Illustration Anna Gran.
28 september, 2018

Kärleksört, hylotelephium telephium

Två kärleksört hänger uppochned över sängen och sträcker sig emot varandra eller ifrån varandra under natten, var och en representerar de en av parterna i en kärleksrelation.
Så spådde man i kärlek i midsommartid inför framtiden med den man höll kär.

Kärleksört fortsätter att växa om man plockar den med roten, även utan vatten eller näring. Trinda, blanka blad förser den med det den behöver och därför gör rosenroten sig vacker och ny länge efter den plockats.

En sommar varm som denna klarar den sig utmärkt mot torka och sol tack vare sina vattenfyllda, blågröna blad som är läskande goda i sallad. Krossade blad har använts på dåligt läkande sår och emot brännskador och gikt.

I naturligt framställd hudvård har kärleksörten vitaliserande och stärkande verkan på skadad och irriterad hud. Rotknölen innehåller 10 % kolhydrater vilket gör att den räknas som en av de fjorton viktigaste växterna i en överlevnadssituation. Roten bör kokas för att mildra beskan innan de skall ätas på senhösten, medan bladen är som bäst hela sommaren från att de knoppar upp i sandiga skrevor och steniga slänter.

På hösten blommar kärleksörten när andra blommor vissnat. Gulaktig blommar den ursprungliga kärleksörten i våra trakter men i rabatter och som snittblommor gör sig tillexempel Hylotelephium Matrona vackert. Allt från grönt, gult, rosa, lila och brunrött prunkar kärleksörten frodigt. Många är arterna inom crassulaceae fetbladiga växter.

Fetknopp, sedum, ett eget växtsläkte inom familjen fetbladsväxter känner vi från naturtak, bergiga hällar och torra kullar. Suckulenter är tåliga vattensamlande växter som finns i många olika arter över hela världen. Namnet suckulent kommer från latinets succus som betyder saft eller vätska.

Rosenrot, Rhodiola rosea den nordiska ginsengen är också den en art inom familjen fetbladiga växter. Den växer vilt i fjällen. Som små prinsar och prinsessor med gyllene kronor vandrar de obekymrade i den karga naturen. Det finns alltid dem som är extra begåvade med rikedom och glans bland oss andra grå och medelmåttor– Ros luktar det om dess fot!

Om rosenrotens många fördelar för vårt välbefinnande talas det om för tusende år sedan. I Gula Kejsarens bok omnämns den som en av de högst rankade läkeväxterna.

40 (!) aktiva beståndsdelar som varierar beroende på växtplats sägs kunna motverka ett fyrtiotal olika åkommor och krämpor. Grekerna menade att den botade huvudvärk, samerna åt den mot skörbjugg, kineserna använde den som afrodisiakum och i nutid tas rosenrot som kosttillskott emot alla former av stress. Det är ovanligt med ett medel som både tillskrivs förmågan att verka rogivande och uppväckande av hjärnan och vitaliserande av kroppen på samma gång.

Gott gör det oss att se till det som ger kärlek och glädje utöver arbete, frid och vila. Genom en kärlekslek fick kärleksörten sitt namn.

 

Text: Red./Anna Gran