Right Livelihood-pristagarna 2018: Thelma Aldana (Guatemala), Iván Velásquez (Colombia), Abdullah al-Hamid, Mohammad Fahad al-Qahtani och Waleed Abu al- Khair (Saudiarabien), Yacouba Sawadogo (Burkina Faso) samt Tony Rinaudo (Australien).
25 september, 2018

Modiga och hoppingivande insatser ger alternativa Nobelpriset 2018

Årets Right Livelihood Award, även kallat ”det alternativa Nobelpriset”, delas ut för modiga och innovativa insatser mot korruption i Guatemala, för mänskliga rättigheter i Saudiarabien och för ökad bördighet på tidigare ödelagda marker i Afrika.
– Pristagarnas banbrytande arbete för demokrati, ansvarsutkrävande och för att återställa skövlade marker skapar hopp och förtjänar att uppmärksammas världen över. I en tid av alarmerande miljöförstöring och bristande politiskt ledarskap visar de att en annan framtid är möjlig, säger Ole von Uexkull, som är chef för Right Livelihood-stiftelsen.

Utöver själva priserna lovar stiftelsen alla pristagarna ett livslångt stöd. Man kommer bland annat att göra sitt yttersta för att försvara dem och stärka deras kontakter med andra förändrare runt om i världen, och man kommer även sprida deras idéer via media, universitet och FN.
Att människor och organisationer genom Right Livelihood Award får internationell uppmärksamhet ger ett visst skydd, och det är i många fall viktigt eftersom de inte sällan har mäktiga motståndare. Bland årets pristagare sitter exempelvis tre personer i fängelse i Saudiarabien.
Själva prisutdelningen sker i Stockholm den 23 november i år. Då ska de flesta av årets pristagare vara på plats, utom de som stoppas av utreseförbud eller annat, vilket inte är helt ovanligt. I samband med prisutdelningen hålls också ett seminarium med pristagarna i Stockholm och därefter även en rad möten med makthavare i Europa.

Banbrytande arbete som gör stor skillnad

I år är det sju personer som får The Right Livelihood Award för att de enligt den internationella prisjuryn arbetar på ett visionärt och föredömligt sätt för att lösa globala problem. Syftet med priset är just att hedra och stötta modiga människor och organisationer som gör sådana insatser.

Thelma Aldana (Guatemala) och Iván Velásquez (Colombia) får årets hederspris “för deras innovativa arbete med att avslöja maktmissbruk och väcka åtal mot korruption, vilket ökat förtroendet för offentliga institutioner”. De har spelat avgörande roller i en av världens mest framgångsrika anti-korruptionsinsatser i Guatemala. De har drivit arbetet med att bekämpa de djupt rotade kriminella nätverk och den korruption som plågat landet under decennier.
Arbetet har bland annat skett genom ett unikt samarbete mellan den nationella åklagarmyndigheten och en internationell FN-kommission – en modell som blivit en förebild för andra länder med liknande problem. Aldanas och Velásquez arbete har resulterat i ett flertal känsliga brottsutredningar på hög nivå, med åtal och arresteringar ända upp på presidentnivå. De har mötts av mycket motstånd och tagit stora personliga risker. Deras insatser har hittills resulterat i att mer än 60 olika kriminella nätverk identifierats, över 300 fällande domar avkunnats och 34 förslag till reformer av rättssystemet lämnats in.

Fängslade pristagare

Tre priser på 1 miljon kronor vardera går till personer som gjort viktiga insatser i Saudiarabien och Afrika.

Människorättsförsvararna Abdullah al-Hamid, Mohammad Fahad al-Qahtani och Waleed Abu al- Khair (Saudiarabien) delar ett pris “för sina visionära och modiga ansträngningar för att reformera det totalitära politiska systemet i Saudiarabien, med utgångspunkt i universella mänskliga rättigheter”.  De har envist arbetat för att reformera ett land där kungafamiljen har ett oinskränkt maktmonopol. De tre pristagarna har med fredliga medel utmanat det auktoritära systemet och verkat för mänskliga rättigheter samt etablerandet av en konstitutionell monarki. al-Hamid, al-Qahtani och Abu al-Khair kräver maktdelning och jämlikhet för alla, inklusive avskaffandet av det manliga förmyndarskapet som berövar kvinnor deras mest grundläggande rättigheter. Till följd av deras modiga kamp för ett mer pluralistiskt och demokratiskt samhälle har de tre pristagarna dömts till fängelsestraff på mellan 10 och 15 år. Idag sitter alla tre fängslade.

Pris till ”mannen som stoppade öknen”

Lantbrukaren Yacouba Sawadogo (Burkina Faso) får priset “för att han förvandlar karga landskap till skog och visar hur lantbrukare kan göra jorden bördig genom att använda lokalbefolkningens kunskaper på ett innovativt sätt.”  Han är känd som “mannen som stoppade öknen” och har genom en speciell metod mycket framgångsrikt drivit upp skog på mark som tidigare varit ofruktbar och övergiven. Metoden, som han löpande förbättrat, bygger på experiment med traditionella planteringshål för jord, vatten och biomassa. Sawadogo har alltid delat med sig av sina kunskaper, tagit emot tusentals besökare och gett kurser till andra lantbrukare. Det har lett till att tusentals hektar av tidigare obrukbar mark nu grönskar i Burkina Faso och Niger. Det här har ofta resulterat i ökad matsäkerhet eftersom metoden hjälper till att binda regnvatten i marken och förbättrar jordens bördighet. Bönderna kan odla grödor även under år av torka, träden ger också inkomstmöjligheter och fattigdomen minskar.

Får torrmarker att grönska

Agronomen Tony Rinaudo (Australien) får priset “för att han i stor skala visar hur torrmarker kan fås att grönska med minimala resurser, vilket förbättrar livsvillkoren för miljontals människor”. Han är sedan decennier tillbaka bosatt och verksam i Afrika. Där har han utvecklat en lösning för att möta den extrema avskogningen och ökenspridningen i Sahel-regionen. Genom hans enkla åtgärder kan lantbrukare skydda lokal växtlighet och få den att återhämta sig, vilket har förbättrat levnadsvillkoren för miljontals människor. Teknik går ut på att driva upp träd från redan existerande rotsystem. Att förändra attityder är nyckeln till Rinaudos framgångsrika arbete. Med hans metoder har lantbrukare lyckats återställa 50 000 kvadratkilometer land med över 200 miljoner träd, enbart i Niger. Potentialen är enorm. Man skulle kunna få ödelagda torrområden motsvarande Indiens storlek att frodas.