20 mars, 2016

Experter efterlyser tydliga politiska mål för jordbruk och klimat

I samband med att Ekologiska Lantbrukarna hade sin riksstämma, 14-16 mars, diskuterades det ekologiska lantbrukets roll i klimatfrågan. Flera experter pekade på de stora möjligheter som finns att minska jordbrukets och matens stora klimatpåverkan. Men man vill också se tydligare mål från politiskt håll.

Bakgrunden till det här temat är att ungefär hälften av klimatbelastningen kopplas till maten och att lantbrukarna kan göra stor skillnad. Ekologiska Lantbrukarnas riksstämma och temadagar arrangerades i samarbete med BERAS International och förlades i år till den plats som är något av det svenska ekolantbrukets vagga – Ytterjärna. Här och i Södertäljeområdet har man under lång tid utvecklat, beforskat och praktiskt genomfört användbara koncept för hållbar matproduktion och matkonsumtion. Det är koncept som nu även börjar få ordentlig spridning internationellt.

Under den välbesökta temadagen med bland annat över hundra lantbrukare talades det bland annat om hur regenerativt lantbruk, eller ekologiskt kretsloppsjordbruk, kan vara en viktig del av lösningen på klimatfrågan. Det blev också tydligt hur det här systemtänkandet spänner över hela kedjan från odling till konsumtion.

Ambitiösa satsningar i Södertälje

Kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, Boel Godner, berättade att kommunen idag är känd för sitt arbete med matfrågor och att man även satsar på hållbarhet inom andra områden. Det här är ett samarbete mellan akademi, samhälle och näringsliv där mat och livsmedel är en viktig del.

Kommunens kostchef Sara Jervfors (som är utsedd till Årets kostchef för andra året i rad) pekade på att det Järna/Södertälje-utvecklade konceptet Diet for a Green Planet är basen för kommunens utvecklingsarbete inom mat. I kommunens skolor och äldreboenden serveras 24.000 portioner per dag och 60 procent av råvarorna är idag ekologiska. Den höga andelen ekologiskt har man åstadkommit med bibehållen budget. Inriktningen är mer ekologiskt, mer närodlat efter säsong, mindre kött och mindre matsvinn.

Sara Jervfors är också projektchef för det femåriga projektet MatLust, vars syfte är att bidra till en hållbar utveckling inom livsmedel i Stockholmsregionen. Hon tycker att vi måste komma igång mycket mer med hållbar livsmedelsproduktion i regionen, och för det krävs också en efterfrågan. Hon nämner ett par nya projekt kring detta. Det ena handlar om att spannmålsprodukter i högre grad kan ersätta ris och pasta. Det andra handlar om att öka andelen baljväxter i maten, helst lokalproducerade baljväxter. Man har nu bland annat byggt upp ett testkök för att ta fram fungerande recept. På en fråga till Sara Jervfors om vad hon önskar sig av rikspolitikerna svar hon att det är bra med nationella mål för andelen ekologisk mat.

Internationellt genombrott för Järna/Södertälje-koncept

Vd för BERAS International, Jostein Hertwig, sa att om deras koncept kring kretsloppsjordbruk och Diet for a Green Planet skulle genomföras fullt ut skulle det enligt BERAS forskning minska matens klimatpåverkan med hela 85 procent. Lantbrukarna har fantastiska möjligheter här. Han berättade också att de här koncepten nu väcker mycket stort intresse internationellt. BERAS har bland annat blivit partner i FNs 10-års program för hållbara matsystem. I världens ledande eko-organisation IFOAMs arbete med nästa steg i ekoutvecklingen, Organic 3.0, lyfts koncepten fram som praktiska exempel. Tillsammans med IFOAM ska nu BERAS också genomföra Organic Food System Program, vilket innebär att koncepten från Järna/Södertälje sprids till ett stort antal länder världen över.

Om Jostein Hertwig får önska något av svenska rikspolitiker är det bland annat: Ett klart mål för vilken ekologisk konsumtion och produktion vi ska ha i Sverige. Då kan vi också mäta hur den här utvecklingen går.

Ökad kolbindning och ökad bördighet

Artur Granstedt, är docent i ekologisk odling och sedan länge mycket aktiv i forskningen och kunskapsuppbyggnaden kring BERAS koncept för kretsloppsjordbruk med mera. Han pekar på att Sverige inte minskar sin klimatpåverkan när man räknar in det som vår konsumtion orsakar i andra länder. Det visar också siffror från Naturvårdsverket. Men jordbruket kan vara en stor del av lösningen på klimatfrågan. Grundproblemet är att vi människor på olika sätt bränner upp och släpper ut mer kol än vad all växtlighet genom fotosyntesen förmår binda ur atmosfären. Det är i jordbruket och den ”gröna sektorn” som produktion sker, allt annat kan i det här avseendet ses som konsumtion.

Av jordbrukets klimatbelastning är den stora användningen av konstgödsel den största delen, menar Artur Granstedt. Genom ekologiskt kretsloppsjordbruk kan man däremot kraftigt minska klimatbelastningen. Det ekologiska kretsloppsjordbruket går ut på:

  • Balans mellan närande och tärande grödor i mångsidiga växtföljder.
  • Balans mellan växtodling och djurhållning.
  • Hushållning och recirkulering av gödsel och näringsämnen.
  • Vård av markens organiska substans och biologiska mångfald.

En viktig faktor är att odlingsmarken på det här sättet binder mer kol. Det är en win-win-situation, menar Artur Granstedt, eftersom ökad kolbindning, ökad mullhalt och ökad biologisk mångfald i jorden gör odlingsmarken bördigare och ger en kontinuerlig ökning av skördarna.

Gårdar som har bäst förutsättning att lägga om till kretsloppsjordbruk är sådana gårdar som har en balans mellan växtodling och djurhållning. Det finns många gårdar som däremot har investerat sig fast i en ensidig produktion. Artur Granstedt menar att statsmakterna har varit med och drivit fram den här ensidiga produktionen och att man därför bör stödja de gårdar som felaktigt investerat i detta men som idag vill ställa om sin produktion.

Behövs systemförändringar

Gunnar Rundgren, författare, eko-pionjär och grundare av Krav, menar att det ligger mycket politik kring frågan om klimat och ekologi. Ett problem är oklarheter kring hur siffror redovisas och vad som räknas in. Exempelvis ger FNs klimatpanel inte hela bilden. Under jordbruket räknar man i FNs siffror bland annat inte in kolbalansen i jordarna, energianvändningen och större delen av konstgödselns påverkan. Det finns också stora osäkerheter när det gäller sifforna kring metanutsläpp, som är en viktig faktor. Något man däremot vet är att konstgödsel ökar metanavgång från jordarna och minskar metannedbrytningen.

Vad det är kring vår mat som belastar klimatet åskådliggör Gunnar Rundgren schematiskt i fyra delar:

  • Jordbruket på gården.
  • Förändrad markanvändning.
  • Livsmedelssystemet (inklusive förädling, lagring, transport, tillagning, konsumtion och avfall).
  • Insatsmedel, byggnader, maskiner, vägar, dammar med mera.

När det gäller vad som kan göras åt klimatbelastningen pekar han på några åtgärdsområden.

  • Tekniska lösningar, t ex fossilfri energi
  • Effektivisering
  • Konsumtionsförändringar
  • Systemförändringar, vilket han anser att det pratas alldeles för lite om.

Betydelsen av kolinlagring i jorden är något som Gunnar Rundgren betonar. Jordarna innehåller mer kol än all växtlighet och hela atmosfären, eller lika mycket som alla fossilreserver. En årlig ökning av kolinnehållet i jordarna med 4 promille motsvarar alla mänskliga utsläpp. Uppodling av mark innebär visserligen kolförlust, men bra växtföljder kan öka kolförrådet i marken.

Gunnar Rundgren menar också att man behöver matcha konsumtion mot produktion. Det finns få analyser av vilken typ av produktionssystem en viss kost leder till. Han pekar också på att minskad konsumtion av vissa kategorier av mat ger minskade klimatbelastande utsläpp. Det gäller bland annat konsumtion av tomma kalorier (t ex läsk), kött och fisk samt kalorifattiga grönsaker. Men Gunnar Rundgren menar också att det har lika stor betydelse hur man äter. Det behövs förändringar av livsmedelssystemen. Bland annat behövs minskad produktion och konsumtion av färdigmat och kyld mat, minskat uteätande, minskat svinn och lokaliserade livsmedelssystem.

På frågan om vad Gunnar Rundgren önskar av politikerna svarar han ungefär så här: Formulera visioner för jordbruket. Man behöver ha klart för sig att jordbruket tar en så stor del av jordens yta att detta inte kan styras enbart genom livsmedelsmarknaden.

 

Text: Red / Staffan Nilsson
skribent