maria-torshall
23 januari, 2018

Fritt vårdval – som fria val i en diktatur

Frihet att välja utan valbara möjligheter är lite som… Fria val i en enpartistat.

– Jomen visst, vi är demokratiska här, ser du. Du får rösta på PRECIS vilket parti du vill! Finns det bara ett? Jamen, du har ju ändå frihet…

Eller inte.

I Sverige har vi enligt patientlaget ”fritt vårdval”. Men hur fritt är det? Egentligen?

”Valfriheten innebär att patienten kan välja och välja om utförare samt att ersättningen till utföraren följer patientens val.” (Sveriges kommuner och landsting)

Visst låter det bra? För bra för att vara sant nästan… Precis, det är det också.

”Enligt hälso- och sjukvårdslagen är varje landsting och region skyldig att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemen ska ha rätt att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning.” (Sveriges kommuner och landsting) (Min markering i texten.)

Med andra ord: Du får välja. Men landstinget bestämmer gör urvalet och bestämmer vad du har att välja mellan. Fritt vårdval? Nja, inte så fritt, va?

Det där gäller primärvården, alltså vårdcentraler och all vård utanför sjukhusen för dig och mig.

Pratar vi sjukhus så blir patientens valmöjligheter ännu färre. Landstingen måste inte ens ge dig valfrihet:

”Inom övrig hälso-och sjukvård är det frivilligt att införa vårdvalssystem. Det är varje landsting eller region som beslutar om valfrihetssystem ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas.”

Landstingen bestämmer OM du ska ha valmöjligheter VAD du du i så fall har att välja mellan. Patientens fria vårdval blir lite… Kejsarens nya kläder.

I Stockholm har det liberala landstingsrådet Anna Starbrink varit väldigt tydlig med sina egna, personliga åsikter:

”Det är ingen hemlighet att jag är kritisk till antroposofiska och homeopatiska ”läkemedel”… skrev hon på sin blogg den 30 juni 2016.

Anna Starbrink har gjort sitt val – och det står henne naturligtvis fritt. Men med den makt Anna Starbrink besitter som landstingsborgarråd väljer hon inte bara åt sig själv utan även åt alla oss andra.

Det är kort och gott Annas val vi lever med och Anna som bestämmer vad vi har att välja mellan. Vårt fria val är tomma ord.

Ironin i det hela är att Anna Starbrink är liberal politiker. Liberal!

På Liberalernas egen hemsida är just frihet partiets ledstjärna. ”Frihet måste försvaras” – och begrepp som fri rörlighet, stärkt demokrati, kvinnors och mäns lika rätt till frihet, ansvar och makt förs fram som liberala grundbultar.

Anna Starbrink tar minst lika stora ord i sin mun i progamförklaringen på den egna bloggen:

”Frihet måste försvaras. Och utvecklas. För mig är detta viktigast av alla. Alla människor ska vara fria att forma sina liv och göra sina val. Jag vill vara en liberal röst där viktiga beslut fattas.”

Vi tar det en gång till: ”Alla människor ska vara fria att forma sina liv och göra sina val.”

Exakt hur det rimmar med att inskränka individens rätt att välja typ av vård övergår mitt förstånd.

Anna Starbrink har gjort sitt val. Och hon får naturligtvis tro och tycka precis vad hon vill om komplementära metoder, om homeopati, antroposofisk medicin och osteopati. Men – det får jag också! Och du och alla andra. Vi har alla rätt till vår åsikt – och en sann liberal borde vilja ge var och en rätt att välja den vårdform som hen mår bra av.

I våras samlades 25 000 namnunderskrifter för att rädda Stockholms Läns Landstings avtal med dåvarande Vidarkliniken i Järna, ett avtal som Anna Starbrink, för att hon tycker som hon tycker om komplementär medicin och antroposofi, hade avslutat.

Det var 25 000 namn som Anna Starbrink struntade i.

I somras undersökte Novus svenskarnas inställning till komplementär medicin; Tre av fyra kvinnor, eller 76%, svarade att de skulle vilja att deras läkare hade kunskap om komplementär medicin. För hela befolkningen, män och kvinnor, var samma siffra 50%. Varannan svensk skulle alltså önska att läkarna hade den kunskapen.

I min värld borde den som talar vitt och brett om individens frihet att välja stanna upp och lyssna då.