2 augusti, 2018

Så kan vi lösa matens miljöproblem

Kan vi undvika den negativa påverkan som vår mat har på Östersjön, klimatet, den biologiska mångfalden och utarmningen av odlingsjordarna? Ja, metoderna för det finns redan. I Järna- och Södertäljeområdet har det genom åren vuxit fram en praktisk och forskningsbaserad modell som faktiskt kan lösa alla dessa problem och som nu fått internationell spridning. Det började med ett forskningsarbete som satte fingret på själva grundproblemet: det brutna kretsloppet av näringsämnen.

Mycket av det här arbetet har under 2000-talet drivits genom det EU-stödda projektet BERAS *. Det är ett mångårigt arbete som inkluderar flera aspekter av matproduktion och matkonsumtion. En viktig poäng är att skapa samarbeten genom hela matkedjan – eller snarare genom hela matsystemet – med jordbruk, matföretag, samhälle och konsumenter, och inte minst forskning. Det handlar i grunden om kretslopp, hållbar mat och hållbara samhällen.

Forskning visade miljöskadligt systemfel

Det hela började med att Artur Granstedt, numera docent i växtodling och ekologiskt lantbruk, disputerade 1990 med en avhandling om hur man i ekologiska jordbruk klarar försörjning av kväve som växtnäring, utan att använda konstgödsel. Han studerade några biodynamiska gårdar, som bygger på egna kretslopp av näringsämnen, och jämförde dessa med några konventionella gårdar som specialiserat sig på antingen djurhållning eller växtodling, och som alltså inte har ett eget kretslopp.

– Då rullades det upp och visades vetenskapligt för första gången varför man är så beroende av konstgödsel på konventionella gårdar och varför man där har så stora näringsförluster till mark och vattendrag. På kretsloppsgårdarna däremot klarade man näringsförsörjningen på ett naturligt, balanserat sätt och det blev grunden till vad som kom att kallas ekologiskt kretsloppsjordbruk, berättar Artur Granstedt.

Det här visade egentligen på ett grundläggande systemfel i svenskt lantbruk som får flera negativa miljökonsekvenser. När Artur disputerade trodde han därför att forskningsresultaten skulle bli en stor nyhet i media. Men det förblev länge tyst om saken. Möjligen därför att han satte fingret på något som var stort och utmanande, och samtidigt relativt okänt. Men han fortsatte tålmodigt att forska kring och driva de här frågorna.

Det systemfel Artur Granstedt hela tiden pekat på är att det svenska lantbruket har blivit uppdelat i allt större specialiserade växtgårdar respektive djurgårdar som dessutom är geografiskt koncentrerade till olika delar av landet. Detta har gjort att de naturliga kretsloppen av växtnäringsämnen, där både djurgödsel och närande växtföljder är viktiga, har brutits i stor skala. På de konventionella spannmålsgårdarna, vars skördar till största delen blir djurfoder, kompenseras näringsförlusten med konstgödsel. Och på de konventionella djurgårdarna blir det samtidigt ett stort överskott av näringsämnen som läcker till mark, vatten och även till luften, istället för att användas i odling. Det här är inte bara ett problem för Östersjön. Eftersom detta system är beroende av att använda konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och importerat foder har det också negativ påverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och bördigheten i marken. Grundorsaken till de här problemen i lantbruket är det brutna kretsloppet.

– Det som behövs är lantbruk som, enskilt eller i samarbete, har balans mellan växtodling och djurhållning och på så sätt blir i stort sett självförsörjande på både växtnäringsämnen för odlingen och foder till djuren. Växtnäringen återförs då till marken via djurgödsel. Det enda man måste tillföra utöver detta är en mångsidig växtföljd som gör att markens bördighet återhämtar sig och långsiktigt även ökar, säger Artur Granstedt.

Han menar att en tredjedel av de grödor som odlas på markerna vid varje tidpunkt bör vara vall av bland annat klöverväxter, som blir foder till djuren. Sådan vallodling ökar nämligen markens bördighet genom sin speciella förmåga att bygga upp mullhalten, ge djupa rotsystem, fixera kväve ur luften och ta upp mineraler ur marken. Ökande mullhalter i marken innebär både ökad bördighet och att kol binds i marken, vilket minskar odlingens klimatbelastning. Det är alltså viktigt att växla mellan odling av våra matgrödor som generellt tär på marken respektive vallodling som fungerar närande för marken.

 

Arthur Granstedt, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk. Foto: Erik Olsson.

Vi kan klara Östersjön och klimatmålen

Grunden för BERAS-projekten, som startade år 2003, var just det ekologiska kretsloppsjordbruket. Med stöd i forskning arbetade man konkret med 48 typgårdar i alla länder runt Östersjön, varav 12 svenska gårdar. Här visade man att det går att lägga om till ekologiskt kretsloppsjordbruk. I Sveriges och i Finland gjordes också specialstudier av hela livsmedelskedjan med konsumenter, förädlare, distributörer och odlare. Konsekvenserna för hav, klimat och biologisk mångfald undersöktes i samtlig led och kunde jämföras med dagens konventionella matsystem.

Södertälje kommun blev så småningom partner i samarbetet, som då också kom att handla om en god, näringsrik och hållbar diet för kommunens skolor och äldreomsorg. Södertälje kommun blev en prisbelönad föregångare som idag har nått upp till omkring 60 procent ekologisk mat. Man har alltså redan nått den nivå som regeringen har som mål för all offentligt upphandlad mat år 2030.

– Det här arbetet har inspirerat många till att lägga om till en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Det är helt avgörande att konsumenterna är med som blåslampa i systemet. Det är i slutänden konsumenterna som avgör vad som odlas och som kan förändra världen, säger Artur Granstedt.

Han menar att en omställning till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle göra att vi klarar det officiella målet att halvera utsläppen till Östersjön och samtidigt minska matens klimatbelastning med 65 procent. Men för att nå en minskning med 80 procent, vilket är målet för hela samhället, behöver vi minska köttkonsumtionen med lika mycket. Och det motsvarar ungefär den produktionsnivå av kött som följer av ekologiska kretsloppsjordbruk där man har balans mellan växtodling och djurhållning baserad på de vallgrödor som måste ingå i växtföljden.

– Det som krävs framöver är att hela jordbruket blir ekologiskt till år 2050 och att ekokraven skärps så att alla ekojordbruk också är kretsloppsjordbruk. Många är redan på väg. Av den svenska ekoodlingen är idag uppskattningsvis 40 procent kretsloppsjordbruk, säger Artur Granstedt.

Jostein Hertwig, vd för BERAS International. Foto: Erik Olsson.

Konkret modell som fått internationellt genomslag

Under senare år har det som vuxit fram i BERAS-projekten gått från att vara ett regionalt arbete i Järna- och Södertäljeområdet och i länderna runt Östersjön, till att bli ett internationellt erkänt initiativ. Konceptet ingår nu i ett av huvudprojekten i FN:s 10-åriga arbete för hållbara matsystem.

– En anledning till att det väckt stort intresse globalt är att det är baserat på både forskning och praktisk tillämpning och även att det bygger på samarbeten genom hela matsystemet. Det är ingen teoretisk modell, utan vi har gjort det här på riktigt i full skala, säger Jostein Hertwig som är VD för BERAS International.

På den internationella arenan har BERAS idag partnersamarbete med världsorganisationen för ekologisk lantbruk IFOAM och det globala forskarnätverket Food Quality and Health. Man har här utvecklat Organic Food Systems Programme (OFSP) som bygger mycket på principerna om kretslopp och hela matsystem som man länge arbetat med i Järna och Södertälje. Det programmet ingår nu i FN:s arbete.

– Det här har en enorm potential att spridas. Globalt arbetar nu 70-80 initiativ utifrån det hållbara systemtänkande som alltid präglat BERAS-konceptet. Den internationella forskargruppen i OFSP vill använda Södertälje/Järna som en case study, detta som en del av leveransen till FN, berättar Jostein Hertwig.

Många hållbarhetsfördelar

Han pekar också på att hela arbetet kring BERAS och ekologiska kretsloppsjordbruk kan ha stor betydelse regionalt och lokal i vårt närområde. Förutom att man kan komma tillrätta med övergödningen av Östersjön kan man säkra den biologiska mångfalden.

– Ekologiska kretsloppsjordbruk binder också mer kol i marken och är bra ur klimatsynpunkt. Ytterligare en vinst med ett naturbaserat lantbruk utan gifter är mer näringsämnen och högre kvalitet på maten, och att det bäddar för ökad regional självförsörjning av mat, säger Jostein Hertwig

Han menar också att för odlarna kan bättre ekologi leda till bättre ekonomi. Bland annat slipper man köpa dyra insatsvaror som konstgödsel och importerat foder. Och det finns ofta möjlighet att få bättre betalt för ekologiska råvaror. Inom BERAS och Organic Food Systems Programme finns idag mycket upparbetad kunskap och riktlinjer kring hur man kan göra praktiskt, och inte minst en hel del forskning.

– Här finns även mycket kunskaper som matförädlare och matindustri kan dra nytta av. Exempelvis när det gäller näringskvalitet och hur näringsämnena görs tillgängliga för människan, eller praktiska riktlinjer för uppvärmning och förädling av maten med mera. Inom Organic Food Systems Programme har vi idag världsledande forskning som studerar hur vi kan göra bättre matprodukter och se till att konsumenterna får den bästa maten vi kan åstadkomma.

– Det här arbetet handlar i grunden om att med ekologiska kretslopp, kvalitet och systemtänkande möta grundläggande utmaningar inom miljö, hälsa och matsäkerhet, säger Jostein Hertwig.

Det mångåriga arbete som lett fram till Östersjöprojektet BERAS och det fortsatta internationella arbetet har möjliggjorts tack vare finansiellt stöd från ideella stiftelser som Agape, Vidarstiftelsen och Ekhagastiftelsen, samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet och Södertörns högskola samt stöd från EU. Även många enskilda personer har genom sina bidrag gjort arbetet möjligt. Sådant stöd kommer också behövas i framtiden.


* BERAS var under 2003–2013 förkortning av Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society. Senare kom BERAS i internationella sammanhang att betyda Building Ecological Regenerative Agriculture and Societies.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson