Kulturhuset i Ytterjärna. Foto: Erik Olsson
3 december, 2018

Organisk arkitektur som vill människan väl

Husen ligger utspridda som färgstarka jättelika kojor med välvda tak invid åkrar och dungar på den sörmländska slätten. Byggnaderna ger ett lekfullt intryck i landskapet. De väcker nyfikenhet och en mängd frågor. Kan man bygga så här? Husen har sina egna udda vinklar och vrår och är färgsatta i rosa, himmelsblått och lila.

Husen i Ytterjärna ligger vackert och ofta oväntat placerade i naturen. Inomhus flödar det livgivande ljuset genom de stora fönstren och den genomtänkta ljusdesignen inomhus. Här bjuder landskapet och byggnaderna på en harmoni. Den som nyss lämnat den intensiva biltrafiken på E4:an någon kilometer bort känner sig som på en annan planet, här står människans välbefinnande i centrum.

Det sägs att arkitekt Erik ”Abbi” Asmussen varje dag tog den lilla stigen från ladan och sin ateljé nere vid stranden till matsalen på Rudolf Steinerseminariet. En blå träskylt med texten ”Abbi road” visar än idag stigen ned mot ladan. Det var även här han hade sin bostad, en enkel liten lägenhet vid elevbostäderna som han själv ritat.

Vidar Rehab, tidigare Vidarkliniken. Foto: Erik Olsson

Det var i det sörmländska åkerlandskapet med sina kullar som han fick möjlighet utveckla sina tankar om en enkel, hållbar, lekfull, mänsklig och livgivande arkitektur. Under åren uppfördes här byggnader som Vidarkliniken, Robygge, Saltå kvarn och det som kom att bli hans sista större arkitektoniska verk, Kulturhuset, invigt 1992. Flera av dem mångfalt prisbelönade och alla inplacerade i en finstämd dialog med det omgivande landskapet. En organisk arkitektur som vill människan väl.

På tvärs mot dåtidens ideal

Erik Asmussen var dansken som kom att bli en av svensk arkitekturs mest särpräglade personligheter. Han var internationellt känd för sin arkitektoniska stil och samtida med arkitekten Ralph Erskine, som han också var god vän med. Båda två kom att prägla en del av den svenska arkitekturhistorien fram till 1990-talet. De kom att bryta med traditioner och rådande uppfattningar och gick sina egna vägar på tvärs mot dåtidens arkitekturideal.

Asmussen lärde sig muraryrket, vilket också syns i många av hans byggnadsverk. Inte minst de magnifika öppna spisarna på många håll i Ytterjärnas hus vittnar om detta. Ingen av de vitrappade spisarna är den andra lik.

Redan 1947 kom han i kontakt med den antroposofiska rörelsen, tack vare sin fru. Första uppdraget med antroposofisk inriktning blev att rita Kristofferskolan i Bromma som stod klar 1967. Det blev början på en lång livsgärning inte minst i Järna.

Hotellet. Foto Erik Olsson.

̶  Asmussen var en mästerlig lyssnare. Han talade inte så mycket själv, utan sa helst så lite som möjligt och så tecknade han. Plötsligen kunde han få inspiration och komma med en skiss på något nytt bygge. Han hade mycket humor. När han väl sa någonting så var det ofta påfallande träffsäkert, berättar Anders Kumlander, Vidarstiftelsens ordförande.

Harmoni och värme som ger livslust

Byggnaderna ute bland åkrar och kullar inrymmer vackert gestaltade rum där ljuset får strömma in genom stora fönster. Besökare vittnar om att de blir upprymda, känner sig omslutna av en harmoni och värme, att de får tillbaka livslusten när de vistats i och omkring de fantasifulla husen, i trädgårdarna och den omgivande naturen.

̶  När patienter kommer till Vidarkliniken så händer något med dem. Det blir så tydligt att miljön påverkar dem. Arkitekturen, atmosfären, färgsättningen samverkar tydligt med den vård de får, säger Anders Kumlander. Miljön och omgivningen påverkar välbefinnandet i väldigt hög grad, men det har nästan glömts bort idag när vi bara lär oss att tänka i stuprör och inte se på våra liv som en helhet.

Kulturhuset. Foto: Erik Olsson

Den både formrika och färgstarka arkitekturen vore inte lika fascinerande utan alla de små uttänkta detaljer och lösningar som besökarna möter. Vackra handtag, ledstänger, pelare som sträcker sig flera meter upp i taknocken, fönster i alla väderstreck som får det naturliga ljuset att strömma in. Varje rum, varje plats har också sina karakteristiska lampor som Asmussen var mycket noga med hur de skulle te sig.

Arkitektur för alla sinnen

̶  Ljusbehandlingen var ett av hans starkaste element. Han skapade en organisk arkitektur på sitt eget sätt med en nordisk enkelhet. Ljuset var en stor och avgörande del i detta, avslutar Anders Kumlander.

Arkitekturen i Ytterjärna är skapad av Eric Asmussen och hans medarbetare för alla mänskliga sinnen. Formen, gestaltningen och färgsättningen bildar en sensitiv arkitektur och livsmiljö som än idag känns radikal och nydanande.

Foto: Erik Olsson

Erik ”Abbi” Asmussen, (19131998), var en dansk arkitekt verksam i Järna. Han var tydligt inspirerad av den antroposofiska arkitekturen. Han är arkitekten bakom de många karakteristiska och prisbelönta byggnaderna i Ytterjärna.

Text: Ulla Tillgren