anna-gran
14 oktober, 2015

Överlista ämnet – slöjd

Upprinnelseordet för slöjd är just slug.
Den som slöjdar är slug.

Med snillrikhet, uppfinningsförmåga och beslutsamhet griper sig slöjdaren an sitt ämne. På den vägen lär och utvecklas förstklassiga förmågor. Kvar står inte bara resultatet som en alldeles ny och egengjord skapelse, i den som överlistat ämnet på vägen har nya förmågor stärkts och utvecklats.

Det passar bra in med tanke på det glädjande resultatet av skolverkets purfärska utvärdering av musik, bild och slöjdämnena i grundskolan. Till skillnad mot för ett decennium sedan visar resultatet denna gång att betydligt fler ser slöjdämnet som viktigt. Hälften av niorna och 70 procent av sexorna. Globalt sett är detta ett unikt ämne då Norden är ensamma om att som ett av 16 grundämnen ha obligatorisk slöjdundervisning sedan 1955, sammanlagt 330 timmar grundskolan igenom.

Är det så att vi bättre kan ringa in den skapande processen idag? Har kreativiteten i större kontrast till dagens passivisering fått en egen plats? Många av livets dagliga sysslor görs inte längre av människohand, våra händer blir oförmögna att gripa det som i äldre tider var en självklar nedärvd kunskap om hur vi själva gestaltar vår primära överlevnad i det nära och praktiska.

Idag är vår tankeförmåga friställd och frånkopplad handens arbete i och med att den tekniska utvecklingen avlastat oss från många av våra tyngsta uppgifter. Vi översvämmas av billiga produkter av dålig kvalitet, likformig design, utförda av människor som arbetar nästan utan någon lön. Men är inte just det unika föremålets genialitet en uppmaning till sinnesförnimmelserna och upplevelserna av elementens sanna natur ett kunskapsområde som förtjänar upprättelse?

Forskare om slöjd: ”centrala kompetenser i en människas liv”

När skolverkets nationella granskning av skolslöjden släpptes hängde redaktionen från HEMSLÖJD på låset. De ställer frågan till forskaren Peter Hasselskog; Varför behövs skolslöjden? Peter Hasselskog betonar lärandet.

– Det är ett specifikt sätt att lära sig på. Att lära sig i och genom handling. Ett slags generell processkompetens. Mycket i skolan går ut på att komma på det som läraren vet, men i slöjden får man själv fatta beslut och se konsekvenser. Göra överväganden. Backa. Man lär sig genom att göra erfarenheter och prova. Genom att överväga och analysera, säger han.

Peter Hasselskog kallar det ”centrala kompetenser i en människas liv”.
– Det är saker som alla behöver kunna. Alltså inte bara de som är intresserade av slöjd.

Tidigare låg betoningen på hantverkskunskaper. Idag ligger den på lärande. Tidigare var hantverket ett mål, idag är det mer av ett medel.

Kombinera slöjd med entreprenörskap

Varför skall vi undervisa i mänsklighetens äldsta kunskapsformer? Detta är svåra områden att sätta ord på och formulera. Dilemmat hos hantverkslärare att förklara för eleverna vad hantverk är bra för, har medvetet beaktats i det så kallade kunskapslyftet där lärare får möjlighet att vidareutbilda sig och komplettera sina pedagogiska kunskaper samtidigt som de undervisar i slöjd. ”Slöjdlitteracitet,” materiell kommunikation, är det implicita, outtalade språk som talar i mötet med material och verktyg när medvetandet smälter samman med handlingen.

En annan uppgradering för slöjden, resonerar Peter Hasselskog, skulle kunna vara att kombinera ordet slöjd med entreprenörskap. Så som Teckning uppgraderats till Bild och Gymnastik och hälsa till Idrott. För att med val av begrepp bättre spegla innehållet.

Låt oss se närmare på upprinnelseordet slug som i slöjd, översätta det till egenskaper som listig, finurlig, förfaren, förslagen, klipsk och klurig, illmarig, vettig, fullfjädrad, klok och begåvad.

Kanske man kan säga att allt som höjer och förädlar våra sinnesupplevelser, som värmer och när vårt engagemang, som får oss att glömma tid och rum för här och nu, allt som blir till konst genom sanning och sublimitet, verkar balanserande och välgörande på oss människor idag och så som världen utvecklar sig.

Text, foto & konsthantverk: Anna Gran