2 oktober, 2018

Ekologisk odling gynnar insekter på flera sätt

En ny svensk studie visar att populationerna av humlor verkligen stabiliseras i ekologisk odling och att sådan odling kan bidra till att hejda den pågående förlusten av pollinerande insekter, genom minskad användning av växtskyddsmedel och en ökad tillgång till blommor med nektar och pollen.…

LÄS MER

En ny svensk studie visar att populationerna av humlor verkligen stabiliseras i ekologisk odling och att sådan odling kan bidra till att hejda den pågående förlusten av pollinerande insekter, genom minskad användning av växtskyddsmedel och en ökad tillgång till blommor med nektar och pollen.

Resultatet är kanske inte så förvånande, eftersom minskningen av insekter i jordbruksmiljöer ofta förknippas med både giftspridning och monokulturer. Man vet sedan tidigare att fält med ekologisk odling innehåller större mångfald av pollinerande insekter än fält med konventionell odling.

De här välkända skillnaderna skulle dock kunna bero på att ekologiska fält lockar pollinatörer från andra miljöer i landskapen. Men den nya studien visar för första gången att ekologiska odlingsmetoder verkligen har en stabiliserande effekt på mångfalden av pollinerande insekter i jordbrukslandskapet.

Konstgödsel minskar mångfalden

Studien är gjord av Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Forskarna har under tre år samlade humlor, fjärilar och blommande växter under hela växtsäsongen på tio ekologiska och nio konventionella gårdar i Skåne. Man såg att ekologisk odling har positiva effekter på stabiliteten i blomsterresurser och förekomsten av humlor. Även på landskapsnivå såg man motsvarande stabilitet, som här också inkluderade fjärilar.

Resultaten visar bland annat att åtgärder som ökar förekomsten av blommor med nektar och pollen kan bidra till en återhämtning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Det gäller även på konventionella gårdar.

I studien pekar man också på att det är känt att användandet av konstgödsel i konventionellt jordbruk minskar mångfalden av växter, vilket i sig kan minska förekomsten av insekter. Variationerna i mångfalden av insekter som man också såg över tid i konventionellt jordbruk kan, enligt studierapporten, hänga ihop med att olika bekämpningsmedel används olika år och för olika grödor.

 

Läs även

,

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

24 september, 2018

Återupprätta korna som klimathjältar

Kor är rena klimathjältarna när de får vara en viktig del av ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Köttkonsumtionen måste minska, men det är en total missuppfattning att kor och nötkött i sig skulle vara dåligt för klimatet, eller att gris och kyckling är bättre. Det beror helt på vilket system korna ingår i, skriver docent Artur Granstedt i en debattartikel i Expressen.…

LÄS MER

Kor är rena klimathjältarna när de får vara en viktig del av ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Köttkonsumtionen måste minska, men det är en total missuppfattning att kor och nötkött i sig skulle vara dåligt för klimatet, eller att gris och kyckling är bättre. Det beror helt på vilket system korna ingår i, skriver docent Artur Granstedt i en debattartikel i Expressen.

Han menar att det i grunden handlar om att åstadkomma kretslopp av näringsämnen i lantbruket, så att man inte behöver fossilenergikrävende konstgödsel och importerat djurfoder som påverkar klimatet. Det här är ett kretslopp som dessutom ger ökad biologisk mångfald och kan rädda Östersjön.

Maten står för en tredjedel av klimatbelastningen från all konsumtion i Sverige och jordbruket har en nyckelroll när det gäller att rädda klimatet. Man måste återställa balansen mellan utsläpp och återbindning av koldioxid, vilket enligt Artur Granstedt egentligen bara kan ske genom växternas fotosyntes.

Så kan kor bli klimatpositiva

En viktig del i att återställa denna balans är ekologiskt kretsloppsjordbruk som binder kol i marken och minskar fossilberoendet. Det finns två viktiga förutsättningar för att kunna åstadkomma ett riktigt kretslopp av näringsämnen. Dels ska antalet kor motsvara hur mycket vall (foder) man kan odla, dels ska man ha en mångsidig växtföljd av bland annat djuprotade klöverväxter på minst en tredjedel av odlingsmarken. Det bygger upp mullförrådet och bördigheten i marken och gör jordbruket självförsörjande på kväve genom biologisk kvävefixering. I ett sådant kretsloppsjordbruk kan korna vara klimatpositiva – dvs de binder mer klimatgaser än de släpper ut, skriver Artur Granstedt.

När kor utmålas som negativa för klimatet beror det på att man då bara tittar på konventionellt lantbruk, där korna inte har en viktig roll i ett kretslopp. I det konventionella lantbruket – som till stora delar består av specialiserade djurgårdar respektive specialiserade spannmålsgårdar åtskilda från varandra – är kretsloppet av näringsämnen i stort sett brutet. Det är detta som enligt Artur Granstedt är det stora miljö- och hållbarhetsproblemet. Det gör lantbruket beroende av konstgödsel, importerat djurfoder och kemiska bekämpningsmedel, vilket både förbrukar fossil energi och skadar miljön.

Han pekar på att det unika med kor och idisslande djur är att de kan äta vallgrödor som vi människor inte kan äta och sedan omvandla det till sådant vi kan äta, och dessutom producera gödsel för odlingsjorden. Den förmågan har inte grisar och kycklingar och därför kan de inte ha samma roll i ett kretslopp. Grisar och kycklingar äter mest sådant som människor själva kan äta. Att 70 procent av vår köttkonsumtion idag baseras på spannmål är ohållbart, anser Artur Granstedt.

När vi nu behöver dra ner på köttkonsumtionen menar han att det logiska vore att minska den industriella produktionen av gris och kyckling. Och inte minst att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk, där kon blir en klimathjälte som samtidigt bidrar till ökad bördighet och biologisk mångfald.

Artur Granstedt, som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk, är författare till boken Morgondagens jordbruk. Den har nu kommit ut i ny upplaga som snart finns tillgänglig på Adlibris och Bokus. I boken redogör han bland annat för hur ekologiska kretsloppsjordbruk kan minska matens klimatpåverkan och bidra till att rädda Östersjön.

Läs även

,

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

11 september, 2018

Frankrike stoppar fler gifter som dödar bin

Frankrike förbjuder nu alla fem i en grupp pesticider (insektsbekämpningsmedel) som anses döda bin och är första land i Europa att göra detta, skriver The Telegraph. Det handlar om en grupp gifter som kallas neonikotinoider som i studier pekats ut som bidragande orsak till de senaste årens bidöd.…

LÄS MER

Frankrike förbjuder nu alla fem i en grupp pesticider (insektsbekämpningsmedel) som anses döda bin och är första land i Europa att göra detta, skriver The Telegraph. Det handlar om en grupp gifter som kallas neonikotinoider som i studier pekats ut som bidragande orsak till de senaste årens bidöd.

EU har redan beslutat förbjuda tre av dessa pesticider vid all användning, utom i växthus. Men Frankrike går alltså längre och förbjuder alla fem insektsgifterna i den här gruppen, både utomhus och i växthus.

Som namnet antyder har neonikotinoider likheter med nikotin och angriper insekternas centrala nervsystem. De var tidigare avsedda att ersätta ännu skadligare medel. Men enligt The Telegraph har vetenskapliga studier visat att neonikotinoider bland annat påverkar binas fortplantning och minne, och att bina kan utveckla ett farligt beroende av pesticiderna.

Frankrikes största lantbruksorganisation FNSEA har invändningar, vill ha undantag i vissa sektorer och menar att förbudet ger orättvisa konkurrensvillkor. Från bondehåll argumenteras också för att det inte finns tillräckliga bevis för att bidöden beror på pesticiderna och man menar att det inte finns tillräckligt bra alternativ. Men det franska regeringsorganet ANSES (på engelska: The French Agency for Food, Environmental and Occupational Health & Safety) säger i en rapport att det finns tillräckligt effektiva och användbara alternativ.

I Frankrike har man på senare år genom kampanjer försökt minska användningen av pesticider, men den har istället ökat med 12 procent mellan 2014 och 2016. I The Telegraph uttrycks en viss oro för att det kommer att dyka upp nya pesticider som ersätter de som nu förbjuds. Enligt artikeln är ett franskt lagförslag på väg som kan innebära förbud mot alla kemiska substanser som fungerar på samma sätt. FN har varnat för att 40 procent av pollinerande insekter, särskilt bin och fjärilar, riskerar global utrotning.

Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Foto: SVT
23 juli, 2018

Ekologiska kretsloppsjordbruk och kulturspannmål klarar torkan bättre

I tider av torka blir det även i Sverige tydligt att konventionella jordbruk är mindre motståndskraftiga mot påfrestningar av olika slag. I ett inslag på SVTs lokalnyheter från Södertälje/Stockholm framgår att dagens spannmålssorter som växtförädlats med sikte på maximal skörd klarar torkan sämre än mer naturligt förädlade kultursorter som exempelvis Ölandsvete. De sistnämnda har djupare rötter, förklarar Artur Granstedt, som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.…

LÄS MER

I tider av torka blir det även i Sverige tydligt att konventionella jordbruk är mindre motståndskraftiga mot påfrestningar av olika slag. I ett inslag på SVTs lokalnyheter från Södertälje/Stockholm framgår att dagens spannmålssorter som växtförädlats med sikte på maximal skörd klarar torkan sämre än mer naturligt förädlade kultursorter som exempelvis Ölandsvete. De sistnämnda har djupare rötter, förklarar Artur Granstedt, som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.

Olika kulturspannmål är även intressanta av flera andra skäl. De ger en biologisk mångfald, de är mer lokalt anpassade, de är ofta mer näringsrika och de är mer motståndskraftiga även mot sjukdomar (läs mer om vitsen med kulturspannmål här). Men den nu aktuella jämförelsen kring vad som händer när vårt land drabbas av torka handlar inte bara om alternativet att odla hållbara kultursorter, som idag motsvarar en mycket liten del av odlingsarealen i Sverige.

– Problemet med torkan speglar ett större systemfel i det högspecialiserade konventionella lantbruket som har lett till att odlingsjordarna har mindre mull och därmed sämre vattenhållningsförmåga. Där slår torkan hårdast, berättar Artur Granstedt.

Det här gäller både de gårdar som specialiserat sig på ensidig spannmålsodling och gårdar som specialiserat sig på djurhållning. På spannmålsgårdarna får man nu mycket sämre skördar och på djurgårdarna, där man ofta maximerat antal djur, räcker nu inte fodret som man odlar och man tvingas slakta ut.

Artur Granstedt förklarar att det specialiserade lantbruket är mer sårbart. Däremot har gårdar med både växtodling och djurhållning större marginaler att ta av. Djuren har både vall att äta och räcker inte den kan man ta till spannmål och brödsäd. Allra bäst menar han är att ha ett ekologiskt kretsloppsjordbruk med en balans mellan både odling och djurhållning och med en lämplig växtföljd där exempelvis spannmålsodling varvas med vallodling av bland annat fleråriga djuprotade klöverväxter. Det ger mer mull och en bördigare odlingsjord som klara torkan bättre än konventionella odlingar.

– När man är ute och tittar på och jämför hur det ser ut på fälten idag blir det här tydligt. Ekologiska kretsloppsjordbruk, både med och utan kulturspannmål, klarar torkan bättre. En viktig poäng är också att man på köpet får större biologisk mångfald och mer motståndskraft även mot andra påfrestningar, säger Artur Granstedt.

Foto: SVT

Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson