2 augusti, 2018

Så kan vi lösa matens miljöproblem

Kan vi undvika den negativa påverkan som vår mat har på Östersjön, klimatet, den biologiska mångfalden och utarmningen av odlingsjordarna? Ja, metoderna för det finns redan. I Järna- och Södertäljeområdet har det genom åren vuxit fram en praktisk och forskningsbaserad modell som faktiskt kan lösa alla dessa problem och som nu fått internationell spridning. Det började med ett forskningsarbete som satte fingret på själva grundproblemet: det brutna kretsloppet av näringsämnen.…

LÄS MER

Kan vi undvika den negativa påverkan som vår mat har på Östersjön, klimatet, den biologiska mångfalden och utarmningen av odlingsjordarna? Ja, metoderna för det finns redan. I Järna- och Södertäljeområdet har det genom åren vuxit fram en praktisk och forskningsbaserad modell som faktiskt kan lösa alla dessa problem och som nu fått internationell spridning. Det började med ett forskningsarbete som satte fingret på själva grundproblemet: det brutna kretsloppet av näringsämnen.

Mycket av det här arbetet har under 2000-talet drivits genom det EU-stödda projektet BERAS *. Det är ett mångårigt arbete som inkluderar flera aspekter av matproduktion och matkonsumtion. En viktig poäng är att skapa samarbeten genom hela matkedjan – eller snarare genom hela matsystemet – med jordbruk, matföretag, samhälle och konsumenter, och inte minst forskning. Det handlar i grunden om kretslopp, hållbar mat och hållbara samhällen.

Forskning visade miljöskadligt systemfel

Det hela började med att Artur Granstedt, numera docent i växtodling och ekologiskt lantbruk, disputerade 1990 med en avhandling om hur man i ekologiska jordbruk klarar försörjning av kväve som växtnäring, utan att använda konstgödsel. Han studerade några biodynamiska gårdar, som bygger på egna kretslopp av näringsämnen, och jämförde dessa med några konventionella gårdar som specialiserat sig på antingen djurhållning eller växtodling, och som alltså inte har ett eget kretslopp.

– Då rullades det upp och visades vetenskapligt för första gången varför man är så beroende av konstgödsel på konventionella gårdar och varför man där har så stora näringsförluster till mark och vattendrag. På kretsloppsgårdarna däremot klarade man näringsförsörjningen på ett naturligt, balanserat sätt och det blev grunden till vad som kom att kallas ekologiskt kretsloppsjordbruk, berättar Artur Granstedt.

Det här visade egentligen på ett grundläggande systemfel i svenskt lantbruk som får flera negativa miljökonsekvenser. När Artur disputerade trodde han därför att forskningsresultaten skulle bli en stor nyhet i media. Men det förblev länge tyst om saken. Möjligen därför att han satte fingret på något som var stort och utmanande, och samtidigt relativt okänt. Men han fortsatte tålmodigt att forska kring och driva de här frågorna.

Det systemfel Artur Granstedt hela tiden pekat på är att det svenska lantbruket har blivit uppdelat i allt större specialiserade växtgårdar respektive djurgårdar som dessutom är geografiskt koncentrerade till olika delar av landet. Detta har gjort att de naturliga kretsloppen av växtnäringsämnen, där både djurgödsel och närande växtföljder är viktiga, har brutits i stor skala. På de konventionella spannmålsgårdarna, vars skördar till största delen blir djurfoder, kompenseras näringsförlusten med konstgödsel. Och på de konventionella djurgårdarna blir det samtidigt ett stort överskott av näringsämnen som läcker till mark, vatten och även till luften, istället för att användas i odling. Det här är inte bara ett problem för Östersjön. Eftersom detta system är beroende av att använda konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och importerat foder har det också negativ påverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och bördigheten i marken. Grundorsaken till de här problemen i lantbruket är det brutna kretsloppet.

– Det som behövs är lantbruk som, enskilt eller i samarbete, har balans mellan växtodling och djurhållning och på så sätt blir i stort sett självförsörjande på både växtnäringsämnen för odlingen och foder till djuren. Växtnäringen återförs då till marken via djurgödsel. Det enda man måste tillföra utöver detta är en mångsidig växtföljd som gör att markens bördighet återhämtar sig och långsiktigt även ökar, säger Artur Granstedt.

Han menar att en tredjedel av de grödor som odlas på markerna vid varje tidpunkt bör vara vall av bland annat klöverväxter, som blir foder till djuren. Sådan vallodling ökar nämligen markens bördighet genom sin speciella förmåga att bygga upp mullhalten, ge djupa rotsystem, fixera kväve ur luften och ta upp mineraler ur marken. Ökande mullhalter i marken innebär både ökad bördighet och att kol binds i marken, vilket minskar odlingens klimatbelastning. Det är alltså viktigt att växla mellan odling av våra matgrödor som generellt tär på marken respektive vallodling som fungerar närande för marken.

 

Arthur Granstedt, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk. Foto: Erik Olsson.

Vi kan klara Östersjön och klimatmålen

Grunden för BERAS-projekten, som startade år 2003, var just det ekologiska kretsloppsjordbruket. Med stöd i forskning arbetade man konkret med 48 typgårdar i alla länder runt Östersjön, varav 12 svenska gårdar. Här visade man att det går att lägga om till ekologiskt kretsloppsjordbruk. I Sveriges och i Finland gjordes också specialstudier av hela livsmedelskedjan med konsumenter, förädlare, distributörer och odlare. Konsekvenserna för hav, klimat och biologisk mångfald undersöktes i samtlig led och kunde jämföras med dagens konventionella matsystem.

Södertälje kommun blev så småningom partner i samarbetet, som då också kom att handla om en god, näringsrik och hållbar diet för kommunens skolor och äldreomsorg. Södertälje kommun blev en prisbelönad föregångare som idag har nått upp till omkring 60 procent ekologisk mat. Man har alltså redan nått den nivå som regeringen har som mål för all offentligt upphandlad mat år 2030.

– Det här arbetet har inspirerat många till att lägga om till en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Det är helt avgörande att konsumenterna är med som blåslampa i systemet. Det är i slutänden konsumenterna som avgör vad som odlas och som kan förändra världen, säger Artur Granstedt.

Han menar att en omställning till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle göra att vi klarar det officiella målet att halvera utsläppen till Östersjön och samtidigt minska matens klimatbelastning med 65 procent. Men för att nå en minskning med 80 procent, vilket är målet för hela samhället, behöver vi minska köttkonsumtionen med lika mycket. Och det motsvarar ungefär den produktionsnivå av kött som följer av ekologiska kretsloppsjordbruk där man har balans mellan växtodling och djurhållning baserad på de vallgrödor som måste ingå i växtföljden.

– Det som krävs framöver är att hela jordbruket blir ekologiskt till år 2050 och att ekokraven skärps så att alla ekojordbruk också är kretsloppsjordbruk. Många är redan på väg. Av den svenska ekoodlingen är idag uppskattningsvis 40 procent kretsloppsjordbruk, säger Artur Granstedt.

Jostein Hertwig, vd för BERAS International. Foto: Erik Olsson.

Konkret modell som fått internationellt genomslag

Under senare år har det som vuxit fram i BERAS-projekten gått från att vara ett regionalt arbete i Järna- och Södertäljeområdet och i länderna runt Östersjön, till att bli ett internationellt erkänt initiativ. Konceptet ingår nu i ett av huvudprojekten i FN:s 10-åriga arbete för hållbara matsystem.

– En anledning till att det väckt stort intresse globalt är att det är baserat på både forskning och praktisk tillämpning och även att det bygger på samarbeten genom hela matsystemet. Det är ingen teoretisk modell, utan vi har gjort det här på riktigt i full skala, säger Jostein Hertwig som är VD för BERAS International.

På den internationella arenan har BERAS idag partnersamarbete med världsorganisationen för ekologisk lantbruk IFOAM och det globala forskarnätverket Food Quality and Health. Man har här utvecklat Organic Food Systems Programme (OFSP) som bygger mycket på principerna om kretslopp och hela matsystem som man länge arbetat med i Järna och Södertälje. Det programmet ingår nu i FN:s arbete.

– Det här har en enorm potential att spridas. Globalt arbetar nu 70-80 initiativ utifrån det hållbara systemtänkande som alltid präglat BERAS-konceptet. Den internationella forskargruppen i OFSP vill använda Södertälje/Järna som en case study, detta som en del av leveransen till FN, berättar Jostein Hertwig.

Många hållbarhetsfördelar

Han pekar också på att hela arbetet kring BERAS och ekologiska kretsloppsjordbruk kan ha stor betydelse regionalt och lokal i vårt närområde. Förutom att man kan komma tillrätta med övergödningen av Östersjön kan man säkra den biologiska mångfalden.

– Ekologiska kretsloppsjordbruk binder också mer kol i marken och är bra ur klimatsynpunkt. Ytterligare en vinst med ett naturbaserat lantbruk utan gifter är mer näringsämnen och högre kvalitet på maten, och att det bäddar för ökad regional självförsörjning av mat, säger Jostein Hertwig

Han menar också att för odlarna kan bättre ekologi leda till bättre ekonomi. Bland annat slipper man köpa dyra insatsvaror som konstgödsel och importerat foder. Och det finns ofta möjlighet att få bättre betalt för ekologiska råvaror. Inom BERAS och Organic Food Systems Programme finns idag mycket upparbetad kunskap och riktlinjer kring hur man kan göra praktiskt, och inte minst en hel del forskning.

– Här finns även mycket kunskaper som matförädlare och matindustri kan dra nytta av. Exempelvis när det gäller näringskvalitet och hur näringsämnena görs tillgängliga för människan, eller praktiska riktlinjer för uppvärmning och förädling av maten med mera. Inom Organic Food Systems Programme har vi idag världsledande forskning som studerar hur vi kan göra bättre matprodukter och se till att konsumenterna får den bästa maten vi kan åstadkomma.

– Det här arbetet handlar i grunden om att med ekologiska kretslopp, kvalitet och systemtänkande möta grundläggande utmaningar inom miljö, hälsa och matsäkerhet, säger Jostein Hertwig.

Det mångåriga arbete som lett fram till Östersjöprojektet BERAS och det fortsatta internationella arbetet har möjliggjorts tack vare finansiellt stöd från ideella stiftelser som Agape, Vidarstiftelsen och Ekhagastiftelsen, samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet och Södertörns högskola samt stöd från EU. Även många enskilda personer har genom sina bidrag gjort arbetet möjligt. Sådant stöd kommer också behövas i framtiden.


* BERAS var under 2003–2013 förkortning av Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society. Senare kom BERAS i internationella sammanhang att betyda Building Ecological Regenerative Agriculture and Societies.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

28 juli, 2018

Mejeriet som stödjer Pride med regnbågsförpackningar: ”Vi strävar också efter ett mänskligare samhälle”

Det lilla biodynamiska mejeriet på Järnaslätten, Järna Mejeri, byter under Prideveckan skepnad på alla sina förpackningar. De annars så vita, och prisbelönta, förpackningarna intar under veckan inte bara en färg – utan alla. "Precis som Pride vill vi sträva efter ett mänskligare samhälle", säger Göran Pärlklo, försäljningschef på Järna Mejeri.…

LÄS MER

Det lilla biodynamiska mejeriet på Järnaslätten, Järna Mejeri, byter under Prideveckan skepnad på alla sina helmjölksförpackningar. De annars så vita, och prisbelönta, förpackningarna intar under veckan inte bara en färg – utan alla. ”Precis som Pride vill vi sträva efter ett mänskligare samhälle”, säger Göran Pärlklo, försäljningschef på Järna Mejeri.

Att ta beslutet att stödja Pride med förpackningar i regnbågens alla färger, var enkelt, berättar Göran.

– Pride handlar ytterst om varje individs rätt att vara sig själv och att finna sin egen väg. Det budskapet respekterar och stöttar vi på Järna Mejeri fullt ut, säger Göran Pärlklo, försäljningschef på Järna Mejeri.

Mejeriet har sedan starten varit något av en uppstickare som valt att gå sin egen väg. Här får mjölkbönderna högre ersättning, man samarbetar bara med gårdar med ekologiskt kretsloppsjordbruk och hanteringen av råvaran sker på ett så naturligt sätt som möjligt.

– Vi är en aktör som vill visa respekt för både människa och miljö i allt vi gör. Vi känner väl igen oss i Prides strävan för ett mänskligare samhälle, avslutar Göran.

För varje såld regnbågsförpackning skänker Järna Mejeri 50 öre till Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL).

Foto: SVT
23 juli, 2018

Ekologiska kretsloppsjordbruk och kulturspannmål klarar torkan bättre

I tider av torka blir det även i Sverige tydligt att konventionella jordbruk är mindre motståndskraftiga mot påfrestningar av olika slag. I ett inslag på SVTs lokalnyheter från Södertälje/Stockholm framgår att dagens spannmålssorter som växtförädlats med sikte på maximal skörd klarar torkan sämre än mer naturligt förädlade kultursorter som exempelvis Ölandsvete. De sistnämnda har djupare rötter, förklarar Artur Granstedt, som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.…

LÄS MER

I tider av torka blir det även i Sverige tydligt att konventionella jordbruk är mindre motståndskraftiga mot påfrestningar av olika slag. I ett inslag på SVTs lokalnyheter från Södertälje/Stockholm framgår att dagens spannmålssorter som växtförädlats med sikte på maximal skörd klarar torkan sämre än mer naturligt förädlade kultursorter som exempelvis Ölandsvete. De sistnämnda har djupare rötter, förklarar Artur Granstedt, som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.

Olika kulturspannmål är även intressanta av flera andra skäl. De ger en biologisk mångfald, de är mer lokalt anpassade, de är ofta mer näringsrika och de är mer motståndskraftiga även mot sjukdomar (läs mer om vitsen med kulturspannmål här). Men den nu aktuella jämförelsen kring vad som händer när vårt land drabbas av torka handlar inte bara om alternativet att odla hållbara kultursorter, som idag motsvarar en mycket liten del av odlingsarealen i Sverige.

– Problemet med torkan speglar ett större systemfel i det högspecialiserade konventionella lantbruket som har lett till att odlingsjordarna har mindre mull och därmed sämre vattenhållningsförmåga. Där slår torkan hårdast, berättar Artur Granstedt.

Det här gäller både de gårdar som specialiserat sig på ensidig spannmålsodling och gårdar som specialiserat sig på djurhållning. På spannmålsgårdarna får man nu mycket sämre skördar och på djurgårdarna, där man ofta maximerat antal djur, räcker nu inte fodret som man odlar och man tvingas slakta ut.

Artur Granstedt förklarar att det specialiserade lantbruket är mer sårbart. Däremot har gårdar med både växtodling och djurhållning större marginaler att ta av. Djuren har både vall att äta och räcker inte den kan man ta till spannmål och brödsäd. Allra bäst menar han är att ha ett ekologiskt kretsloppsjordbruk med en balans mellan både odling och djurhållning och med en lämplig växtföljd där exempelvis spannmålsodling varvas med vallodling av bland annat fleråriga djuprotade klöverväxter. Det ger mer mull och en bördigare odlingsjord som klara torkan bättre än konventionella odlingar.

– När man är ute och tittar på och jämför hur det ser ut på fälten idag blir det här tydligt. Ekologiska kretsloppsjordbruk, både med och utan kulturspannmål, klarar torkan bättre. En viktig poäng är också att man på köpet får större biologisk mångfald och mer motståndskraft även mot andra påfrestningar, säger Artur Granstedt.

Foto: SVT

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

13 juli, 2018

Svensk forskning ska inspirera minskning av polska utsläpp

Polen är det land som släpper ut mest kväve och fosfor till Östersjön, och utsläppen ökar. Nu ska ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprojekt studera hur hållbara kretsloppsgårdar och livsmedelskluster i Polen arbetar, för att visa på bra exempel.…

LÄS MER

Polen är det land som släpper ut mest kväve och fosfor till Östersjön, och utsläppen ökar. Nu ska ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprojekt studera hur hållbara kretsloppsgårdar och livsmedelskluster i Polen arbetar, för att visa på bra exempel.

Det är Biodynamiska forskningsinstitutet (SBFI) i Järna som står för projektet. Det baseras bland annat på erfarenheter från det Sverige-baserade Beras-projektet, som vuxit fram i Järna- och Södertäljeområdet utifrån SBFI:s mångåriga forskning om biodynamisk odling och uthållig livsmedelsförsörjning. Forskningen och Beras arbete har sedan spridits till andra länder runt Östersjön och numera även globalt genom FN.

Top-down-direktiv har inte fungerat

Polen har ungefär hälften av all odlingsmark som finns runt Östersjön och det ekologiska har inte så stark ställning i landet. Jordbruket håller här dessutom på att genomgå en omstrukturering och industrialisering som riskerar leda till mer brutna kretslopp av näringsämnen och därmed ännu mer utsläpp.

Samtliga länder runt Östersjön har genom EU-baserade Baltic Sea Action Plan kommit överens om att minska utsläppen av kväve och fosfor. För flertalet länder har utsläppen minskat totalt sett, mycket tack vare ökning av ekologisk odling, medan det konventionella jordbruket i många fall däremot har ökat sina utsläpp. Men i Polen sker en så pass kraftig ökning av utsläppen att den totala belastningen på Östersjön inte minskar.

Enligt SBFI har styrning genom top-down direktiv inte kunnat bryta de negativa trenderna. Däremot kan ekologiska kretsloppsgårdar och livsmedelskluster som växer upp i samarbetet mellan producenter, förädlare, distributörer och konsumenter vara en del av lösningen på växtnäringsläckaget och spridningen av bekämpningsmedel samt klimatutmaningen.

Viktigt visa positiva exempel

I Polen finns flera klusterbildningar där jordbruk och livsmedelsaktörer samarbetar och åstadkommer uthållig produktion och konsumtion inom matkedjans samtliga led. I den nu aktuella studien utvärderas naturvetenskapliga, ekonomiska och samhällsvetenskapliga aspekter av dessa klusterbildningar, för att lyfta fram best practices och förslag till åtgärder. SBFI menar att det är viktigt att visa positiva exempel på hur sådant samarbete fungerar och lyfta fram hållbar matproduktion i Polen, där den ekologiska livsmedelsmarknaden ännu är förhållandevis liten.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson
9 juli, 2018

Äntligen slut på straffbeskattning av klimatkompensation?

En dom från Högsta Förvaltningsdomstolen öppnar nu upp för att kostnader för klimatkompensation blir avdragsgilla. Det betyder att företag som tar extra ansvar för sin klimatpåverkan kan slippa en extra beskattning för detta.…

LÄS MER

En dom från Högsta Förvaltningsdomstolen öppnar nu upp för att kostnader för klimatkompensation blir avdragsgilla. Det betyder att företag som tar extra ansvar för sin klimatpåverkan kan slippa en extra beskattning för detta.

Det här är en principiellt mycket viktig fråga som drivits av flera framsynta företag som förutom att arbeta med att kartlägga och minska sin klimatpåverkan även har satsat på klimatkompensation genom trädplantering. Bland annat är det Saltå Kvarn, Arla, Max Burgers och Arvid Nordquist som varit föregångare på det här området.

Den nya domen öppnar möjligheten för företag att i sina räkenskaper behandla kostnader för klimatkompensation som en normal kostnad i verksamheten. Tidigare stoppades den möjligheten i olika instanser, vilket i praktiken innebar något av en straffbeskattning för en viktig del av klimatarbetet. Detta riskerade hämma det frivilliga klimatarbetet i svenskt näringsliv.

Argumentet från Skatteverket var att klimatkompensationen bara skulle betraktas som gåva utan koppling till verksamheten och därför inte kunna dras av som vanlig kostnad. Men från företagshåll menade man att för verksamheter som tar ansvar för sin klimatpåverkan på olika sätt är klimatkompensation ofta en central och rent av självklar del av kostnaderna för att få fram hållbara produkter till marknaden, och att detta därför bör vara avdragsgillt.

Högsta Förvaltningsdomstolens nya dom gäller Arla och innebär av allt att döma en ändrad rättspraxis. Domen säger att det finns ”anledning att anta att Arlas utgifter för klimatkompensation främjat avsättningen av de ekologiska mejeriprodukterna. Med hänsyn härtill kan utgifterna för klimatkompensationen inte anses utgöra gåvor utan är sådana marknadsföringskostnader som ska dras av i näringsverksamheten.”

Den här domen har föregåtts av en skattejuridisk och klimatpolitiskt kamp som pågått i flera år och med flera parter inblandade. Den började med att Saltå Kvarn, som var mycket tidig med att klimatkompensera sina produkter och sin verksamhet, nekades avdrag för dessa kostnader. Max Burgers, som också länge varit föregångare inom klimatarbete, menar att ändringen i rättspraxis som den nya domen leder till gör det lättare för företag att skapa klimatpositiva produkter och att det är en seger för jordens klimat.

 

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

29 juni, 2018

Imorgon firas rosen i Ytterjärna

Har du en stund över imorgon, lördag den 30 juni? Då vill vi tipsa om att Ytterjärna Trädgårdspark firar Rosens dag med mycket tips och inspiration. Ställ dina frågor eller inspireras till ett vackert arrangemang i hemmet. …

LÄS MER

Har du en stund över imorgon, lördag den 30 juni? Då vill vi tipsa om att Ytterjärna Trädgårdspark firar Rosens dag, en dag fylld av doftande blomster och rosig inspiration. Ställ dina frågor eller inspireras till ett vackert arrangemang i hemmet.

Rosens dag firas traditionsenligt i hela landet på måndag, den 2 juli, då Rosa har namnsdag. Men för att fler ska få möjlighet att uppleva denna mytomspunna växt så anordnar Ytterjärna Trädgårdspark festligheter nu på lördag.

– Vi vill visa upp vår stora och fina rosenträdgård som är ett av våra huvudmotiv. Det kommer att erbjudas en traditionell visning och vi kommer att berätta vad vi gör under ett år. Men framförallt vill vi möta alla intresserade och låta dem få ställa frågor och få tips från oss! säger Paula Pihlgren som är trädgårdsmästare i parken.

Förutom visningarna är floristen Lena på plats och ger tips och handledning kring hur man kan skapa buketter med rosen som tema. Efteråt får man ta med sin skapelse hem, inklusive en loppisfyndad vas. Ekoasens konstterapi erbjuder möjligheten att möta rosen genom måleri för den kreativa, och för dig som vill lära dig att tillverka rosmjöd finns även den chansen.

Kom och fika, botanisera på bokbordet och njut av fina erbjudanden. Här hittar du mer information.

30 maj, 2018

”Fundamental eko-omställning krävs, inte bara anpassningar”

Många människor måste göra många små saker på många små platser och samtidigt krävs grundläggande förändringar på systemnivå. Den menar Konrad Hauptfleisch, som är Head of Capacity Development inom den internationella eko-organisationen IFOAM. …

LÄS MER

Många människor måste göra många små saker på många små platser och samtidigt krävs grundläggande förändringar på systemnivå. Den menar Konrad Hauptfleisch, som är Head of Capacity Development inom den internationella eko-organisationen IFOAM.

Han var en av talarna på Ekologiska Framtidsdagen som arrangerades nyligen av Organic Sweden och MatLust. Inom IFOAM (International Federation of Organic Agriculture Movements) samlas ekorörelsen från 120 länder och man arbetar för mer ekologisk och verkligt hållbar matproduktion.

Den internationella ekorörelsen har sedan några år tillbaka fått en delvis förnyad inriktning. Från början drevs den av pionjärer i en fas som kan kallas Organic 1.0. Från omkring 1970-talet och framåt fick standarder och regleringar större betydelse och ekorörelsen fick mer globalt erkännande. Den fasen kom att kallas Organic 2.0. Sedan omkring år 2015 pratar man internationellt alltmer om Organic 3.0, med bland annat nytänk inom marknad, bredare omställningar och förbättrad prestanda.

Ett helt produktionssystem

Konrad Hauptfleisch sa att det krävs fundamentala förändringar inom matproduktionen, inte bara anpassningar. Man behöver också öka kunskaperna. Han menar att man ofta tänker i enkla lösningar på problem, snarare än komplexa kunskapsbaserade lösningar. Han betonar också att vi inte kan fixa hållbar matproduktion om vi inte adresserar de verkliga dolda kostnaderna.

Enligt IFOAM:s definition är ekologiskt jordbruk ett produktionssystem som upprätthåller hälsan hos jorden, ekosystemen och människorna. Det baseras på ekologiska processer, biologisk mångfald och lokalt anpassade cykler, snarare än användande av insatsmedel med skadliga effekter. Det handlar om ett produktionssystem som helhet, men ofta ser man på det här för mycket utifrån varje enskild produkt, menar Konrad Hauptfleisch.

Han påminner om en stor metastudie som gjordes för ett par år sedan och som visade att ekologiskt jordbruk överlag slår det konventionella inom alla hållbarhetsområden inklusive ekonomi – utom när det gäller skördens storlek, men där är skillnaden liten. Konrad Hauptfleisch menar att lägre skördar inom eko inte är ett riktigt argument.

Han pekar också på att det ekologiska hänger väl ihop med flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bland annat att få bort hungersnöd i världen. Eko har exempelvis visat sig ge 116–128 procent högre skördar i Afrika, bättre skördar under svåra odlingsförhållanden samt ökad lönsamhet med mera. När det gäller FN-målet god hälsa och välbefinnande bidrar eko på ett viktigt sätt genom minskad kemikalieanvändning. Enligt uppgifter från WHO uppskattas antalet fall av bekämpningsmedelsförgiftning till 3 miljoner per år. Inte minst FN-målen om ekosystem och biologisk mångfald, om klimatförändringarna, om rent vatten och om havsmiljön går i linje med ekologiskt jordbruk. Och förstås målet om ansvarsfull konsumtion och produktion. Här pekar Konrad Hauptfleisch på att när det gäller mat har vi egentligen inte ett produktionsproblem, utan ett distributions/fördelningsproblem. Han säger att eko överhuvudtaget har hållbarhetsmålen i sina gener och att vi måste ställa om systemen till något som blir verkligt hållbart.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson
29 maj, 2018

Lantbruket i Sverige lönsammast vid 50–80 procent ekologiskt

Om hela det svenska lantbruket vore ett enda bolag med främsta målet att öka den ekonomiska vinsten skulle man satsa på 50–80 procent ekologisk produktion. Och då är alla miljöfördelarna med ekologiskt inte medräknade. Samtidigt skulle dessutom även kvarvarande konventionella lantbruk tjäna mer rent ekonomiskt på detta. Det här visar en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).…

LÄS MER

Om hela det svenska lantbruket vore ett enda bolag med främsta målet att öka den ekonomiska vinsten skulle man satsa på 50–80 procent ekologisk produktion. Och då är alla miljöfördelarna med ekologiskt inte medräknade. Samtidigt skulle dessutom även kvarvarande konventionella lantbruk tjäna mer rent ekonomiskt på detta. Det här visar en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Bra läge att satsa på eko i Sverige

Under Ekologiska Framtidsdagen, som arrangerades nyligen av Organic Sweden och MatLust, presenterades resultaten i rapporten av Eva Hagström Öberg, som är konsult i projektet Ökad svensk ekologisk produktion i Sverige (där LRF och Ekologiska Lantbrukarna samarbetar). Hon menar att mycket av miljöanpassning är lönsamt och att eko-jordbruk är ett bra exempel på det. Kalkyler har länge visar att eko är lönsammare per hektar och per ko, berättade Eva.

I rapporten Sverige som ekoland – analys av ekologiska lantbruk i Sverige har man tittat bredare på det här. Det hela presenteras som en fiktiv historia där en nytillträdd VD för allt lantbruk i landet, ”Max Revenue”, har fått som uppdrag att höja lönsamheten i företaget genom tillväxt. Han har bakgrund från industrin och blir snart lite förvånad över att jordbruksverksamheten är så inriktad på lågprismarknaden och att det finns stora arealer utan produktion. Han konstaterar också att det är svårt att hitta lönsam tillväxt i konventionell jordbruksproduktion, samt att vi allmänt i Sverige har hög kompetens och höga löner och att det inte passar bra för att producera enkla produkter. Max Revenue håller inte med om den i jordbruket vanliga inställningen att man ska skapa lönsamhet genom att effektivisera för att klar att konkurrera med standardprodukter på världsmarknaden. Totalt sett för svenskt jordbruk är det omöjligt att skapa tillväxt med bara rationaliseringstänk.

Rent ekonomiskt finns flera skäl att satsa mer på ekologiskt, menar man i rapporten. Det är mer lönsamt och eko är en snabbt växande marknad med betalningsvilliga kunder. Sverige har även komparativa fördelar för ekologisk produktion, bland annat genom relativt sett mindre problem med skadegörare och ogräs och genom högt tekniskt kunnande etc. Vi ligger långt framme internationellt. Vi hamnar exempelvis på tredje plats i världen när det gäller ekologisk konsumtion, vi är den nionde största ekologiska marknaden och vi har 4 procent av den ekologiska arealen trots att vi bara har 2 promille av världens åkermark. Kort sagt, ett bra läge för den som vill satsa på eko i Sverige.

Lönsammare för alla och fler arbetstillfällen

När man tittar närmare på förutsättningarna rent företagsekonomiskt visar det sig i rapporten att högsta möjliga lönsamhet för det fiktiva ”AB Svenskt Jordbruk” skulle man uppnå vid nivån 80 procent ekologiskt. Man skulle då få en ökad vinst på 1,7 miljarder kronor, 7.500 fler arbetstillfällen och man skulle kunna hålla 100.000 hektar mer betesmark. Detta blir möjligt genom att försäljningsvärdet för de svenska jordbruksprodukterna skulle öka med 7 miljarder, trots att volymen blir något mindre. Beräkningarna utgår också från att det sammanlagda ekonomiska ekosödet i Sverige är detsamma som idag, trots ökningen av eko. Med proportionellt ekostöd skulle lönsamheten öka ännu mer.

Efter lite försiktigare antaganden och diverse ekonomiska optimeringar visar datamodeller att 50 procent ekologiskt är ett realistiskt mål på 10 års sikt, enligt rapporten. En sådan omställning skulle öka omsättningen med 4 miljarder och lönsamheten med 1,1 miljarder kronor samt skapa 3.400 nya jobb inom svenskt jordbruk.

Man skulle här kunna invända att priserna på ekologiskt borde sjunka, och därmed även lönsamheten, om produktionen av eko ökar. Men enligt Eva Hagström Öberg är ekomarknaden stark. Priserna på eko har inte sjunkit med växande utbud av eko. Det är heller inte som tidigare, då ekopriserna bara var ett tillägg ovanpå konventionella priser. Eko har idag en egen marknad och eget pris.

En intressant slutsats är också, enligt Eva Hagström Öberg, att den ökning av ekologiskt som man räknat på i rapporten inte bara är mer lönsam för det ekologiska lantbruket, utan att även det konventionella lantbruket tjänar mer på detta. Enligt moduleringar kommer ekopriserna att dra med sig de konventionella uppåt. Med mindre volym konventionell produktion får man också ökade möjligheter att ta ut mervärden för exempelvis det svenska.

Oklara politiska signaler bromsar

Att klara en så här kraftigt ökad ekologisk produktion utan konstgödsel är realistiskt även vad gäller tillförseln av växtnäring till odlingsjorden. Enligt rapporten skulle tillförseln av kväve klaras genom väl avvägda växtföljder, kvävefixerande grödor och väl utnyttjad stallgödsel. Och tillräckligt med fosfor skulle kunna återföras till marken på olika sätt.

Som avrundning kring rapporten poängterar Eva Hagström Öberg att man här bara har tittat på ökning av det ekologiska ur strikt ekonomisk synvinkel. Det finns som bekant flera andra fördelar med eko, exempelvis ökad biologisk mångfald, mer betesmark med mera.

Hon fick också en fråga om varför det ändå har gått så trögt med ekoutvecklingen, om det nu är så lönsamt att satsa på det. Eva Hagström Öberg menar att det delvis beror på otydliga politiska signaler samt osäkerheter kring EU-förordningen och även kring EU-stödet. Diskussionerna om livsmedelsstrategin i Sverige innehöll också osäkerheter. Det kan överlag kännas osäkert för bönder att ställa om till ekologiskt. Hon menar bland annat att bönderna är beroende av att få veta vad politikerna har för plan framöver.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

Illustration: Anna Gran.
25 maj, 2018

Hampa Cannabis sativa

Börjar vi nysta i tråden av hampa, leder den oss genom kulturepokerna bakåt 10.000 år i tiden. Ja, det är mycket möjligt att den första tråd som någonsin spunnits var av hampa.…

LÄS MER

Börjar vi nysta i tråden av hampa, leder den oss genom kulturepokerna bakåt 10.000 år i tiden. Ja, det är mycket möjligt att den första tråd som någonsin spunnits var av hampa.

På blommornas språk betyder hampa – öde. Öde får kanske stå för den lagbundenhet och ordning i transformationen från natur till kultur som hampan måste genomgå för att från växt bli till ett vävt föremål. Måtte vi aldrig glömma det idoga arbete och den slöjdkunskap som var grundläggande och livsviktig i vår historia och som kan vara en källa till inspiration och förnyelse för framtida utveckling.

När vi ser tillbaka på det självförsörjande Sverige, och vårt hårda arbete för att överleva i Norden, visar det sig att textilväven hampa var av större betydelse än vi riktigt förstått. Cannabis sativa var en jordbruksgröda vi odlade lokalt för allehanda textila föremål som kläder, mattor, bolstervar, segel, papper och rep.

Kunskapen om jorden och dess förutsättningar för en viss gröda var jordbrukarnas tysta kunskap som i dag gått förlorad i storproduktionssamhället. Det var odlingsjordens lokala särart och klimatet som avgjorde om man valde att odla hampa eller lin. I de områden där marken var rik på kväve, kalk och fosfor odlades hampa. Året efter var åkern så gott som ogräsfri då inget ogräs trivdes under hampans ymniga blad. Inte heller skadedjur trivs i ett hampfält och den uppluckrade jorden var ett värdefullt led i en växtföljd.

När hampa förbränns avger den inte mer koldioxid än vad den tagit upp när den vuxit i jorden. Fibrerna bryts ned när de komposteras till skillnad från plastfibrer som vi använder i så mycket kläder idag. Märk också att rena naturfiber har en längre hållbarhet medan fibrer av fossila oljor förkortar livslängden när de blandas med naturfiber så att plagget noppar sig och skavs sönder. Anledningen är att naturfibrer är runda medan kemiskt framställda fibrer är kantiga i sin form.
När bomullen kom och tog över samtidigt som spinnmaskinerna, var det dess elasticitet, goda färgupptagningsförmåga och förenklade fiberframställning som var avgörande till nackdel för all den odlingsmark som inte alls mådde bra av att ensidigt producera den vattenslukande växten. Mycken kemikalieanvändning ligger bomullen till last som ett resultat av överexploateringen.

I boken Hampa – det vita guldet (Gidlunds förlag, 2016) skriver Git Skoglund om herzog-testet, en ny analysmetod med polarisationsmikroskop. Där har man upptäckt att många av de textila föremål vi förut trodde var lin, i själva verket var av hampa. Linne är en benämning som brukades på vävda tyger av olika slag. Canvas kallas ett tättvävt tyg som från början vävdes av cannabis. Även nässla och jute är en bastväxt som liksom hampa och lin har långa upprättstående fibrer i stjälken, sammanfogade med det limämne som måste lösas upp genom rötning innan de kan separeras och förädlas till en spinnbar tråd.

De första denimjeansen, som fått så stor popularitet världen över, var vävda av ett kraftigt hamptyg med kypertteknik för maritima ändamål. Kypert är en vävteknik som skapar en diagonal struktur och ger ett fint fall. Namnet denim härleds från den lilla kuststaden Nimes i Frankrike. Materialet hampa i kläder blir mjukt när det används, är värmande och smutsavvisande, antistatiskt, slitstarkt och skrynklar ej.

Textilindustrin idag är världens tredje största industri och vi kommer aldrig ifrån att den kostar energi. Framställningen av kläder innebär alltid många komponenter och olika aktörer. Eftersom utvecklingen av nya fibrer styrs av forskningens pengastarka sponsorer, är det främst cellulosaindustrin som gör framsteg på det området. Skogsnäringen ser sig om efter nya användningsområden för trä i tider då vi förbrukar allt mindre papper. Även i hampstjälken finns det cellulosa.

En vacker historia är den högtstående kultur som nomadfolket från Altaibergen visat eftervärlden. I deras gravar fann man utsökt tovade svanar av ull. De klädde sig i hampa redan 5000 f. kr. I Kirgizistan tovar man ännu jurtor och rikt mönstrade mattor. I jurtans tak täpptes hålet i toppen till av ett stycke canvas.

I Sverige har hampa odlats i stor utsträckning sedan järnåldern, århundradena efter Gustav Wasas tid då Sverige var en stormakt ökade importen för att förse makthavarnas behov av råmaterialet.

Sedan början av 70-talet är all hampodling för hemmabruk förbjudet enligt lag som ett resultat av det rusmissbruk som etablerade sig bland ungdomar. Industrihampa är dock tillåten för de odlare som har en tydlig slutprodukt. Tyvärr duger den inte till fina tyger, dessa odlas av det allra bästa slag i Kina. Det psykoaktiva ämnet THC finns i höga halter den indiska hampan i blad, blommor och knoppar men inte i frö, stjälk eller fiber.

Frön från hampa är egentligen en frukt som bildar en nöt som innesluter ett litet frö. Hampfröolja innehåller ett 3:1 förhållande av fettsyrorna omega-6 (linolsyra) och omega-3 (alfa-linolensyra) vilket är den rätta kombinationen för människokroppens celluppbyggnad. Detta förhållande finns inte i andra vegetabiliska oljor.
Munkarna odlade hampa för medicinskt bruk under medeltiden liksom de odlade humle och andra örter och grönsaker i sina klosterträdgårdar.

”Så det kan hampa sig” hette det i gammalt bondespråk när något oförutsett inträffade. Från växt till färdig textil var det många arbetsmoment som alla behövde den yppersta teknik och kunskap för ett gott resultat. Att avlöna en skicklig kvinnas fingerfärdighet var dock ringa tilltaget, en skål köttspad kunde vara hennes enda lön.

I dagens moderna samhälle har vi ett enormt stort utbud av kläder att konsumera, av textil till inredning, isolering, ljudabsorbenter, filtar m.m. Vi ställs inför valmöjligheter som utmanar oss att lära oss mer om fiberkunskap.
Med lite mer av den kunskapen kan vi lättare få fatt i den rätta tråden.

Text: Red./Anna Gran
Illustration: Anna Gran.
23 maj, 2018

Tarmfloran kan vara nyckel till bättre hälsa

Att 40 biljoner bakterier i våra tarmar påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt är kanske inte så förvånande. Det här är något som vi själva kan påverka ganska snabbt. Det behövs dock mycket forskning kring hur tarmfloran mer specifikt påverkar hälsan. Men vi vet idag tillräckligt mycket för att göra något åt saken, exempelvis genom att äta mer varierad kost och få i oss tillräckligt av kostfibrer. …

LÄS MER

Att 40 biljoner bakterier i våra tarmar påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt är kanske inte så förvånande. Det här är något som vi själva kan påverka ganska snabbt. Det behövs dock mycket forskning kring hur tarmfloran mer specifikt påverkar hälsan. Men vi vet idag tillräckligt mycket för att göra något åt saken, exempelvis genom att äta mer varierad kost och få i oss tillräckligt av kostfibrer.

Många intressanta fakta och aspekter kring tarmflorans betydelse kom fram på ett seminarium på ämnet, arrangerat nyligen av projektet MatLust. Dagens moderator Anna K Sjögren, som är kostvetare och frilansjournalist, började med att konstatera att i varje milliliter tarmvätska i tjocktarmen finns mer bakterier än det finns människor på jorden.

Påverkar hjärnan

En av experterna i seminariet var Frida Hållenius, docent i molekylär nutrition och forskare vid Institutionen för livsmedelsteknik på Lunds Universitet. Hon forskar bland annat kring förebyggande av neuroinflammation. Frida menar att tarmfloran påverkar hjärnan och många sjukdomar. Man ser förändringar i tarmfloran vid olika sjukdomar i hjärnan. Men det behövs mer forskning för att bevisa kausala samband. Från observationer vet man idag att det finns en påverkan på exempelvis multipel skleros, autism och Parkinsons sjukdom. Och nu tittar man på samband mellan tarmens bakterieflora och Alzheimers sjukdom.

Frida Hållenius pekar på att tarmfloran visserligen även påverkas av våra gener, men att kosten är den största faktorn som kan förändra och påverka floran. Och det går snabbt, det kan ske på bara någon eller några dagar. Om man exempelvis äter råg – eller snarare om våra tarmbakterier får äta råg – har det visat sig ge hälsoeffekter och en snabbt ändrad tarmflora. Råg ökar mängden bakterier som har anti-inflammatoriska effekter samt bakterier som är viktiga för blodsockerregleringen och som även kan påverka hjärnan positivt. Man har hittat bakterier som tycker om att bryta ner råg och som då reducerar en faktor i Alzheimers sjukdom.

I försök med möss har Frida Hållenius och hennes kollegor sett flera samband mellan tarmflora och Alzheimers sjukdom. De har också tittat på hur man via kosten kan påverka detta. Det visade sig i försök att tillsats av lingon i kosten påverkade bakteriefloran positivt. Man såg också att mössen då fick bättre minne, tänkte snabbare och fick mer av både hjärnceller och synapser i hjärnan. Den effekten syntes efter bara 8 veckor.

Intressanta utvecklingsmöjligheter

Frida Hållenius ser flera framtida innovationsmöjligheter som har med tarmfloran att göra. Man kan designa kostfiberrika livsmedel efter vad de har för effekt på tarmfloran. Man kan också optimera hälsoeffekter av livsmedel med bevisade mekanismer via tarmfloran. Man kan även arbeta med vad hon kallar precisionsnutrition, utifrån människors individuella förutsättningar. Frida ser också möjlighet att ta fram s.k. mervärdesmat för att förebygga fetma, diabetes, åderförkalkning och vissa typer av nedsatt kognition. För livsmedelsproducenter tycker hon att det finns stora möjligheter att informera om produkters koppling till tarmfloran, inte bara att de innehåller mycket fibrer.

Stora olikheter i tarmfloran

Henrik Ennart är vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet och författare till ett flertal böcker, bland annat är han medförfattare till boken Happy Food – om hur mat och lycka hänger ihop. Han berättade att vi enligt de senaste uppskattningarna har 40 biljoner bakterier i tarmarna. Ett annat sätt att se på saken är att runt 1 procent (eller mindre) av alla gener vi bär på är våra egna, resten är mikrobernas gener. Henrik menar att vi lånar många egenskaper hos bakterierna. Om vi kan förändra tarmfloran (vilket vi kan) så innebär det i någon mening att vi även genetiskt ändrar på ganska mycket.

I en forskningssammanställning kring hela det här ämnet konstateras att västerländska dieter ger signifikant annorlunda tarmflora jämfört med traditionella dieter. Hur mycket bakterier och vilket typ av bakterier vi har i tarmarna är alltså olika. Exempelvis visade sig ett visst naturfolk i Amazonas ha cirka 1600 arter i tarmfloran, medan vi i västvärlden har runt 600–1000 arter, enligt Henrik Ennart. Det är inte bara antalet som skiljer, utan också vilka typer av bakterier som dominerar. Sedan år 2000 har vi i västvärlden sett en fortsatt ökning av fetma, diabetes, matallergier, glutenintolerans, ME, ALS, autism, ångest och depression. Allt mer börjar man koppla detta till immunförsvaret, berättar Henrik.

Han pekar också på att det är mycket som påverkar tarmfloran. Amning är viktigt. Annat som påverkar är, förutom vad man äter, exempelvis att växa upp med djur, kroppskontakt, användningen av antibiotika med mera. Antalet bakteriearter i tarmen kan också variera med människans ålder.

Viktigt äta varierat

Så vad kan vi göra för att förbättra tarmfloran? Man har i en amerikansk studie tittat på vad som påverkar tarmfloran mest (The American Gut Project). I topp hamnade hur många typer av växter man äter. Användning av antibiotika samt BMI och sömn var viktigt, medan motion hamnade långt ner på kurvan. Korttidsfasta och stress påverkade också.

Henrik Ennart menar att man bör äta varierat och med så mycket smaker och färger som möjligt. Inom odling kan det också vara idé att plocka fram och utveckla flera gamla kultursorter av exempelvis vete, korn och råg för att få mer variation. Vi äter väldigt ensidigt, en stor del av energin vi får i oss kommer från ett fåtal födoämnen. Det behövs mycket forskning kring kost, tarmflora och hälsa, men forskare säger också att vi vet tillräckligt mycket idag för att agera, genom att exempelvis börja servera medelhavskost. I det här sammanhanget påminner Henrik Ennart också om att läkemedel ofta ger biverkningar och att det förskrivs mängder av läkemedel bland annat till barn och unga, utan egentliga kontrollstudier.

Han frågar sig också varför det regleringsmässigt ska vara så svårt att tala om att bra mat är nyttigt, samtidigt som man ska ta piller mot sjukdomar, istället för att förebygga. Dubbelblinda studier kring livsmedel kräver stora resurser och sågas ofta ändå, så livsmedelsföretag vill inte satsa på sådan forskning.

När det gäller läkemedel nämnde Henrik Ennart (vid en fråga från publiken) även en studie där man tittade på över 900 olika läkemedel och där det visade sig att en stor del av dessa påverkade minst en bakterie i tarmens grundflora. Det kan alltså finnas biverkningar som man inte känner till och det öppnar dammluckan för mer forskning, menar han.

Anna K Sjögren avrundade med att vi har ett ekosystem i naturen som vi ska värna, och på samma sätt bör vi värna vårt ekosystem i magen.

Lästips

 

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson