30 maj, 2018

”Fundamental eko-omställning krävs, inte bara anpassningar”

Många människor måste göra många små saker på många små platser och samtidigt krävs grundläggande förändringar på systemnivå. Den menar Konrad Hauptfleisch, som är Head of Capacity Development inom den internationella eko-organisationen IFOAM.

Han var en av talarna på Ekologiska Framtidsdagen som arrangerades nyligen av Organic Sweden och MatLust. Inom IFOAM (International Federation of Organic Agriculture Movements) samlas ekorörelsen från 120 länder och man arbetar för mer ekologisk och verkligt hållbar matproduktion.

Den internationella ekorörelsen har sedan några år tillbaka fått en delvis förnyad inriktning. Från början drevs den av pionjärer i en fas som kan kallas Organic 1.0. Från omkring 1970-talet och framåt fick standarder och regleringar större betydelse och ekorörelsen fick mer globalt erkännande. Den fasen kom att kallas Organic 2.0. Sedan omkring år 2015 pratar man internationellt alltmer om Organic 3.0, med bland annat nytänk inom marknad, bredare omställningar och förbättrad prestanda.

Ett helt produktionssystem

Konrad Hauptfleisch sa att det krävs fundamentala förändringar inom matproduktionen, inte bara anpassningar. Man behöver också öka kunskaperna. Han menar att man ofta tänker i enkla lösningar på problem, snarare än komplexa kunskapsbaserade lösningar. Han betonar också att vi inte kan fixa hållbar matproduktion om vi inte adresserar de verkliga dolda kostnaderna.

Enligt IFOAM:s definition är ekologiskt jordbruk ett produktionssystem som upprätthåller hälsan hos jorden, ekosystemen och människorna. Det baseras på ekologiska processer, biologisk mångfald och lokalt anpassade cykler, snarare än användande av insatsmedel med skadliga effekter. Det handlar om ett produktionssystem som helhet, men ofta ser man på det här för mycket utifrån varje enskild produkt, menar Konrad Hauptfleisch.

Han påminner om en stor metastudie som gjordes för ett par år sedan och som visade att ekologiskt jordbruk överlag slår det konventionella inom alla hållbarhetsområden inklusive ekonomi – utom när det gäller skördens storlek, men där är skillnaden liten. Konrad Hauptfleisch menar att lägre skördar inom eko inte är ett riktigt argument.

Han pekar också på att det ekologiska hänger väl ihop med flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bland annat att få bort hungersnöd i världen. Eko har exempelvis visat sig ge 116–128 procent högre skördar i Afrika, bättre skördar under svåra odlingsförhållanden samt ökad lönsamhet med mera. När det gäller FN-målet god hälsa och välbefinnande bidrar eko på ett viktigt sätt genom minskad kemikalieanvändning. Enligt uppgifter från WHO uppskattas antalet fall av bekämpningsmedelsförgiftning till 3 miljoner per år. Inte minst FN-målen om ekosystem och biologisk mångfald, om klimatförändringarna, om rent vatten och om havsmiljön går i linje med ekologiskt jordbruk. Och förstås målet om ansvarsfull konsumtion och produktion. Här pekar Konrad Hauptfleisch på att när det gäller mat har vi egentligen inte ett produktionsproblem, utan ett distributions/fördelningsproblem. Han säger att eko överhuvudtaget har hållbarhetsmålen i sina gener och att vi måste ställa om systemen till något som blir verkligt hållbart.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson