21 november, 2016

Konsten och det hållbara samhället

Det har gått 40 år sedan den omdiskuterade utställningen Ararat på Moderna museet. Utställningen diskuterade och undersökte ”småskalig teknik och produktion, återanvändning och ekologiska alternativ för byggande och energi, överblickbara demokratiska processer, ekologisk odling och kollektiva lösningar.” Det skriver Maja Lindström i en artikel i Hoppbloggen.

Initiativtagarna till utställningen brann för att diskussionen om ett uthålligt framtida samhälle behövde bli ett tvärvetenskapligt möte mellan konst, teknik, forskning och praktisk erfarenhet. Bakom projektet stod konstnärer, arkitekter, humanister, tekniker och hantverkare. En av dem var Varis Bokalders, arkitekt och författare som är specialiserad på ekologiskt byggande. Han var också aktiv i Almstriden i Kungsträdgården och Alternativ stad, som var emot 60-talets stadsutveckling då man rev stora delar av Stockholms innerstad. I en intervju med Hoppbloggen säger Varis Bokalders bland annat:

”Vi ville förena det bästa ur många olika ideologier; vi ville bekämpa fattigdom och kämpa för jämställdhet och så tyckte vi att miljön var en viktig framtidsfråga.”

Han berättar också, i intervjun, att de hade inspirerats av studenter från AA School of Arcitecture i England som hade uppfört ett kretsloppsanpassat hus med biogasanläggning, växthus och solfångare.

Gruppen bakom Ararat-utställningen skrev ett manifest, där man bland annat menade att ”… vi måste dessutom överge den teknologi som föröder naturen och våra egna livsbetingelser. Vi måste skilja mellan den logiska framtiden, som är en utveckling av nuet och den önskvärda framtiden, som är den värld vi vill skapa.”

Ekologiska hus och utopiska idéer

Utställningen på Moderna museet innehöll fullskaliga exempel på ekologiska byggnader, som Solhuslängan, klimatsmarta radhus. Man hade också skapat Formhuset, för att visa metoder för att ta tillvara på material från alla rivningar som pågick i Stockholm och skapa ett kretsloppshus utifrån en ”tillfällighetens estetik”. Man fokuserade även på naturliga material och olika kreativa sätt att göra uppvärmningen av huset mer klimatsmart.

På gården utanför Moderna museet fanns ett växthus som lagrade värme under natten från dagens solljus och därmed förlängde odlingssäsongen. Odlingen där skedde enligt biodynamiska principer.

Inne på utställningen fanns olika interaktiva delar, som en pedagogisk konstruktion i olika våningsplan med stationer utifrån de fyra elementen. Man ville visa ett möjligt ekologiskt samhälle som tog hand om kretslopp och flöden på ett uthålligt och effektivt sätt. Folk från Järna fanns på plats och visade exempel ur Järnadieten, som mjölksyrade grönsaker och torkad mat. Man visade också på naturliga material som lin och ulle.

Utställningen mottog mycket kritik. Det stack i ögonen på omvärlden att Ararat ifrågasatte varför den moderna storstaden tilläts leva och växa på bekostnad av periferin, landsbygden och fattigare länder. Utställningen väckte dock mycket positiva tankar och inspirerade på många håll, bland annat har Waldorfpedagogiken tagit vara på utställarnas idé om att utgå från engagemang, nyfikenhet och förundran som pedagogiskt verktyg.

Varis Bokalders är idag sedan några år engagerad i att bygga upp en kretsloppsgård i Sörmland som levererar mjölk till Järna mejeri.

Tips! Att botanisera på Hoppbloggen är för övrigt spännande. De nytänkande och klimatsmarta initiativen är många och presenteras på ett lättillgängligt och inspirerande sätt. Hopp står i det här fallet för Hökarängens omställning och permakulturprojekt.