Illustration: Anna Gran.
25 maj, 2018

Hampa Cannabis sativa

Börjar vi nysta i tråden av hampa, leder den oss genom kulturepokerna bakåt 10.000 år i tiden. Ja, det är mycket möjligt att den första tråd som någonsin spunnits var av hampa.

På blommornas språk betyder hampa – öde. Öde får kanske stå för den lagbundenhet och ordning i transformationen från natur till kultur som hampan måste genomgå för att från växt bli till ett vävt föremål. Måtte vi aldrig glömma det idoga arbete och den slöjdkunskap som var grundläggande och livsviktig i vår historia och som kan vara en källa till inspiration och förnyelse för framtida utveckling.

När vi ser tillbaka på det självförsörjande Sverige, och vårt hårda arbete för att överleva i Norden, visar det sig att textilväven hampa var av större betydelse än vi riktigt förstått. Cannabis sativa var en jordbruksgröda vi odlade lokalt för allehanda textila föremål som kläder, mattor, bolstervar, segel, papper och rep.

Kunskapen om jorden och dess förutsättningar för en viss gröda var jordbrukarnas tysta kunskap som i dag gått förlorad i storproduktionssamhället. Det var odlingsjordens lokala särart och klimatet som avgjorde om man valde att odla hampa eller lin. I de områden där marken var rik på kväve, kalk och fosfor odlades hampa. Året efter var åkern så gott som ogräsfri då inget ogräs trivdes under hampans ymniga blad. Inte heller skadedjur trivs i ett hampfält och den uppluckrade jorden var ett värdefullt led i en växtföljd.

När hampa förbränns avger den inte mer koldioxid än vad den tagit upp när den vuxit i jorden. Fibrerna bryts ned när de komposteras till skillnad från plastfibrer som vi använder i så mycket kläder idag. Märk också att rena naturfiber har en längre hållbarhet medan fibrer av fossila oljor förkortar livslängden när de blandas med naturfiber så att plagget noppar sig och skavs sönder. Anledningen är att naturfibrer är runda medan kemiskt framställda fibrer är kantiga i sin form.
När bomullen kom och tog över samtidigt som spinnmaskinerna, var det dess elasticitet, goda färgupptagningsförmåga och förenklade fiberframställning som var avgörande till nackdel för all den odlingsmark som inte alls mådde bra av att ensidigt producera den vattenslukande växten. Mycken kemikalieanvändning ligger bomullen till last som ett resultat av överexploateringen.

I boken Hampa – det vita guldet (Gidlunds förlag, 2016) skriver Git Skoglund om herzog-testet, en ny analysmetod med polarisationsmikroskop. Där har man upptäckt att många av de textila föremål vi förut trodde var lin, i själva verket var av hampa. Linne är en benämning som brukades på vävda tyger av olika slag. Canvas kallas ett tättvävt tyg som från början vävdes av cannabis. Även nässla och jute är en bastväxt som liksom hampa och lin har långa upprättstående fibrer i stjälken, sammanfogade med det limämne som måste lösas upp genom rötning innan de kan separeras och förädlas till en spinnbar tråd.

De första denimjeansen, som fått så stor popularitet världen över, var vävda av ett kraftigt hamptyg med kypertteknik för maritima ändamål. Kypert är en vävteknik som skapar en diagonal struktur och ger ett fint fall. Namnet denim härleds från den lilla kuststaden Nimes i Frankrike. Materialet hampa i kläder blir mjukt när det används, är värmande och smutsavvisande, antistatiskt, slitstarkt och skrynklar ej.

Textilindustrin idag är världens tredje största industri och vi kommer aldrig ifrån att den kostar energi. Framställningen av kläder innebär alltid många komponenter och olika aktörer. Eftersom utvecklingen av nya fibrer styrs av forskningens pengastarka sponsorer, är det främst cellulosaindustrin som gör framsteg på det området. Skogsnäringen ser sig om efter nya användningsområden för trä i tider då vi förbrukar allt mindre papper. Även i hampstjälken finns det cellulosa.

En vacker historia är den högtstående kultur som nomadfolket från Altaibergen visat eftervärlden. I deras gravar fann man utsökt tovade svanar av ull. De klädde sig i hampa redan 5000 f. kr. I Kirgizistan tovar man ännu jurtor och rikt mönstrade mattor. I jurtans tak täpptes hålet i toppen till av ett stycke canvas.

I Sverige har hampa odlats i stor utsträckning sedan järnåldern, århundradena efter Gustav Wasas tid då Sverige var en stormakt ökade importen för att förse makthavarnas behov av råmaterialet.

Sedan början av 70-talet är all hampodling för hemmabruk förbjudet enligt lag som ett resultat av det rusmissbruk som etablerade sig bland ungdomar. Industrihampa är dock tillåten för de odlare som har en tydlig slutprodukt. Tyvärr duger den inte till fina tyger, dessa odlas av det allra bästa slag i Kina. Det psykoaktiva ämnet THC finns i höga halter den indiska hampan i blad, blommor och knoppar men inte i frö, stjälk eller fiber.

Frön från hampa är egentligen en frukt som bildar en nöt som innesluter ett litet frö. Hampfröolja innehåller ett 3:1 förhållande av fettsyrorna omega-6 (linolsyra) och omega-3 (alfa-linolensyra) vilket är den rätta kombinationen för människokroppens celluppbyggnad. Detta förhållande finns inte i andra vegetabiliska oljor.
Munkarna odlade hampa för medicinskt bruk under medeltiden liksom de odlade humle och andra örter och grönsaker i sina klosterträdgårdar.

”Så det kan hampa sig” hette det i gammalt bondespråk när något oförutsett inträffade. Från växt till färdig textil var det många arbetsmoment som alla behövde den yppersta teknik och kunskap för ett gott resultat. Att avlöna en skicklig kvinnas fingerfärdighet var dock ringa tilltaget, en skål köttspad kunde vara hennes enda lön.

I dagens moderna samhälle har vi ett enormt stort utbud av kläder att konsumera, av textil till inredning, isolering, ljudabsorbenter, filtar m.m. Vi ställs inför valmöjligheter som utmanar oss att lära oss mer om fiberkunskap.
Med lite mer av den kunskapen kan vi lättare få fatt i den rätta tråden.