Maria Soxbo, journalist och en av medgrundarna till Klimatklubben.
11 november, 2018

Slow är det nya svarta

Tid är en lurig grej. Den går fort när vi har roligt och långsamt när vi har tråkigt, trots att en sekund alltid är exakt en sekund lång. Tid är relativt, att ha gott om tid betyder en sak för en tidsoptimist och en helt annat för en tidspessimist. Tiden går fortare och fortare ju äldre vi blir, och när man som jag passerat 40 tvingas man inte sällan räkna efter innan man kan svara på hur gammal man är. En akademisk kvart, fint folk kommer alltid försent och bättre sent än aldrig. Tiden är ständigt närvarande i våra samtal.…

LÄS MER

Maria Soxbo, är journalist och en av medgrundarna till initiativet Klimatklubben som på mindre än en månad samlat nära 20 000 följare på Instagram och facebook. Målet är att skapa en folkrörelse av engagemang för ett mer hållbart samhälle.

Tid är en lurig grej. Den går fort när vi har roligt och långsamt när vi har tråkigt, trots att en sekund alltid är exakt en sekund lång. Tid är relativt, att ha gott om tid betyder en sak för en tidsoptimist och en helt annat för en tidspessimist. Tiden går fortare och fortare ju äldre vi blir, och när man som jag passerat 40 tvingas man inte sällan räkna efter innan man kan svara på hur gammal man är. En akademisk kvart, fint folk kommer alltid försent och bättre sent än aldrig. Tiden är ständigt närvarande i våra samtal.

Det finns också en aspekt av hållbarhet som handlar om tid, och som fått alldeles för lite plats i samhällsdebatten. Den stressade nutidsmänniskan är synnerligen besatt av tid. Vi drömmer om mer tid, klagar över hur lite tid vi har, tänker att den dag vi får tid ska vi göra så många saker vi inte hinner nu – för att vi har för många andra saker att göra. Vi har hamnat i ett läge där tiden styr oss, snarare än att vi styr vår egen tid. Inte konstigt att utmattning blivit något av en folksjukdom.

Kopplingen mellan hållbarhet och tid har blivit viktigare än någonsin, så här veckor efter att FN meddelat att vi har mindre än ett decennium på oss att vända Tellus-skutan rätt. Det är bråttom, bråttom att skapa en hållbar värld, och en redan gigantisk utmaning blir ännu större om vi betänker att det är när vi har ont om tid som vi fattar de sämsta besluten. Det är då vi gör oövertänkta spontanköp för att vi inte hunnit göra research. Det är då vi tar kaffet i en engångsmugg med plastlock istället för att sitta ner i fem minuter, hämta andan och dricka ur en porslinskopp. Det är då vi slänger och klickar hem nytt istället för att lämna in på lagning eller reparation. Det är då vi tar flyget istället för tåget, bilen istället för cykeln.

 

"Det första steget till ett hållbart liv för både människa och planet borde alltså vara att hitta tillbaka till tiden igen."

 

Allt detta hänger också ihop. Vi har tappat greppet om vår egen tid och då mår vi dåligt av stress. Vi släcker livsstilsbränder till höger och vänster, inte sällan genom snabb konsumtion, och sen mår vi ännu sämre av att livet plötsligt bara verkar gå ut på att köpa saker. Vi får dessutom ångest av den akuta klimatkrisen, som ironiskt nog till stor del beror på att vi ser konsumtion som problemlösning.

Det första steget till ett hållbart liv för både människa och planet borde alltså vara att hitta tillbaka till tiden igen. Att varva ner, ”ta fem”, hinna lösa problem med hjärnan istället för med plånboken. Att kunna vila i att vi faktiskt fattat bra beslut istället för bara ”beslut”. Att våga låta saker ta tid frigör märkligt nog mer tid, och plötsligt kommer vi att upptäcka att det visst finns tid att göra många av de där sakerna vi just nu inte hinner – eftersom vi har fullt upp med att må dåligt över att vi inte har … tid.

Snart drar julhandeln igång. Förra året slog vi rekord igen, 77,9 miljarder kronor landade notan på. Men tänk om julen inte handlar om de dyraste klapparna eller den största julklappshögen, utan om att få tillbringa tid med familjen?

Mitt mål i år var att handla alla julklappar secondhand. Jag började i god tid, sex veckor innan jul, för att göra det omöjligt att misslyckas. På två dagar var julklappsshoppingen avklarad, med minimalt klimatavtryck och knappt mätbar stressnivå. Det tar inte så lång tid att ta sig tid som man kan tro.

 


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Maria Soxbo

1 oktober, 2018

Vi har kommit en bit på väg – men det finns mycket kvar att berätta om

Nätmagasinet Ytterjärna Forum startades våren 2015 med syftet att berätta om det som görs i Ytterjärna, Sverige och världen av engagerade människor som på ett ansvarsfullt och inspirerande sätt verkar för ett hållbart samhälle. Vår definition av hållbarhet innefattar givetvis hur vi tar hand om vår jord för framtida generationer, men också hur vi brukar den på ett ansvarsfullt sätt och får fullvärdig kost. Men vår definition går längre än så. …

LÄS MER

Nätmagasinet Ytterjärna Forum startades våren 2015 med syftet att berätta om det som görs i Ytterjärna, Sverige och världen av engagerade människor som på ett ansvarsfullt och inspirerande sätt verkar för ett hållbart samhälle.

Vår definition av hållbarhet innefattar givetvis hur vi tar hand om vår jord för framtida generationer, men också hur vi brukar den på ett ansvarsfullt sätt och får fullvärdig kost. Men vår definition går längre än så. Det handlar om hur vi vårdar det friska och starka i oss och hur vi återhämtar oss efter sjukdom. Att bygga ett hållbart samhälle handlar också om att ta hand om och ge våra barn bästa möjliga start i livet i en miljö där de både får verka utifrån sina egna förutsättningar, men självklart också berika sig med värdefulla kunskaper och erfarenheter. Konst, musik, skönhet och andra former av kultur är också värden som bidrar till att höja vår medvetenhet och öppenhet för nya impulser.

Bara den fritt tänkande, kännande och ansvarstagande människan kan på riktigt bidra till ett sådant samhälle. Min inspiration och värdegrund kommer från antroposofin (Antropos = människa, Sophia =vishet), myntad av filosofen Rudolf Steiners tankar vid skiftet mellan 1800-tal och 1900-tal, då industrialismen bröt fram och tillsammans med en alltmer rationell människosyn. Men vi ser framåt och finner också inspiration på många andra håll där hållbarhetsfrågorna står i fokus och vilja till förändring, nyskapande och utveckling mot en bättre värld finns.

Vi har kommit en bit på väg när det handlar om att spegla de initiativ i denna riktning, som vi tycker är intressanta, men det finns mycket kvar att berätta om.

Sofia Zetterqvist har varit redaktör för Ytterjärna Forum under de inledande åren fram till nu. Hon har gjort ett mycket bra jobb och jag vill här framföra ett varmt tack och önska henne lycka till i de nya uppdrag som väntar. Hennes redaktörsroll har övertagits av Maria Torshall med mångårig erfarenhet som journalist och redaktör, senast i Tidningen Hälsa.

Jag kommer att kvarstå som ansvarig utgivare, men i samband med redaktörsbytet överlämnar jag denna bloggpost till vår nya redaktör, som här kommer att berätta mer om både ambitioner och avsikter när det gäller att driva de hållbarhetsfrågor som ligger oss så varmt om hjärtat.

Varmt välkommen, Maria, och lycka till!

Du kan påräkna mitt helhjärtade stöd i detta nya värv.

Anders Kumlander

 

 


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

3 september, 2018

Mats Pertoft: Det är på valdagen du kan göra en insats för Vidarkliniken/Vidar Rehab!

När valdagen närmar sig är det framtiden, möjligheterna som räknas, inte det förflutna. En fråga som jag har engagerat mig länge i är frågan om Vidarklinikens/Vidar Rehabs vara eller icke vara. En fråga som engagerat många och som kan komma att avgöras på valdagen.…

LÄS MER

Mats Pertoft, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, kandiderar 2018 till kommunfullmäktige i Södertälje. Här skriver han om sina politiska visioner för Vidarkliniken/Vidar Rehabs framtid. 

När valdagen närmar sig är det framtiden, möjligheterna som räknas, inte det förflutna.

En fråga som jag har engagerat mig länge i är frågan om Vidarklinikens/Vidar Rehabs vara eller icke vara. En fråga som engagerat många och som kan komma att avgöras på valdagen.

I Södertälje har medborgare fått möjligheten att lyfta sina viktiga frågor inför valet i den lokala tidningen, Länstidningen direkt till politikerna, under rubriken #kandulova. Du kan själv både titta på frågorna, se partiernas svar och ställa egna frågor på nätet på följande adress: www.kandulova.se/lt .

En fråga som ställdes där gällde Vidarkliniken/Vidar Rehab i Järna och lydde: Kan du lova att STHLM läns landsting åter skriver ett vårdavtal med Vidarkliniken så att alla som vill kan få vård där inom ramen för landstingets sjukvårdsavtal?

Här kan man läsa flera mer eller mindre hoppingivande svar från partierna i Stockholms Läns Landsting. Att notera är att så gott som alla partier, från moderaterna till kristdemokraterna, centern, socialdemokraterna och vänstern svarar tydligt att så länge man uppfyller kriterierna, samt kravet om vetenskap och beprövad erfarenhet, så skall det inte stå något i vägen för ett nytt avtal mellan Stockholms Läns Landsting och Vidarkliniken/VidarRehab. Miljöpartiet sticker ut positivt eftersom dom som enda parti svarar ja på frågan om dom kan lova detta med motiveringen att dom vill att Vidarkliniken/Vidar Rehab får nya chanser att bedriva vård finansierad av landstinget, samt att dom ser idéburna vårdgivare utan vinstintresse som särskilt viktiga för att utveckla vårdens kvalitet och skapa en personcentrerad valfrihet. Sedan måste naturligtvis även här Vidarkliniken/Vidar Rehab uppfylla samma kriterier som alla andra vårdgivare. Liberalerna gör tvärtom och sticker ut med ett mer negativt svar, men avvisar ändå inte helt möjligheten för Vidarkliniken/Vidar Rehab att delta i en ny upphandling såvida man uppfyller kriterierna.

Denna korta frågerunda i Länstidningen mig lite hopp om en nystart i frågan om avtal mellan Vidarkliniken/Vidars Rehab och Stockholms Läns Landsting efter valet, där saklighet får råda istället för dogmatism. Det gäller nu att ta fäste vid dessa officiella svar som respektive parti har skickat in. Framöver gäller det för oss väljare att bevaka efterlevnaden av dessa löften! Jag vill här passa på att speciellt rekommendera en landstingskandidat från Miljöpartiets lista till Stockholms Läns Landsting, Emilia Pettersson, som står på plats 6 på listan i valdistrikt Sydost och plats 10 i distrikt Sydväst. Hon har själv varit patient på Vidarkliniken, bor i Södertälje och brinner för frågan. Kryssa gärna henne!

Men det gäller även att komma ihåg hur det har varit. Under den förra alliansregeringen 2010 – 2014 blockerades regeringsbeslut gällande Vidarkliniken under lång tid, till och med så lång tid att Vidarkliniken/Vidar Rehab tvingades arbeta utan tillstånd för sina mediciner, eftersom den borgerliga regeringen inte kunde komma överens internt. Eller för att säga som det är – eftersom Moderaterna och Liberalerna blockerade ett beslut. Under denna mandatperiod har S/MP-regeringen i nära kontakt med Vidarkliniken/Vidar Rehab tagit viktiga steg framåt för att lösa ut de problematiska frågorna. Regeringen har gett Vidarkliniken/Vidar Rehab fortsatt dispens för medicinerna 5 år framöver, men samtidigt gjort tydligt att detta är sista gången och att de antroposofiska läkemedlen som används vid Vidarkliniken/Vidar Rehab framöver måste vara godkända i Sverige och detta godkännande måste ske under dessa 5 år. Man har även tillsatt en statlig utredning för att finna vägar till dialog mellan komplementär och skolmedicinsk vård utifrån WHO:s strategi kring traditionella mediciner. Det finns en positiv utveckling i denna fråga under S/MP-regeringen, och det kan vi tacka Miljöpartiet för.

Nu gäller det att se till att denna utveckling får fortsätta, i regeringen, men också se till att vi får ett byte av styre i Stockholms Läns Landsting! Vi måste alla vara med och ta ansvar för detta på valdagen, söndag 9/8!

Mats Pertoft (mp)

Tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet

Kandiderar till kommunfullmäktige i Södertälje


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Mats Pertoft
tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, kandiderar 2018 till kommunfullmäktige i Södertälje.
3 juli, 2018

Sommarläsning – 5 favoriter i repris

Midnattsdopp och altankaffe. Plötsligt är det juli och semestertider. Det vill vi fira med några tips på läsning till hängmattan. Projektet Ytterjärna Forum har nu funnits i drygt tre år och sedan starten har vi haft över en halv miljon besök på vår sajt. Tack för att ni alltid vill diskutera, fundera, gilla och dela det vi gör. Under sommaren kommer vi att gå ned i frekvens något, men så länge kommer här våra mest lästa artiklar sedan julafton. Glad sommar!…

LÄS MER

Midnattsdopp och altankaffe. Plötsligt är det juli och semestertider. Det vill vi fira med några tips på läsning till hängmattan. Projektet Ytterjärna Forum har nu funnits i drygt tre år och sedan starten har vi haft över en halv miljon besök på vår sajt. Tack för att ni alltid vill diskutera, fundera, gilla och dela det vi gör. Under sommaren kommer vi att gå ned i frekvens något, men så länge kommer här våra mest lästa artiklar sedan julafton. Glad sommar!

Våra 5 mest lästa artiklar 2018:

#1. Riksdagsseminarium: Därför behövs mer integrativ vård i Sverige

Att kombinera den vanliga sjukvården med komplementära metoder – dvs att använda integrativ medicin – är både effektivt, säkert och ekonomiskt. I många länder är det här en naturlig del av vården, dock inte i Sverige som har mycket att lära. Under ett seminarium i Riksdagen nyligen visade den tyske professorn Harald Matthes med hjälp av fakta och forskning varför integrativ medicin är så viktigt – och egentligen så självklart.

Läs hela artikeln

#2. Karin Dahlberg: Det krävs nytänk för att kunna lösa vårt lands hälsoproblem

Karin Dahlberg är professor i vårdvetenskap, filosofie doktor i pedagogik, legitimerad sjuksköterska och lärare i hälso- och sjukvård. Här gästbloggar hon om sin syn på problematiken inom svensk sjukvård.

Läs hela artikeln

#3. Kampen om hälsoparadigmet – en viktig dokumentärserie

Den integrativa medicinen – där grunden utgörs av skolmedicin, som kompletteras med naturläkemedel och terapier från andra medicinska kompetensområden och kulturer – möter hårt motstånd från bl a läkemedelsindustrin och lobbygruppen Vetenskap och Folkbildning. Helene Bengtssons dokumentärserie ”Kampen om Hälsoparadigmet” ger en avslöjande bild hur den negativa opinionsbildningen är organiserad.

Läs hela artikeln

#4. Prins Charles öppnar holistiskt sjukhus

Det har länge varit känt att prins Charles i Storbritannien ser positivt på integrativ vård, vi har till exempel tidigare skrivit om hur han behandlar sina kor med homeopati. Nu tar prinsen, enligt Health Nut News, steget längre och öppnar en klinik dit patienter från Englands allmänna sjukvård kommer kunna remitteras för gratis holistisk vård.

Läs hela artikeln

#5. Så kan smärta lindras av själsligt välbefinnande

Patienter som hjälps till djupare kontakt med sig själva får ofta lättare att hantera kronisk smärta och en del av dem blir även helt av med smärtan. Själsligt och existentiellt välbefinnande är en viktig väg till ökad hälsa, menar Linn Rönne, som är sjuksköterska och magister i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.

Läs hela artikeln


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

13 april, 2018

Karin Dahlberg: Det krävs nytänk för att kunna lösa vårt lands hälsoproblem

Karin Dahlberg är professor i vårdvetenskap, filosofie doktor i pedagogik, legitimerad sjuksköterska och lärare i hälso- och sjukvård. Här gästbloggar hon om sin syn på problematiken inom svensk sjukvård.…

LÄS MER

Karin Dahlberg är professor i vårdvetenskap, filosofie doktor i pedagogik, legitimerad sjuksköterska och lärare i hälso- och sjukvård. Här gästbloggar hon om sin syn på problematiken inom svensk sjukvård.

En essentiell orsak till dagens problem i sjukvården är en bristfällig syn på (o)hälsa som något som kan förstås och förklaras teknologiskt och reduktionistiskt. Det finns en genuin okunskap om hur olika kroppsliga system interagerar och t.ex. hur kropp och själ samspelar. En annan orsak till dagens problem är att sjukvården anammat en vetenskapssyn som fungerar som hand i handske med läkemedelsbehandling. De vetenskapliga modeller som tillämpas tillåter inte komplexa behandlingsformer, t.ex. sådana behandlingar som stödjer kroppens egna möjligheter att bekämpa sjukdom.

En logisk följd av detta är att vi har en ökande ohälsa med små möjligheter till bot. Faktum är att vi idag har en situation där över hälften av alla besök som görs till olika sjukvårdsinrättningar görs av personer med icke botbara sjukdomstillstånd. Vi har i princip alltså inte större andel ”botbarhet” idag än för några decennier sedan. Visst har vi lyckats finna läkemedel för några tidigare obotbara sjukdomar, men istället har vi fått nya sjukdomar. Ett exempel är den utbredda ohälsa som under 90-talet benämndes muskuloskeletal sjukdom, sedan utbrändhet, och så småningom psykisk ohälsa och utmattning. Nu kommer nya diagnoser som ME, kronisk trötthet, kronisk smärta och liknande. Men det är i stort sett samma problematik som tidigare, och tusentals människor lider. Helt i onödan. För med en större öppenhet finns det stora möjligheter att hjälpa alla dessa människor. Men då måste vi utveckla annan vård och andra behandlingar än symtomlindrande läkemedel.

40% på medicinvårdsavdelningen vårdas pga läkemedelsbiverkningar

Sveriges läkemedelsnota är svindlande och dessutom har vi en mångmiljardkostnad för vård av personer med läkemedelsbiverkningar. En klinisk farmakolog på KI berättade att ca 40 procent av alla patienter på medicinvårdsavdelningar vårdas på grund av läkemedelsbiverkningar. Det finns mängder av offentlig statistik att tillgå gällande kostnader både för läkemedel och dess biverkningar. Det finns också skrämmande statistik om den ökande förskrivningen av psykofarmaka, bl.a. till (även små) barn.

Sedan 80-talet har jag varit involverad i många forskningsprojekt med fokus på hälsa och vård. Från denna forskning är det enkelt att dra slutsatser om hur mångfasetterade och sammansatta sådana företeelser som livet, hälsa, sjukdom, vård och behandling är. Här finns också många exempel på enkla insatser som hjälper människor, t.ex. kan äldres insomningssvårigheter undanröjas med något så banalt som ett glas mjölk och en smörgås tillsammans med lite småprat på sängkanten, men som inte skulle kunna evidensbeläggas med den rådande extrema synen på vetenskap. Jag har också erfarenheter från t.ex. Hong Kong där man utan några problem driver både sjukhus och öppna kliniker med både traditionell kinesisk medicin och västerländsk s.k. skolmedicin. Det räcker dessutom med att åka en liten bit söderut till Tyskland och Schweiz för att hitta samma inställning till hälsa, vård och behandling. Och anledningen är dubbel: i dessa länder finns ambitioner att både hålla nere samhällets kostnader och minska lidande.

Det pågår en hetsjakt på dem som försöker införa eller upprätthålla alternativa initiativ i sjukvården. Men ska vi kunna lösa vårt lands hälsoproblem krävs annorlunda insatser än de som erbjuds nu. Det krävs ett nytänk. Vi måste erkänna komplexiteten, samarbeta bättre, ta utmaningarna på allvar och utveckla sådana metoder som kan möta verkligheten.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Karin Dahlberg
27 mars, 2018

Svensk sjukvård är fantastisk – när du väl passerat nålsögat och får tillgång till den

Kom in på trauma-bår efter en olycka ¬– och du möts av en svärm av duktiga sjukvårdare, läkare och sköterskor som mäter, testar, frågar och undersöker. Kom in med ett misstänkt malignt melanom – och du får, efter rätt mycket tjat och remisser hit och dit, fantastisk vård på ett universitetssjukhus. Korrekt, proffsigt och (när du stridit för att få komma så långt) utan dröjsmål. En mindre påstridig patient hade fått vänta längre, med uppenbar risk för att melanomet växte ytterligare. Men, kom in som åldrig patient med stomi efter tarmcancer, visserligen pigg och vital, men med svår förstoppning – och läkaren klämmer på magen och vill skicka hem dig. Mitt i natten. …

LÄS MER

Maria Torshall är journalist och kommunikatör med hälsa som specialitet och var tidigare chefredaktör för tidningen Hälsa. Här gästbloggar hon om bland annat sin erfarenhet av svensk sjukvård.

Kom in på trauma-bår efter en olycka – och du möts av en svärm av duktiga sjukvårdare, läkare och sköterskor som mäter, testar, frågar och undersöker. Kom in med ett misstänkt malignt melanom – och du får, efter rätt mycket tjat och remisser hit och dit, fantastisk vård på ett universitetssjukhus. Korrekt, proffsigt och (när du stridit för att få komma så långt) utan dröjsmål. En mindre påstridig patient hade fått vänta längre, med uppenbar risk för att melanomet växte ytterligare. Men, kom in som åldrig patient med stomi efter tarmcancer, visserligen pigg och vital, men med svår förstoppning – och läkaren klämmer på magen och vill skicka hem dig. Mitt i natten.

Det senaste året har jag skaffat mig mer erfarenhet av svensk sjukvård än jag önskat, både som patient och som anhörig.
Och – själva vården har varit fantastisk. Trevliga, kunniga läkare, fantastisk vårdpersonal, nästan gratis…

När svensk sjukvård funkar är den bra på riktigt. Jag vill inte vara utan den fantastiska akutsjukvården, kunnandet och proffsigheten. Sex dagar på Södersjukhuset med all tänkbar vård och smärtlindring kostade mig 600 kronor. Operationen för att laga mitt trasiga nyckelben; 100 kronor. Det är unikt.

Men unik är tyvärr också striden för att komma till vård. Mitt nyckelben låg trasigt och skavde i flera månader innan jag äntligen fick en tid för operation. Det är illa, men inte livshotande.
Läkaren som ville skicka hem en 90-åring med stomi och potentiellt livsfarlig förstoppning fick efter ett långt samtal med en orolig men beslutsam anhörig (läs mig) backa och behålla patienten på en vårdplats.
På morgonen kom en annan läkare, och gjorde en helt annan bedömning av exakt samma symtom. Patienten fick medicinsk behandling och kunde åka hem botad, men oerhört medtagen.
Vad som hänt om förstoppningen inte behandlats och tarmen spruckit vågar jag inte ens tänka på. Det hade varit livshotande – och den första läkaren är också anmäld till IVO.
Det kostade också vårdapparaten tre extra dygn av vård att inte ta patienten på allvar från början. För att nu inte ens nämna patientens lidande.

Det är många gånger inte själva vården som är fel, utan vägen till vården som blir en upplevelse som ingen ska behöva genomgå, och framför allt inte samhällets svagaste, de sjuka.

Alldeles för ofta kommer patienter inte ens till vård, de skickas hem eller ignoreras på grund av platsbrist och personalbrist.
Och det finns naturligtvis skäl till det: Vården går på knäna. Medan jag skriver detta hör jag på radion att Södersjukhuset, mitt eget hemma-sjukhus, har gått upp i stabsläge i brist på vårdplatser. Det är andra gången bara i år.

Vi svenskar blir fler och vi blir äldre och vi behöver mer vård än någonsin. Antalet sjukvårds-platser blir däremot färre.
Läget är akut, akutmottagningar och sjukhusens vårdplatser har varit underdimensionerade länge. Personalen flyr, både för att arbetsförhållandena blir allt sämre och för att de inte kan leva på sina löner. Kompetenta sjuksköterskor åker över gränsen till Norge för att dra hem en anständig lön. Och vem kan klandra dem?
De av patienterna som kan flyr också – till annan och mer effektiv vård i grannländer eller längre bort.
Mitt i detta kaos finns en utsträckt hand.
Den stavas integrativ vård och erbjuder vård och omsorg som är väl beprövad, som vi vet fungerar väl i våra grannländer och som skulle kunna fungera lika bra här som där om beslutsfattarna valde en inställning till komplementära metoder som är mindre kalla handen och mera öppet sinne.
Jag använder medvetet ordet ”komplementär”, inte ”alternativ”. För det är både och jag vill se, inte antingen eller.
Komplementär vård skulle både kunna avlasta vår hårt belastade sjukvård och vårda dem som idag inte ens får plats i vården. Det skulle spara pengar, tid och lidande.
Långt ifrån alla besök på vårdcentraler och sjukhus gäller faktiskt potentiellt livshotande tillstånd, som melanomet, förstoppningen och traumat i mina exempel ovan.
Bland de vanligaste åkommorna i primärvården är hypertoni, det vill säga högt blodtryck. För just det finns en rad komplementära metoder som saknar biverkningar, som massage och yoga.
Många besök handlar om tillstånd som kunde ha avhjälpts av friskvård innan de ens krävde sjukvård. Andra, på tok för många, handlar om bieffekter av sjukvård och mediciner.
Den första frågan en patient med misstänkt blödande magsår får svara på är inte sällan om hen använder mycket Treo. Och svaret är ofta ja.

Jag tror att vi alla kan enas om en sak: Vi vill alla leva friska så länge som möjligt. Hälsa är inte avsaknaden av sjukdom, utan känslan av att kunna leva ett helt liv, det liv vi känner oss ämnade att leva. Det som har kvalitet.
Med en mer ödmjuk och tillåtande inställning skulle fler kunna få komplementär medicin för mindre allvarliga åkommor – och frigöra vårdresurser för sådant som kräver konventionell sjukvård.
En sjukvårdspolitik och ett läkemedelsverk som förkastar traditionell kinesisk medicin, som använts i tusentals år i Kina (och nyligen fått Nobelpris), som hånar antroposofisk vård, som framgångsrikt används i närliggande länder som Tyskland och Schweiz, som förringar beprövad kunskap om kostens effekt på en rad kroniska sjukdomar – en sådan sjukvårdspolitik respekterar inte dem som faktiskt betalar för vården, det vill säga oss skattebetalare.
En sådan sjukvårdspolitik är som en drunknande som ratar en utsträckt hand, bara för att den tillhör någon som talar ett främmande språk.
Och vem skulle ens komma på tanken att göra det?

PS. Melanomet var på riktigt och är borta nu – men om patienten inte hade ilsknat till och drivit på hade det fått sitta kvar och växa till sig ett tag till medan remisserna skickades runt i en vårdapparat som delegerar till privata vårdgivare.
Det fantastiska trauma-teamet, däremot, har hyllats offentligt.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Maria Torshall
2 februari, 2018

Valfrihet i praktiken

I dagarna rapporterades att Liberalerna valt Hälso - och sjukvårdslandstingsrådet i Stockholms län, Anna Starbrink, till partiets sjukvårdspolitiska talesperson. Hon uttalar sig i en intervju att hon siktar på posten som sjukvårdsminister, naturligtvis beroende på årets valresultat.…

LÄS MER

I dagarna rapporterades att Liberalerna valt Hälso – och sjukvårdslandstingsrådet i Stockholms län, Anna Starbrink, till partiets sjukvårdspolitiska talesperson. Hon uttalar sig i en intervju att hon siktar på posten som sjukvårdsminister, naturligtvis beroende på årets valresultat.

Anna Starbrink har under den senaste mandatperioden varit den ytterst ansvariga politikern för hur sjukvården skötts inom landstinget i Stockholms län. Hennes insatser har inte imponerat och utnämningen förvånar. De katastrofala förhållanden som uppdagats i samband med hanteringen av Nya Karolinska sjukhuset är bara toppen på ett isberg. Listan över konsekvenserna för länets patienter av de senaste årens förda politik kan göras lång.

Den 24 januari 2018 sändes en hemställan till SLLs revisionskontor med begäran om särskild granskning av Hälso- och sjukvårdsnämndens och förvaltningens hantering av de ärenden som berör Stiftelsen Vidarkliniken. Där ifrågasätts Anna Starbrinks ageranden. Vidarklinikens verksamhet utgör ett av de tydligaste exemplen på integrativ sjukvård i Sverige. Vården uppvisar påfallande goda resultat inom smärt-, stress – och utmanttningsdiagnoser samt vid rehabiltering efter påfrestande cancerbehandlingar. Vården bedrivs under läkaransvar och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. En majoritet av befolkningen efterfrågar integrativ hälso- och sjukvård och Stiftelsen Vidarkliniken är en av de få sjukhus som kan erbjuda detta idag.

Anna Starbrink har personligen tagit ställning emot integrativ vård och utnyttjar sin personliga uppfattning i sin maktutövning. Samtidigt som hon säger hon sig vara liberal och för valfrihet, visar hon tydligt för väljarna att det är Annas val som skall gälla även för alla oss andra. Det väcker frågan vad Liberalerna egentligen menar med sitt tal om valfrihet idag? Inom sjukvårdsområdet kan man i alla fall känna sig ganska säker på att det inte kommer att bli valfrihet i praktiken om Anna Starbrink får bestämma!


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

Text: Anders Kumlander
23 januari, 2018

Fritt vårdval – som fria val i en diktatur

Frihet att välja utan valbara möjligheter är lite som... Fria val i en enpartistat. – Jomen visst, vi är demokratiska här, ser du. Du får rösta på PRECIS vilket parti du vill! Finns det bara ett? Jamen, du har ju ändå frihet... Eller inte.…

LÄS MER

Frihet att välja utan valbara möjligheter är lite som… Fria val i en enpartistat.

– Jomen visst, vi är demokratiska här, ser du. Du får rösta på PRECIS vilket parti du vill! Finns det bara ett? Jamen, du har ju ändå frihet…

Eller inte.

I Sverige har vi enligt patientlaget ”fritt vårdval”. Men hur fritt är det? Egentligen?

”Valfriheten innebär att patienten kan välja och välja om utförare samt att ersättningen till utföraren följer patientens val.” (Sveriges kommuner och landsting)

Visst låter det bra? För bra för att vara sant nästan… Precis, det är det också.

”Enligt hälso- och sjukvårdslagen är varje landsting och region skyldig att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemen ska ha rätt att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning.” (Sveriges kommuner och landsting) (Min markering i texten.)

Med andra ord: Du får välja. Men landstinget bestämmer gör urvalet och bestämmer vad du har att välja mellan. Fritt vårdval? Nja, inte så fritt, va?

Det där gäller primärvården, alltså vårdcentraler och all vård utanför sjukhusen för dig och mig.

Pratar vi sjukhus så blir patientens valmöjligheter ännu färre. Landstingen måste inte ens ge dig valfrihet:

”Inom övrig hälso-och sjukvård är det frivilligt att införa vårdvalssystem. Det är varje landsting eller region som beslutar om valfrihetssystem ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas.”

Landstingen bestämmer OM du ska ha valmöjligheter VAD du du i så fall har att välja mellan. Patientens fria vårdval blir lite… Kejsarens nya kläder.

I Stockholm har det liberala landstingsrådet Anna Starbrink varit väldigt tydlig med sina egna, personliga åsikter:

”Det är ingen hemlighet att jag är kritisk till antroposofiska och homeopatiska ”läkemedel”… skrev hon på sin blogg den 30 juni 2016.

Anna Starbrink har gjort sitt val – och det står henne naturligtvis fritt. Men med den makt Anna Starbrink besitter som landstingsborgarråd väljer hon inte bara åt sig själv utan även åt alla oss andra.

Det är kort och gott Annas val vi lever med och Anna som bestämmer vad vi har att välja mellan. Vårt fria val är tomma ord.

Ironin i det hela är att Anna Starbrink är liberal politiker. Liberal!

På Liberalernas egen hemsida är just frihet partiets ledstjärna. ”Frihet måste försvaras” – och begrepp som fri rörlighet, stärkt demokrati, kvinnors och mäns lika rätt till frihet, ansvar och makt förs fram som liberala grundbultar.

Anna Starbrink tar minst lika stora ord i sin mun i progamförklaringen på den egna bloggen:

”Frihet måste försvaras. Och utvecklas. För mig är detta viktigast av alla. Alla människor ska vara fria att forma sina liv och göra sina val. Jag vill vara en liberal röst där viktiga beslut fattas.”

Vi tar det en gång till: ”Alla människor ska vara fria att forma sina liv och göra sina val.”

Exakt hur det rimmar med att inskränka individens rätt att välja typ av vård övergår mitt förstånd.

Anna Starbrink har gjort sitt val. Och hon får naturligtvis tro och tycka precis vad hon vill om komplementära metoder, om homeopati, antroposofisk medicin och osteopati. Men – det får jag också! Och du och alla andra. Vi har alla rätt till vår åsikt – och en sann liberal borde vilja ge var och en rätt att välja den vårdform som hen mår bra av.

I våras samlades 25 000 namnunderskrifter för att rädda Stockholms Läns Landstings avtal med dåvarande Vidarkliniken i Järna, ett avtal som Anna Starbrink, för att hon tycker som hon tycker om komplementär medicin och antroposofi, hade avslutat.

Det var 25 000 namn som Anna Starbrink struntade i.

I somras undersökte Novus svenskarnas inställning till komplementär medicin; Tre av fyra kvinnor, eller 76%, svarade att de skulle vilja att deras läkare hade kunskap om komplementär medicin. För hela befolkningen, män och kvinnor, var samma siffra 50%. Varannan svensk skulle alltså önska att läkarna hade den kunskapen.

I min värld borde den som talar vitt och brett om individens frihet att välja stanna upp och lyssna då.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Maria Torshall
Bildkälla: Saltå Kvarn
3 november, 2017

Ny fördjupande podd från Saltå Kvarn

Sprida fördjupade kunskaper om mat som både smakar gott och är bra för miljön. Det är förhoppningen med den nya podcast som Saltå Kvarn nu startat: Laga en bättre värld. Här kommer vd Johan Ununger att träffa och samtala med spännande gäster om hur vi kan leva, äta och odla på ett mer hållbart sätt.…

LÄS MER

Sprida fördjupade kunskaper om mat som både smakar gott och är bra för miljön. Det är förhoppningen med den nya podcast som Saltå Kvarn nu startat: Laga en bättre värld. Här kommer vd Johan Ununger att träffa och samtala med spännande gäster om hur vi kan leva, äta och odla på ett mer hållbart sätt.

– Vi kommer i lugn och ro att prata mer fördjupat om viktiga saker. I en tid när allt ska sägas så väldigt kort tycker jag det är befriande. Jag föredrar det framför exempelvis twitter som jag egentligen inte tycker ger oss någonting, säger Johan Ununger.

Innehållet i podden ska ha beröring med det Saltå Kvarn gör, men inte vara direkt marknadsförande. Johan kommer att prata med personer som främst har mycket kunskaper och är duktiga på det de gör, snarare än att de är allmänt mycket kända. Nya avsnitt ska komma ungefär en gång per månad.

Första avsnittet ligger ute nu och gäst där är Lisen Sundgren, som är herbalist, receptutvecklare, författare, föreläsare och expert på ätliga vilda växter. Hon har bland annat skrivit boken Vildvuxet. I Saltå Kvarns podd berättar hon bland annat att om vi lär oss att äta några vilda växter per säsong får vi automatiskt en mer varierad kost. Lisen ger också ett recept på humus med knorr av skogens vilda växter.

I planen ligger närmast ett avsnitt om gröt och ett avsnitt med en bonde som arbetar bredare med hållbarhet än de ekologiska kraven.

Här hittar du Saltå Kvarns nya podcast Laga en bättre värld.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson
19 oktober, 2017

Dubbla budskap om glyfosat från regeringen

År 1948 fick Paul Müller Nobelpriset för upptäckten att man kan använda DDT som insektsgift. Eftersom det från början antogs att DDT var ofarligt för miljö och människor fick medlet en mycket stor användning. På tidiga DDT-förpackningar kunde man läsa följande motsägelsefulla slogan: DDT – dödar allt, ofarligt för människor och husdjur. …

LÄS MER

År 1948 fick Paul Müller Nobelpriset för upptäckten att man kan använda DDT som insektsgift. Eftersom det från början antogs att DDT var ofarligt för miljö och människor fick medlet en mycket stor användning. På tidiga DDT-förpackningar kunde man läsa följande motsägelsefulla slogan:
DDT – dödar allt, ofarligt för människor och husdjur.

Med tiden blev dock de oönskade toxikologiska effekterna av DDT-användningen allt mer uppenbara och medlets användning förbjöds i Sverige på 70-talet. Men inställningen att kemiska bekämpningsmedel kan vara mycket effektiva för att bekämpa de organismer man vill bli av med samtidigt som de är helt ofarliga för människor och miljö lever ännu.

Efter andra världskriget inleddes en ny era inom jordbruket tack vare Paul Müllers upptäckt. Utmaningar inom odlingen som tidigare lösts med biologiska metoder hittade nu allt oftare sin lösning inom kemin. Idag används omkring 150 olika kemiska substanser i det svenska jordbruket för att bekämpa ogräs, svampsjukdomar och insekter. Trots att den ekologiska arealen ökar och nu utgör 18 procent av den totala odlingsarealen så minskar inte den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel i det svenska jordbruket. Det totala antalet årliga hektardoser är lika stor idag som för 40 år sedan vilket innebär att intensiteten ökat på den krympande konventionellt odlade arealen.

Den stora användningen av kemiska substanser har många kända och sannolikt även okända negativa konsekvenser. I en studie av skånska vattendrag från år 2015 hittades i snitt mer än 10 bekämpningsmedel i varje prov. I sex av de tio undersökta vattendragen fanns en teoretiskt beräknad risk för negativ påverkan på organismerna i vattendraget och i 44 procent av proverna var summahalten högre än EU:s gränsvärde för dricksvatten – 0,5 µg/L.

Idag är glyfosat det vanligaste verksamma kemiska bekämpningsmedlet som används i Sverige. Glyfosat används främst för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren före grödornas uppkomst och på hösten efter skörden. Det är mest känt under varumärket Roundup som ägs av företaget Monsanto. Den årliga försäljningen uppgår till mellan 600 och 700 ton. Cirka 10 ton av dessa används i privata trädgårdar. Men nu har regeringen kommit med ett förslag som ska förbjuda kemiska växtskyddsmedel – inklusive glyfosat ¬– i privata trädgårdar.

– Vår målsättning är att införa ett nationellt förbud mot privat användning av kemiska växtskyddsmedel. Det är ett viktigt steg på väg mot en giftfri vardag, säger miljöminister Karolina Skog i ett pressmeddelande.

Det är gott och väl att regeringen vill förbjuda användningen i privata trädgårdar som ofta utförs på ett okunnigt sätt. Men det hela blir ett slag i luften när man samtidigt meddelar att man inte har för avsikt att driva på för att begränsa användningen av glyfosat i jordbruket, som av WHO har klassats som cancerframkallande. Istället väljer man att luta sig mot den europeiska kemikaliemyndighetens bedömning av glyfosat i de kommande EU-diskussionerna om växtskyddsmedlet. Det betyder att den ymniga användningen kan fortsätta inom jordbruket. Ska målet Giftfri miljö kunna nås krävs större mod från regeringen att stå emot påtryckningarna från den agrokemiska industrin.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Ytterjärna Forum
Text: Johan Ununger