var helt enkelt avgörande för vår överlevnad.

Idag är det inte lurande lejon i buskarna som överraskar och stressar vår hjärna, istället tenderar vi att utsätta den för stress under lång tid. Något vår hjärna alltså inte alls är anpassad för.

 

Vad gör egentligen mobilen med oss människor?

Människan är i grunden en kunskapstörstande varelse. Genom att våra förfäder lärde sig mer om sin omvärld, ökade deras förutsättningar att överleva. För att motivera dem till att ge sig ut och upptäcka nya platser där de eventuellt kunde hitta mat, utsöndrades dopamin i hjärnan.

Det är emellertid varken pengar, mat, sex, bekräftelse eller nya upplevelser som drar igång belöningssystemet som mest utan förväntan om dessa.”

Hjärnan utsöndrar fortfarande dopamin på samma sätt, bara det att den idag har fått många fler anledningar att göra det. Så fort mobilen plingar till så utsöndras dopaminet för vad som ”kanske” är ett viktigt sms. Vi tar genast upp mobilen för att kolla.

 

"Idag använder vart fjärde spädbarn i Sverige internet, och häften av alla tvååringar gör det varje dag."

 

Faktum är att vi i genomsnitt rör mobilen så många gånger som 2600 ggr/dag och kollar på den var tionde minut. En av tre kollar till och med sin mobil även mitt i natten.

”Det finns platser där man gör klokt i att vara särskilt försiktig med mobiler: i klassrum och föreläsningssalar” skriver Hansen.

 

Multitasking – vår tids största myt?

De allra flesta multitaskar någon gång – eller alltid – på jobbet och i plugget. Man har på musik i bakgrunden, kanske TV:n, facebookchatten i mobilen och mejlnotifikationerna på datorn. Men i boken får vi lära oss att konsten att ”multitaska” egentligen är obefintlig. Vår hjärna kan bara fokusera på en sak i taget. När vi tror att vi multitaskar så handlar det istället om att vi snabbt flyttar fokus fram och tillbaka mellan olika saker. Hjärnan belönar oss dessutom med dopamin när vi multitaskar, eftersom det historiskt sett varit viktigt att snabbt kunna flytta fokus för att överleva.

För att inte bli störd av mobilen och för att kunna hålla sitt fokus, är det många som sätter den på ljudlös eller vänder den upp och ned på bordet framför sig. Men forskning har visat att inte ens det räcker. Vi behöver fysiskt lämna mobilen i ett annat rum för att det ska göra skillnad. Eftersom vår hjärna är så van vid att kicka in med dopamin med en påminnelse om att där ”kanske finns ett nytt spännande meddelande”, så fortsätter den göra det så länge vi har den bredvid oss, och vi måste alltså konstant intala oss själva att vi ”inte ska titta på mobilen” – något som tar kraft från vår hjärna och flyttar vårt fokus från det vi egentligen håller på med.

 

Lek på recept

Att vi vuxna är storanvändare av mobilen kan vi snabbt konstatera av att läsa boken. Men hur ser det ut för våra barn och barnbarn? Generationen som faktiskt tillhör den där miniprocenten som inte vet något annat liv än det med en smartphone i sin hand. Hur har den digitala språngmarschen påverkat dem?

Hansen går även in på detta. Idag använder vart fjärde spädbarn i Sverige internet, och häften av alla tvååringar är uppkopplade varje dag. Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin vid Karolinska Institutet, är i boken kritisk till att läsplattor skulle göra barnen smartare, och menar att det istället finns belägg för att särskilt små barn utvecklas långsammare av det. Istället behöver barnen leka, anser han. Amerikanska barnläkarakademin har tagit det så långt att de rekommenderar andra läkare att skriva ut lek på recept för att vuxna faktiskt ska ta sig tid att leka med sina barn.

Hansen lyfter det intressanta med att många kända tech-personer som Steve Jobs och Bill Gates själva är väldigt restriktiva med hur de låter sina barn använda produkterna de själva utvecklat.

Han [Steve Jobs] verkar ha legat steget före alla andra, inte bara när det gäller att utveckla tekniken utan också när det gäller förståelsen för hur den påverkar oss.”

 

Varför ska vi gå i skola när vi har hela världen i fickan?

Att läsa böcker och lära sig skriva för hand kan tyckas föråldrat och rentutav onödigt i en värld där vi har hela Google några knapptryck bort i fickan. Vad ställer det här för krav på skolan idag?

Genom forskningsundersökningar har man konstaterat att man lär sig mer om man antecknar för hand med penna och papper, jämfört med om man gör det på en dator. Exakt vad detta beror på kan man inte säga säkert, men forskarna spekulerar i om det har att göra med att med en penna skriver man långsammare vilket gör att man tvingas prioritera vad man ska skriva ned, något som gör att man måste processa informationen och därför tar den till sig bättre.

”Hos barn i förskoleåldern har försök visat att den motoriska förmågan att skriva för hand – alltså med penna på papper – är nära knuten till förmågan att läsa”

Samma resultat har man fått när man jämfört med att läsa information från papper vs. läsplatta. Man tror att förklaringen har att göra med att hjärnan är så van vid att få ständiga dopaminkickar i form av sms, notiser, och mejl från en digital platta att den omedvetet måste koncentrera sig på att ignorera dem. Något som resulterar i att man lär sig mindre.

 

Vad kan vi göra för framtiden?

Är allt bara dystopi och mörker, eller finns det något vi kan göra åt saken? Förutom bra nattsömn så lyfter Hansen vikten av motion som lösningen på det mesta. Bara lite rörelse hjälper mycket, det minskar stressen, risken för depression, och får oss att sova bättre.

Som han även konstaterar i boken: ”Forskarnas slutsats är enkel: För att barn ska fungera så bra som möjligt behöver de röra på sig minste en timme varje dag, sova mellan nio och elva timmar och använda mobilen max två timmar per dag.” Bara fem procent uppfyller detta idag.

Boken innehåller sist men inte minst en mycket konkret punktlista över saker att göra för att minska ditt – och dina eventuella barns – mobilanvändande.