Helena E. Källgren, förälder som haft barn Waldorfförskolan Solgläntan i Sundbyberg, Ellen Key-skolan i Spånga och Kristofferskolan i Bromma.
19 mars, 2019

Waldorf 100 år: Waldorfpedagogik – ett naturligt val för moderna föräldrar

Skolledare har börjat tala om hållbarhet, ekologisk och giftfritt. Och Sveriges riksdag planerar en lag om mobilfria skolor. Det verkar helt enkelt finnas en strävan efter att alla barn ska få det lite mer som mina barn alltid haft det i waldorfskolan. …

LÄS MER

Skolledare har börjat tala om hållbarhet, ekologisk och giftfritt. Och Sveriges riksdag planerar en lag om mobilfria skolor. Det verkar helt enkelt finnas en strävan efter att alla barn ska få det lite mer som mina barn alltid haft det i waldorfskolan.

Det plingar till i telefonen. Min snart 18-åriga dotter säger att hon är sugen på guldsoppa med örter som gurkmeja och ingefära. Helst serverat med nybakat surdegsbröd och syrade grönsaker. Mat värdig vilken hälsotidning som helst – men det här är ett recept från barnens gamla waldorfförskola.

När en vanlig skola inför vegetarisk måndag blir det en riksnyhet. Men waldorfskolor är faktiskt de som på riktigt varit avant gardet. Vegetariskt, ekologiskt, ägg från de egna höns och honung från egen biodling är så naturligt att ingen ens pratat om det utåt.

I waldorfskolor lagar man inte bara mat. Man lagar också saker. Med nål och tråd eller fil och lim. När alla började prata om hållbarhet och det blev på modet att giftsanera skolor behövde waldorfpedagogerna knappt lyfta blicken. Plastleksaker och miljögifter skulle aldrig ha kommit innanför tröskeln i en värld som alltid doftat naturligt av såpa, ull och lavendel.

Jämställdhet är också viktigt. När en genusforskare besökte en waldorfförskola upplevde hon först väldigt tydliga könsroller – tills hon upptäckte att det var hon själv som hade sett fel på vilka barn som var flickor och pojkar.

En harmonisk arkitektur och färgsättning är också centralt i pedagogiken.

– När omgivningen är vacker vill barnen naturligt vara rädda om miljön, förklarade en lärare för mig.

Det finns en helhetssyn, med så många olika bra saker att tilltalas av, att det inte är så konstigt familjer från vitt skilda samhällsklasser och kulturer samlas i skolorna. Det är bland annat populärt bland high-tech-arbetande föräldrar i Silicon Valley att sätta barnen i waldorfskola. Även om de anser att IT är bra bedömer de att skärmar bör användas med måtta medan hjärnan utvecklas. De allra flesta pedagoger jag vet införde mobilförbud långt innan någon politiker ens närmat sig frågan.

 

"...inte så konstigt att den vanligaste frågan jag får är om ”barnen verkligen lär sig något också?” Jag tror att de lär sig mer!"

 

Waldorfskolor inger ofta en snäll och trygg känsla där barn gärna leker riddare och drakar till högt upp i åldrarna. Men när det en dag kändes rökdoft i skolan var det en ny elev som trodde att någon hade tänt eld på en papperskorg, precis som det hänt på hennes förra skola.

– Ingen fara, det är bara treorna som växtfärgar garn, lugnade hennes kompisar som själva hade gjort samma sak för några år sedan.

För mig är det omöjligt att inte prata om alla dessa sinnenas upplevelser. Det är därför inte så konstigt att den vanligaste frågan jag får är om ”barnen verkligen lär sig något också?” Jag tror att de lär sig mer!

Kunskapskraven är desamma som i alla Sveriges skolor. En skillnad med waldorf är att de olika sinnena inkluderas i all undervisning. Helt i linje med modern minnesforskning som säger att ju fler minnen som kan kopplas till information man har i hjärnan desto lättare är det att använda sig av kunskapen. Gymnasieelever på naturprogrammet arbetar alltså inte bara med derivat och fysikformler utan får dessutom göra eurytmi och måla med flödande färger. Waldorfpedagogiken genomförs i en rytm som eftersträvar balans. Mellan yin och yang, den högra och vänstra hjärnhalvan eller som jag hört waldorfpedagoger själva uttrycka sig:

– En människa behöver både in- och utandning.

Waldorfpedagogiken har alltså utan att skryta om det varit först med att hantera en rad av dagens utmaningar. Och trots sin tidlöshet har den kanske aldrig legat mer rätt i tiden.

 


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Av: Helena E. Källgren, förälder som vill tacka alla pedagoger på Waldorfförskolan Solgläntan i Sundbyberg, Ellen Key-skolan i Spånga och Kristofferskolan i Bromma för allt ni gjort och fortfarande gör för mina barn, 13 och 17 år gamla.
Vidar Rehab, tidigare Vidarkliniken. Foto: Erik Olsson
9 mars, 2019

Nu stänger Vidarkliniken

Efter 33 års verksamhet stänger vi nu, med sorg i hjärtat, Vidarkliniken/Vidar Rehab, Nordens enda integrativa sjukhus. …

LÄS MER

Efter 33 års verksamhet stänger vi nu, med sorg i hjärtat, Vidarkliniken/Vidar Rehab, Nordens enda integrativa sjukhus.

Vitsorden från våra patienter har varit på topp och när landstingsavtalen hotades skickade över 20 000 patienter, anhöriga och andra vänner till kliniken, mail till politikerna i Stockholms Läns Landsting för att uttrycka sitt stöd för vår verksamhet.
Det hjälpte inte och nu ger vi upp. Huvuddelen av vår verksamhet stängdes 1 mars och resten avvecklas i steg med slutdatum 18 september.

 

Skillnaden ligger i människosynen

Stängningen av Vidarkliniken innebär att möjligheterna för patienter att välja den läkarkontrollerade internationellt etablerade integrativa antroposofiska vårdformen i Sverige i princip omöjliggörs.

Vår skickliga och uppskattade personal har utgjorts av legitimerade läkare och sjuksköterskor, med samma kompetens som inom den gängse sjukvården, men med vidareutbildning inom antroposofisk hälso- och sjukvård, liksom av legitimerade terapeuter och andra experter inom denna vårdform. Antroposofisk hälso- och sjukvård vilar liksom skolmedicinen på naturvetenskaplig grund och utövas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Skillnaden är en människosyn där även livssituation och existentiella frågor bearbetas i samband med svåra sjukdomstillstånd och där fokus ligger på att stärka det friska s k salutogenes. Terapierna är ofta taktila och läkemedlen till för att förstärka kroppens eget försvar.

Vidarkliniken/Vidar Rehab har följt svensk lagstiftning, uppfyllt våra avtal, levererat goda forskningsresultat och våra patienter är enligt landstingets egna mätinstrument genomgående mycket nöjda. Trots detta har vår verksamhet varit omstridd sedan start.

Bakgrunden är okunnighet och rädsla hos beslutsfattare, som framför allt i Stockholms Läns Landsting, som under förnedrande former såg till huvuddelen av avtalen med Vidarkliniken sades upp för ett par år sedan. Politiker och tjänstemän svek när det gällde en av de mest älskade vårdinrättningarna i Sverige.

 

Studie på smärtpatienter

EU:s krav på Sverige att hitta en rimlig lösning för de komplementära antroposofiska naturläkemedlen blev spiken i kistan. Detta trots att dessa läkemedel under mer än 90 års användning i Sverige, Europa och övriga världen har visat sig både patientsäkra och fungera väl.

I Tyskland, Schweiz och Frankrike, liksom i ett stort antal andra länder har 100 000-tals patienter istället blivit hjälpa av både de antroposofiska läkemedlen och övriga terapier som ingår i den integrativa antroposofiska hälso – och sjukvården.

Omfattande forskning har också bedrivits i Sverige och utomlands och de resultat som kommit fram har varit både anmärkningsvärt positiva och övertygande.

I dagarna publicerades en forskningsrapport i den vetenskapliga tidskriften Journal of Alternative and Complementary Medicine, som visar hur smärt – och stresspatienter i anslutning till vård på Vidarkliniken förbättrade sin arbetsförmåga och minskade sin sjukskrivning. Studien är en jämförande registerstudie där två grupper av patienter med överensstämmande problematik togs om hand på Vidarkliniken respektive i landstingets vård. Arbetsförmåga och sjukskrivning kontrollerades ett år före behandling, liksom ett, respektive två år, efter vårdtidens slut. Vidarklinikens patienter hade genomgående ett sämre utgångsläge och mer komplexa tillstånd än landstingets patienter, men kom ändå snabbt tillbaka i arbete. Motsvarande patienter i den offentliga vården förbättrade också sin arbetsförmåga, men inte lika uttalat.

 

 

"Medan Norge och flertalet länder i Europa, liksom WHO, anser att samverkan mellan så kallad skolmedicin och olika komplementära terapier är ett område som hör framtiden till, vågar Sverige inte satsa."

 

 

Studier har tidigare publicerats som pekar på signifikant ökad livskvalitet och minskad läkemedelsanvändning efter vård för stressrelaterad ohälsa på Vidarkliniken.

En annan studie visade att efter integrativ vård mot smärta på Vidarkliniken halverades förskrivningen av smärtläkemedel, medan patienter i vanlig sjukvård däremot nästan dubblerade sin användning. Studien publicerades i PLOS One, en internationell vetenskaplig tidskrift med högt anseende.

Den integrativa medicinen, även kallad KAM (Komplementär Alternativ Medicin) beskylls av kritiker för att vara ovetenskaplig, men när termen används internationellt avses utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika alternativa medicinska traditioner som komplement till den etablerade medicinen. Antroposofisk hälso- och sjukvård faller under begreppet integrativ medicin liksom akupunktur, kiropraktik, osteopati etc. Stora folksjukdomar och kroniska sjukdomar, som är utbredda folkhälsoproblem, anses generellt ha mycket positivt att hämta från den integrativa vården. Ökade kostnader för sjukfrånvaro samt läkemedelsskador på 10-20 miljarder årligen bara i Sverige enligt Svensk apoteksförening, borde motivera en satsning på integrativa modeller som uppenbarligen fungerar.

Sverige har mycket att lära av Norge, som på senare tid öppnat för samverkan mellan företrädare för skolmedicinen och komplementära terapier. Politiskt ville man möta den norska befolkningens önskemål om att få tillgång till komplementära behandlingar även inom den vanliga vården. En kommitté med stor bredd tillsattes. Förutom läkare och sjuksköterskor deltog specialister inom komplementära metoder, farmaceuter, forskare, antropologer, sociologer, statsvetare etc. Specialisterna fick bl a som uppgift att sätta sig in i de olika områden som de själva inte sedan tidigare hade kompetens om. Utredningen utvecklades till en utbildning och bidrog till att man kunde komma fram till ett nästan enhälligt förslag till Stortinget om hur man skulle gå till väga för att öppna upp mer för komplementära metoder i vården.

 

Omfattande efterfrågan

Efterfrågan på KAM är omfattande och ser relativt lika ut i de länder vi har kunskap om. I Tyskland och Frankrike uppger cirka 75 procent av befolkningen att man prövat på någon form av kompletterande terapier eller läkemedel. I Schweiz är motsvarande siffra 90 procent! I dessa länder är möjligheterna att välja dessa vårdformer väl tillgodosedda. I Sverige är efterfrågan enligt en NOVUS- undersökning 2015 i princip lika stor (67 procent skulle uppskatta om deras läkare hade kunskap om komplementär medicin. Siffran för kvinnorna var hela 76 procent), men valmöjligheterna är snart helt borta.

I kontrast till den politiska utvecklingen visar en NOVUS-undersökning från förra sommaren att 47 procent av våra svenska allmänläkare är positiva till komplementär vård och 39 procent skulle gärna vilja erbjuda sina patienter denna möjlighet. 65 procent tror att deras patienter skulle uppskatta om deras läkare hade utbildning inom detta område. 4 av 10 läkare får frågor från sina patienter varje vecka om komplementära terapier och 6 av 10 får det minst en gång i månaden.

Stor okunskap hos makthavare

En opinionsbildande kraft i Sverige som är starkt bidragande till det negativa och aggressiva debattklimat som härskar i denna fråga är ett antal medlemmar från Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF), som utgör en svensk gren av den internationella skeptikerrörelsen. De senaste åren har företrädare för organisationen – som uppträder i privata roller – gått till hårda angrepp mot personer, verksamheter och grupper som företräder den integrativa medicinen – i debattartiklar, genom medverkande i TV och radio, diskussioner i webbforum, egna podcasts och tidskrifter, och genom att systematiskt redigera och kontrollera faktaposter som man uppfattar som motståndare på svenska Wikipedia. VoFs företrädare har vunnit gehör inte minst hos makthavare. Vidarkliniken har felaktigt, och trots tydliga dementier, i media beskyllts för att vara mässlingsivrare och vaccinationsmotstånd och, anklagats för att ägna oss åt pseudovetenskap och kvacksalveri och företräda en rakt igenom homeopatisk läkemedelsfilosofi. Den handfull personer som engagerat sig i den debatt som förts i Sverige de senaste åren kring integrativ medicin kan med rätta konstatera att de lyckats.

Slutsatserna från utredningen om den integrativa medicinens framtid i Sverige1) läggs nu på regeringen bord efter två års arbete. Konkreta förslag som för frågan framåt ser ut att saknas. Medan Norge och flertalet länder i Europa, liksom WHO, anser att samverkan mellan så kallad skolmedicin och olika komplementära terapier är ett område som hör framtiden till, vågar Sverige inte satsa.

1) ”Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården Dir. 2017:43”,


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

23 februari, 2019

Waldorfpodden: Intervju med Birgitta Carlgren

I ett extra långt avsnitt av Waldorfpodden samtalar Caroline Bratt och Jessica Thorell med Waldorfutbildningens Grand Old Lady i Sverige, Birgitta Carlgren som arbetade på Kristofferskolan i Bromma mellan 1954 – 1994 och senare på Kristofferseminariet, lärarutbildningen i Bromma.…

LÄS MER

I det här avsnittet samtalar Caroline Bratt och Jessica Thorell  med Birgitta Carlgren som arbetade på Kristofferskolan i Bromma mellan 1954 – 1994 och även på Kristofferseminariet, lärarutbildningen i Bromma, under 1980 – 1990 – och 2000 talen.

Avsnittet är extra långt eftersom Birgitta hade så mycket att berätta om sin tid som Waldorflärare, undervisande lärare på seminariet men även om sin tid som student i Stuttgart där hon undervisades av lärare som i sin tur hade undervisats av Rudolf Steiner.

Här kan du höra avsnittet: https://waldorfpodden.wordpress.com/

 

 

 

Artur Granstedt
21 januari, 2019

Falsk matematik från eko-motståndare

Artur Granstedt är docent i ekologisk odling och författare till boken Morgondagens jordbruk. Här kommenterar han de återkommande försöken att via media baktala ekologisk odling.…

LÄS MER

Artur Granstedt är docent i ekologisk odling och författare till boken Morgondagens jordbruk. Här kommenterar han de återkommande försöken att via media baktala ekologisk odling.

Påståenden att ekologiskt odlade livsmedel skulle motverka klimatmålet dyker då och då upp i media. Nu senast baserat på en studie av bland andra Staffan Wirsenius. Man påstod att lägre skördar i ekologisk odling skulle leda till att mer mark tas i anspråk och att det leder till ökad avskogningen – vilket var en slutsats som blev kraftigt kritiserad från flera håll.

Den här typen av påståenden blir som vanligt falsk matematik. Och som vanligt missar man helhetsperspektiven och att det, utöver klimatfördelar, också finns flera andra mycket viktiga miljöfördelar med ekologisk odling. Detta gäller både ur internationellt och svenskt perspektiv.

För svensk del brukar den här sortens utspel från eko-motståndare baseras på en misstolkning av det som i svensk jordbruksstatistik klassas som ekologiskt. Där räknar man in jordbruk som fortfarande är under omläggning till ekologisk odling samt gårdar som egentligen inte är särskilt ekologiska utan bara klarar minikraven på kemikaliefri odling, vilket då ger ekobidrag. Verkligt ekologiska lantbruk bygger på lokala och förnyelsebara resurser och ett kretslopp av växtnäringsämnen samt drivs utan import av kemikalier och djurfoder. Sådant jordbruk reducerar vår klimatpåverkan påtagligt. Dessutom har det en rad andra positiva effekter som minskad näringsläckage till haven, minskad giftspridning och ökad biologisk mångfald.

När det gäller det globala perspektivet måste vi lyfta blicken. Tvärt emot vad eko-motståndare brukar påstå visar omfattande studier åt FN att ekologisk odling ger betydligt högre skördar än konventionell odling särskilt på marginella jordar i tredje världen. Här gäller det att istället för konstgödsel använda kvävefixerande och samtidigt humusuppbyggande marktäckande gröngödslingsgrödor. Sådan organisk odling är helt avgörande särskilt i de allt varmare områdena för att stoppa den omfattande markförstöringen genom industriella brukningsmetoder.

 

"Verkligt ekologiska lantbruk bygger på lokala och förnyelsebara resurser och ett kretslopp av växtnäringsämnen samt drivs utan import av kemikalier och djurfoder."

 

Det industriella jordbruket driver på fortsatt avskogning som enligt en färsk FN-rapport, och trots uppsatta mål, fortsatt ligger på närmare 15 miljoner hektar per år. Det gäller nu att vända den utvecklingen och gynna vegetation och mångfald både i odlingsmarken och i världens skogar. Fotosyntesen i den gröna växten är den enda naturliga vägen att åter binda kol ur atmosfären. Genom förbättrade odlingsjordar i ekologiskt odling förbättras även vattenhushållningen och överhuvudtaget möjligheten till överlevnad.

Sverige och världen står inför ett uppenbart klimathot. Det framgick senast av klimatkonferensen Katowice i Polen. I Sverige står maten och jordbruket för en tredjedel av konsumtionens klimatbelastning. Produktion och konsumtion måste på kort tid reformeras i grunden. Detta bör vara av högsta prioritet för den tillträdande regeringen.

En omläggning till verkligt ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle enligt genomförda gårdsstudier inom Östersjöprojektet BERAS* kunna halvera matens klimatbelastning och samtidigt förverkliga centrala miljömål. Effektiva kretslopp, upphörd användning av kemiska insatsmedel och ökad bindning av kol i marken genom växtföljder med baljväxtvallar på alla gårdar skulle göra detta möjligt. Det gäller att återcirkulera organiskt material och växtnäring samt att ha en djurhållning som är anpassad till den egna odlingen. Ett sådant jordbruk ökar markens organiska substans, bördighet och produktion utan att tära på naturresurserna. Det här visar långliggande jämförande odlingssystemstudier både i Sverige och internationellt. Genom biogasproduktion på återcirkulerat organiskt material kan jordbruket dessutom bli helt fossilfritt även i sin maskinanvändning.

För att klara klimatmålet måste vi också kraftigt minska vår köttkonsumtion, särskilt från djur som äter spannmål och importerade fodermedel som sojaprotein, vilka leder till fortsatt avskogning. Den svenska konsumtionen av livsmedel baseras till 40 procent på import både av livsmedelsprodukter och indirekt via foder till det konventionella lantbrukets kött- och mjölkproduktion. Det är inte hållbart. Däremot en kött- och mjölkproduktion baserad på enbart gräs och baljväxter skulle minska arealbehovet för vår mat till 2000 kvadratmeter person. Med en arealanvändning på den nivån får vi globalt fram den mat vi behöver till alla människor på vår jord, baserad på de resurser jorden själv kan förnya.

Det är viktigt att vi alla är vaksamma när förespråkare för intensifierat, industriellt jordbruk hävdar att ekologiskt jordbruk är sämre för miljön. Sådana utspel bygger i regel på missvisande tolkningar av noga utvalda uppgifter utan helhetssyn, och blir därför falsk matematik.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Artur Granstedt
Docent i ekologisk odling
Maria Soxbo, journalist och en av medgrundarna till Klimatklubben.
11 november, 2018

Slow är det nya svarta

Tid är en lurig grej. Den går fort när vi har roligt och långsamt när vi har tråkigt, trots att en sekund alltid är exakt en sekund lång. Tid är relativt, att ha gott om tid betyder en sak för en tidsoptimist och en helt annat för en tidspessimist. Tiden går fortare och fortare ju äldre vi blir, och när man som jag passerat 40 tvingas man inte sällan räkna efter innan man kan svara på hur gammal man är. En akademisk kvart, fint folk kommer alltid försent och bättre sent än aldrig. Tiden är ständigt närvarande i våra samtal.…

LÄS MER

Maria Soxbo, är journalist och en av medgrundarna till initiativet Klimatklubben som på mindre än en månad samlat nära 20 000 följare på Instagram och facebook. Målet är att skapa en folkrörelse av engagemang för ett mer hållbart samhälle.

Tid är en lurig grej. Den går fort när vi har roligt och långsamt när vi har tråkigt, trots att en sekund alltid är exakt en sekund lång. Tid är relativt, att ha gott om tid betyder en sak för en tidsoptimist och en helt annat för en tidspessimist. Tiden går fortare och fortare ju äldre vi blir, och när man som jag passerat 40 tvingas man inte sällan räkna efter innan man kan svara på hur gammal man är. En akademisk kvart, fint folk kommer alltid försent och bättre sent än aldrig. Tiden är ständigt närvarande i våra samtal.

Det finns också en aspekt av hållbarhet som handlar om tid, och som fått alldeles för lite plats i samhällsdebatten. Den stressade nutidsmänniskan är synnerligen besatt av tid. Vi drömmer om mer tid, klagar över hur lite tid vi har, tänker att den dag vi får tid ska vi göra så många saker vi inte hinner nu – för att vi har för många andra saker att göra. Vi har hamnat i ett läge där tiden styr oss, snarare än att vi styr vår egen tid. Inte konstigt att utmattning blivit något av en folksjukdom.

Kopplingen mellan hållbarhet och tid har blivit viktigare än någonsin, så här veckor efter att FN meddelat att vi har mindre än ett decennium på oss att vända Tellus-skutan rätt. Det är bråttom, bråttom att skapa en hållbar värld, och en redan gigantisk utmaning blir ännu större om vi betänker att det är när vi har ont om tid som vi fattar de sämsta besluten. Det är då vi gör oövertänkta spontanköp för att vi inte hunnit göra research. Det är då vi tar kaffet i en engångsmugg med plastlock istället för att sitta ner i fem minuter, hämta andan och dricka ur en porslinskopp. Det är då vi slänger och klickar hem nytt istället för att lämna in på lagning eller reparation. Det är då vi tar flyget istället för tåget, bilen istället för cykeln.

 

"Det första steget till ett hållbart liv för både människa och planet borde alltså vara att hitta tillbaka till tiden igen."

 

Allt detta hänger också ihop. Vi har tappat greppet om vår egen tid och då mår vi dåligt av stress. Vi släcker livsstilsbränder till höger och vänster, inte sällan genom snabb konsumtion, och sen mår vi ännu sämre av att livet plötsligt bara verkar gå ut på att köpa saker. Vi får dessutom ångest av den akuta klimatkrisen, som ironiskt nog till stor del beror på att vi ser konsumtion som problemlösning.

Det första steget till ett hållbart liv för både människa och planet borde alltså vara att hitta tillbaka till tiden igen. Att varva ner, ”ta fem”, hinna lösa problem med hjärnan istället för med plånboken. Att kunna vila i att vi faktiskt fattat bra beslut istället för bara ”beslut”. Att våga låta saker ta tid frigör märkligt nog mer tid, och plötsligt kommer vi att upptäcka att det visst finns tid att göra många av de där sakerna vi just nu inte hinner – eftersom vi har fullt upp med att må dåligt över att vi inte har … tid.

Snart drar julhandeln igång. Förra året slog vi rekord igen, 77,9 miljarder kronor landade notan på. Men tänk om julen inte handlar om de dyraste klapparna eller den största julklappshögen, utan om att få tillbringa tid med familjen?

Mitt mål i år var att handla alla julklappar secondhand. Jag började i god tid, sex veckor innan jul, för att göra det omöjligt att misslyckas. På två dagar var julklappsshoppingen avklarad, med minimalt klimatavtryck och knappt mätbar stressnivå. Det tar inte så lång tid att ta sig tid som man kan tro.

 


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Maria Soxbo

1 oktober, 2018

Vi har kommit en bit på väg – men det finns mycket kvar att berätta om

Nätmagasinet Ytterjärna Forum startades våren 2015 med syftet att berätta om det som görs i Ytterjärna, Sverige och världen av engagerade människor som på ett ansvarsfullt och inspirerande sätt verkar för ett hållbart samhälle. Vår definition av hållbarhet innefattar givetvis hur vi tar hand om vår jord för framtida generationer, men också hur vi brukar den på ett ansvarsfullt sätt och får fullvärdig kost. Men vår definition går längre än så. …

LÄS MER

Nätmagasinet Ytterjärna Forum startades våren 2015 med syftet att berätta om det som görs i Ytterjärna, Sverige och världen av engagerade människor som på ett ansvarsfullt och inspirerande sätt verkar för ett hållbart samhälle.

Vår definition av hållbarhet innefattar givetvis hur vi tar hand om vår jord för framtida generationer, men också hur vi brukar den på ett ansvarsfullt sätt och får fullvärdig kost. Men vår definition går längre än så. Det handlar om hur vi vårdar det friska och starka i oss och hur vi återhämtar oss efter sjukdom. Att bygga ett hållbart samhälle handlar också om att ta hand om och ge våra barn bästa möjliga start i livet i en miljö där de både får verka utifrån sina egna förutsättningar, men självklart också berika sig med värdefulla kunskaper och erfarenheter. Konst, musik, skönhet och andra former av kultur är också värden som bidrar till att höja vår medvetenhet och öppenhet för nya impulser.

Bara den fritt tänkande, kännande och ansvarstagande människan kan på riktigt bidra till ett sådant samhälle. Min inspiration och värdegrund kommer från antroposofin (Antropos = människa, Sophia =vishet), myntad av filosofen Rudolf Steiners tankar vid skiftet mellan 1800-tal och 1900-tal, då industrialismen bröt fram och tillsammans med en alltmer rationell människosyn. Men vi ser framåt och finner också inspiration på många andra håll där hållbarhetsfrågorna står i fokus och vilja till förändring, nyskapande och utveckling mot en bättre värld finns.

Vi har kommit en bit på väg när det handlar om att spegla de initiativ i denna riktning, som vi tycker är intressanta, men det finns mycket kvar att berätta om.

Sofia Zetterqvist har varit redaktör för Ytterjärna Forum under de inledande åren fram till nu. Hon har gjort ett mycket bra jobb och jag vill här framföra ett varmt tack och önska henne lycka till i de nya uppdrag som väntar. Hennes redaktörsroll har övertagits av Maria Torshall med mångårig erfarenhet som journalist och redaktör, senast i Tidningen Hälsa.

Jag kommer att kvarstå som ansvarig utgivare, men i samband med redaktörsbytet överlämnar jag denna bloggpost till vår nya redaktör, som här kommer att berätta mer om både ambitioner och avsikter när det gäller att driva de hållbarhetsfrågor som ligger oss så varmt om hjärtat.

Varmt välkommen, Maria, och lycka till!

Du kan påräkna mitt helhjärtade stöd i detta nya värv.

Anders Kumlander

 

 


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

3 september, 2018

Mats Pertoft: Det är på valdagen du kan göra en insats för Vidarkliniken/Vidar Rehab!

När valdagen närmar sig är det framtiden, möjligheterna som räknas, inte det förflutna. En fråga som jag har engagerat mig länge i är frågan om Vidarklinikens/Vidar Rehabs vara eller icke vara. En fråga som engagerat många och som kan komma att avgöras på valdagen.…

LÄS MER

Mats Pertoft, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, kandiderar 2018 till kommunfullmäktige i Södertälje. Här skriver han om sina politiska visioner för Vidarkliniken/Vidar Rehabs framtid. 

När valdagen närmar sig är det framtiden, möjligheterna som räknas, inte det förflutna.

En fråga som jag har engagerat mig länge i är frågan om Vidarklinikens/Vidar Rehabs vara eller icke vara. En fråga som engagerat många och som kan komma att avgöras på valdagen.

I Södertälje har medborgare fått möjligheten att lyfta sina viktiga frågor inför valet i den lokala tidningen, Länstidningen direkt till politikerna, under rubriken #kandulova. Du kan själv både titta på frågorna, se partiernas svar och ställa egna frågor på nätet på följande adress: www.kandulova.se/lt .

En fråga som ställdes där gällde Vidarkliniken/Vidar Rehab i Järna och lydde: Kan du lova att STHLM läns landsting åter skriver ett vårdavtal med Vidarkliniken så att alla som vill kan få vård där inom ramen för landstingets sjukvårdsavtal?

Här kan man läsa flera mer eller mindre hoppingivande svar från partierna i Stockholms Läns Landsting. Att notera är att så gott som alla partier, från moderaterna till kristdemokraterna, centern, socialdemokraterna och vänstern svarar tydligt att så länge man uppfyller kriterierna, samt kravet om vetenskap och beprövad erfarenhet, så skall det inte stå något i vägen för ett nytt avtal mellan Stockholms Läns Landsting och Vidarkliniken/VidarRehab. Miljöpartiet sticker ut positivt eftersom dom som enda parti svarar ja på frågan om dom kan lova detta med motiveringen att dom vill att Vidarkliniken/Vidar Rehab får nya chanser att bedriva vård finansierad av landstinget, samt att dom ser idéburna vårdgivare utan vinstintresse som särskilt viktiga för att utveckla vårdens kvalitet och skapa en personcentrerad valfrihet. Sedan måste naturligtvis även här Vidarkliniken/Vidar Rehab uppfylla samma kriterier som alla andra vårdgivare. Liberalerna gör tvärtom och sticker ut med ett mer negativt svar, men avvisar ändå inte helt möjligheten för Vidarkliniken/Vidar Rehab att delta i en ny upphandling såvida man uppfyller kriterierna.

Denna korta frågerunda i Länstidningen mig lite hopp om en nystart i frågan om avtal mellan Vidarkliniken/Vidars Rehab och Stockholms Läns Landsting efter valet, där saklighet får råda istället för dogmatism. Det gäller nu att ta fäste vid dessa officiella svar som respektive parti har skickat in. Framöver gäller det för oss väljare att bevaka efterlevnaden av dessa löften! Jag vill här passa på att speciellt rekommendera en landstingskandidat från Miljöpartiets lista till Stockholms Läns Landsting, Emilia Pettersson, som står på plats 6 på listan i valdistrikt Sydost och plats 10 i distrikt Sydväst. Hon har själv varit patient på Vidarkliniken, bor i Södertälje och brinner för frågan. Kryssa gärna henne!

Men det gäller även att komma ihåg hur det har varit. Under den förra alliansregeringen 2010 – 2014 blockerades regeringsbeslut gällande Vidarkliniken under lång tid, till och med så lång tid att Vidarkliniken/Vidar Rehab tvingades arbeta utan tillstånd för sina mediciner, eftersom den borgerliga regeringen inte kunde komma överens internt. Eller för att säga som det är – eftersom Moderaterna och Liberalerna blockerade ett beslut. Under denna mandatperiod har S/MP-regeringen i nära kontakt med Vidarkliniken/Vidar Rehab tagit viktiga steg framåt för att lösa ut de problematiska frågorna. Regeringen har gett Vidarkliniken/Vidar Rehab fortsatt dispens för medicinerna 5 år framöver, men samtidigt gjort tydligt att detta är sista gången och att de antroposofiska läkemedlen som används vid Vidarkliniken/Vidar Rehab framöver måste vara godkända i Sverige och detta godkännande måste ske under dessa 5 år. Man har även tillsatt en statlig utredning för att finna vägar till dialog mellan komplementär och skolmedicinsk vård utifrån WHO:s strategi kring traditionella mediciner. Det finns en positiv utveckling i denna fråga under S/MP-regeringen, och det kan vi tacka Miljöpartiet för.

Nu gäller det att se till att denna utveckling får fortsätta, i regeringen, men också se till att vi får ett byte av styre i Stockholms Läns Landsting! Vi måste alla vara med och ta ansvar för detta på valdagen, söndag 9/8!

Mats Pertoft (mp)

Tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet

Kandiderar till kommunfullmäktige i Södertälje


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Mats Pertoft
tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, kandiderar 2018 till kommunfullmäktige i Södertälje.
3 juli, 2018

Sommarläsning – 5 favoriter i repris

Midnattsdopp och altankaffe. Plötsligt är det juli och semestertider. Det vill vi fira med några tips på läsning till hängmattan. Projektet Ytterjärna Forum har nu funnits i drygt tre år och sedan starten har vi haft över en halv miljon besök på vår sajt. Tack för att ni alltid vill diskutera, fundera, gilla och dela det vi gör. Under sommaren kommer vi att gå ned i frekvens något, men så länge kommer här våra mest lästa artiklar sedan julafton. Glad sommar!…

LÄS MER

Midnattsdopp och altankaffe. Plötsligt är det juli och semestertider. Det vill vi fira med några tips på läsning till hängmattan. Projektet Ytterjärna Forum har nu funnits i drygt tre år och sedan starten har vi haft över en halv miljon besök på vår sajt. Tack för att ni alltid vill diskutera, fundera, gilla och dela det vi gör. Under sommaren kommer vi att gå ned i frekvens något, men så länge kommer här våra mest lästa artiklar sedan julafton. Glad sommar!

Våra 5 mest lästa artiklar 2018:

#1. Riksdagsseminarium: Därför behövs mer integrativ vård i Sverige

Att kombinera den vanliga sjukvården med komplementära metoder – dvs att använda integrativ medicin – är både effektivt, säkert och ekonomiskt. I många länder är det här en naturlig del av vården, dock inte i Sverige som har mycket att lära. Under ett seminarium i Riksdagen nyligen visade den tyske professorn Harald Matthes med hjälp av fakta och forskning varför integrativ medicin är så viktigt – och egentligen så självklart.

Läs hela artikeln

#2. Karin Dahlberg: Det krävs nytänk för att kunna lösa vårt lands hälsoproblem

Karin Dahlberg är professor i vårdvetenskap, filosofie doktor i pedagogik, legitimerad sjuksköterska och lärare i hälso- och sjukvård. Här gästbloggar hon om sin syn på problematiken inom svensk sjukvård.

Läs hela artikeln

#3. Kampen om hälsoparadigmet – en viktig dokumentärserie

Den integrativa medicinen – där grunden utgörs av skolmedicin, som kompletteras med naturläkemedel och terapier från andra medicinska kompetensområden och kulturer – möter hårt motstånd från bl a läkemedelsindustrin och lobbygruppen Vetenskap och Folkbildning. Helene Bengtssons dokumentärserie ”Kampen om Hälsoparadigmet” ger en avslöjande bild hur den negativa opinionsbildningen är organiserad.

Läs hela artikeln

#4. Prins Charles öppnar holistiskt sjukhus

Det har länge varit känt att prins Charles i Storbritannien ser positivt på integrativ vård, vi har till exempel tidigare skrivit om hur han behandlar sina kor med homeopati. Nu tar prinsen, enligt Health Nut News, steget längre och öppnar en klinik dit patienter från Englands allmänna sjukvård kommer kunna remitteras för gratis holistisk vård.

Läs hela artikeln

#5. Så kan smärta lindras av själsligt välbefinnande

Patienter som hjälps till djupare kontakt med sig själva får ofta lättare att hantera kronisk smärta och en del av dem blir även helt av med smärtan. Själsligt och existentiellt välbefinnande är en viktig väg till ökad hälsa, menar Linn Rönne, som är sjuksköterska och magister i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.

Läs hela artikeln


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

13 april, 2018

Karin Dahlberg: Det krävs nytänk för att kunna lösa vårt lands hälsoproblem

Karin Dahlberg är professor i vårdvetenskap, filosofie doktor i pedagogik, legitimerad sjuksköterska och lärare i hälso- och sjukvård. Här gästbloggar hon om sin syn på problematiken inom svensk sjukvård.…

LÄS MER

Karin Dahlberg är professor i vårdvetenskap, filosofie doktor i pedagogik, legitimerad sjuksköterska och lärare i hälso- och sjukvård. Här gästbloggar hon om sin syn på problematiken inom svensk sjukvård.

En essentiell orsak till dagens problem i sjukvården är en bristfällig syn på (o)hälsa som något som kan förstås och förklaras teknologiskt och reduktionistiskt. Det finns en genuin okunskap om hur olika kroppsliga system interagerar och t.ex. hur kropp och själ samspelar. En annan orsak till dagens problem är att sjukvården anammat en vetenskapssyn som fungerar som hand i handske med läkemedelsbehandling. De vetenskapliga modeller som tillämpas tillåter inte komplexa behandlingsformer, t.ex. sådana behandlingar som stödjer kroppens egna möjligheter att bekämpa sjukdom.

En logisk följd av detta är att vi har en ökande ohälsa med små möjligheter till bot. Faktum är att vi idag har en situation där över hälften av alla besök som görs till olika sjukvårdsinrättningar görs av personer med icke botbara sjukdomstillstånd. Vi har i princip alltså inte större andel ”botbarhet” idag än för några decennier sedan. Visst har vi lyckats finna läkemedel för några tidigare obotbara sjukdomar, men istället har vi fått nya sjukdomar. Ett exempel är den utbredda ohälsa som under 90-talet benämndes muskuloskeletal sjukdom, sedan utbrändhet, och så småningom psykisk ohälsa och utmattning. Nu kommer nya diagnoser som ME, kronisk trötthet, kronisk smärta och liknande. Men det är i stort sett samma problematik som tidigare, och tusentals människor lider. Helt i onödan. För med en större öppenhet finns det stora möjligheter att hjälpa alla dessa människor. Men då måste vi utveckla annan vård och andra behandlingar än symtomlindrande läkemedel.

40% på medicinvårdsavdelningen vårdas pga läkemedelsbiverkningar

Sveriges läkemedelsnota är svindlande och dessutom har vi en mångmiljardkostnad för vård av personer med läkemedelsbiverkningar. En klinisk farmakolog på KI berättade att ca 40 procent av alla patienter på medicinvårdsavdelningar vårdas på grund av läkemedelsbiverkningar. Det finns mängder av offentlig statistik att tillgå gällande kostnader både för läkemedel och dess biverkningar. Det finns också skrämmande statistik om den ökande förskrivningen av psykofarmaka, bl.a. till (även små) barn.

Sedan 80-talet har jag varit involverad i många forskningsprojekt med fokus på hälsa och vård. Från denna forskning är det enkelt att dra slutsatser om hur mångfasetterade och sammansatta sådana företeelser som livet, hälsa, sjukdom, vård och behandling är. Här finns också många exempel på enkla insatser som hjälper människor, t.ex. kan äldres insomningssvårigheter undanröjas med något så banalt som ett glas mjölk och en smörgås tillsammans med lite småprat på sängkanten, men som inte skulle kunna evidensbeläggas med den rådande extrema synen på vetenskap. Jag har också erfarenheter från t.ex. Hong Kong där man utan några problem driver både sjukhus och öppna kliniker med både traditionell kinesisk medicin och västerländsk s.k. skolmedicin. Det räcker dessutom med att åka en liten bit söderut till Tyskland och Schweiz för att hitta samma inställning till hälsa, vård och behandling. Och anledningen är dubbel: i dessa länder finns ambitioner att både hålla nere samhällets kostnader och minska lidande.

Det pågår en hetsjakt på dem som försöker införa eller upprätthålla alternativa initiativ i sjukvården. Men ska vi kunna lösa vårt lands hälsoproblem krävs annorlunda insatser än de som erbjuds nu. Det krävs ett nytänk. Vi måste erkänna komplexiteten, samarbeta bättre, ta utmaningarna på allvar och utveckla sådana metoder som kan möta verkligheten.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Karin Dahlberg
27 mars, 2018

Svensk sjukvård är fantastisk – när du väl passerat nålsögat och får tillgång till den

Kom in på trauma-bår efter en olycka ¬– och du möts av en svärm av duktiga sjukvårdare, läkare och sköterskor som mäter, testar, frågar och undersöker. Kom in med ett misstänkt malignt melanom – och du får, efter rätt mycket tjat och remisser hit och dit, fantastisk vård på ett universitetssjukhus. Korrekt, proffsigt och (när du stridit för att få komma så långt) utan dröjsmål. En mindre påstridig patient hade fått vänta längre, med uppenbar risk för att melanomet växte ytterligare. Men, kom in som åldrig patient med stomi efter tarmcancer, visserligen pigg och vital, men med svår förstoppning – och läkaren klämmer på magen och vill skicka hem dig. Mitt i natten. …

LÄS MER

Maria Torshall är journalist och kommunikatör med hälsa som specialitet och var tidigare chefredaktör för tidningen Hälsa. Här gästbloggar hon om bland annat sin erfarenhet av svensk sjukvård.

Kom in på trauma-bår efter en olycka – och du möts av en svärm av duktiga sjukvårdare, läkare och sköterskor som mäter, testar, frågar och undersöker. Kom in med ett misstänkt malignt melanom – och du får, efter rätt mycket tjat och remisser hit och dit, fantastisk vård på ett universitetssjukhus. Korrekt, proffsigt och (när du stridit för att få komma så långt) utan dröjsmål. En mindre påstridig patient hade fått vänta längre, med uppenbar risk för att melanomet växte ytterligare. Men, kom in som åldrig patient med stomi efter tarmcancer, visserligen pigg och vital, men med svår förstoppning – och läkaren klämmer på magen och vill skicka hem dig. Mitt i natten.

Det senaste året har jag skaffat mig mer erfarenhet av svensk sjukvård än jag önskat, både som patient och som anhörig.
Och – själva vården har varit fantastisk. Trevliga, kunniga läkare, fantastisk vårdpersonal, nästan gratis…

När svensk sjukvård funkar är den bra på riktigt. Jag vill inte vara utan den fantastiska akutsjukvården, kunnandet och proffsigheten. Sex dagar på Södersjukhuset med all tänkbar vård och smärtlindring kostade mig 600 kronor. Operationen för att laga mitt trasiga nyckelben; 100 kronor. Det är unikt.

Men unik är tyvärr också striden för att komma till vård. Mitt nyckelben låg trasigt och skavde i flera månader innan jag äntligen fick en tid för operation. Det är illa, men inte livshotande.
Läkaren som ville skicka hem en 90-åring med stomi och potentiellt livsfarlig förstoppning fick efter ett långt samtal med en orolig men beslutsam anhörig (läs mig) backa och behålla patienten på en vårdplats.
På morgonen kom en annan läkare, och gjorde en helt annan bedömning av exakt samma symtom. Patienten fick medicinsk behandling och kunde åka hem botad, men oerhört medtagen.
Vad som hänt om förstoppningen inte behandlats och tarmen spruckit vågar jag inte ens tänka på. Det hade varit livshotande – och den första läkaren är också anmäld till IVO.
Det kostade också vårdapparaten tre extra dygn av vård att inte ta patienten på allvar från början. För att nu inte ens nämna patientens lidande.

Det är många gånger inte själva vården som är fel, utan vägen till vården som blir en upplevelse som ingen ska behöva genomgå, och framför allt inte samhällets svagaste, de sjuka.

Alldeles för ofta kommer patienter inte ens till vård, de skickas hem eller ignoreras på grund av platsbrist och personalbrist.
Och det finns naturligtvis skäl till det: Vården går på knäna. Medan jag skriver detta hör jag på radion att Södersjukhuset, mitt eget hemma-sjukhus, har gått upp i stabsläge i brist på vårdplatser. Det är andra gången bara i år.

Vi svenskar blir fler och vi blir äldre och vi behöver mer vård än någonsin. Antalet sjukvårds-platser blir däremot färre.
Läget är akut, akutmottagningar och sjukhusens vårdplatser har varit underdimensionerade länge. Personalen flyr, både för att arbetsförhållandena blir allt sämre och för att de inte kan leva på sina löner. Kompetenta sjuksköterskor åker över gränsen till Norge för att dra hem en anständig lön. Och vem kan klandra dem?
De av patienterna som kan flyr också – till annan och mer effektiv vård i grannländer eller längre bort.
Mitt i detta kaos finns en utsträckt hand.
Den stavas integrativ vård och erbjuder vård och omsorg som är väl beprövad, som vi vet fungerar väl i våra grannländer och som skulle kunna fungera lika bra här som där om beslutsfattarna valde en inställning till komplementära metoder som är mindre kalla handen och mera öppet sinne.
Jag använder medvetet ordet ”komplementär”, inte ”alternativ”. För det är både och jag vill se, inte antingen eller.
Komplementär vård skulle både kunna avlasta vår hårt belastade sjukvård och vårda dem som idag inte ens får plats i vården. Det skulle spara pengar, tid och lidande.
Långt ifrån alla besök på vårdcentraler och sjukhus gäller faktiskt potentiellt livshotande tillstånd, som melanomet, förstoppningen och traumat i mina exempel ovan.
Bland de vanligaste åkommorna i primärvården är hypertoni, det vill säga högt blodtryck. För just det finns en rad komplementära metoder som saknar biverkningar, som massage och yoga.
Många besök handlar om tillstånd som kunde ha avhjälpts av friskvård innan de ens krävde sjukvård. Andra, på tok för många, handlar om bieffekter av sjukvård och mediciner.
Den första frågan en patient med misstänkt blödande magsår får svara på är inte sällan om hen använder mycket Treo. Och svaret är ofta ja.

Jag tror att vi alla kan enas om en sak: Vi vill alla leva friska så länge som möjligt. Hälsa är inte avsaknaden av sjukdom, utan känslan av att kunna leva ett helt liv, det liv vi känner oss ämnade att leva. Det som har kvalitet.
Med en mer ödmjuk och tillåtande inställning skulle fler kunna få komplementär medicin för mindre allvarliga åkommor – och frigöra vårdresurser för sådant som kräver konventionell sjukvård.
En sjukvårdspolitik och ett läkemedelsverk som förkastar traditionell kinesisk medicin, som använts i tusentals år i Kina (och nyligen fått Nobelpris), som hånar antroposofisk vård, som framgångsrikt används i närliggande länder som Tyskland och Schweiz, som förringar beprövad kunskap om kostens effekt på en rad kroniska sjukdomar – en sådan sjukvårdspolitik respekterar inte dem som faktiskt betalar för vården, det vill säga oss skattebetalare.
En sådan sjukvårdspolitik är som en drunknande som ratar en utsträckt hand, bara för att den tillhör någon som talar ett främmande språk.
Och vem skulle ens komma på tanken att göra det?

PS. Melanomet var på riktigt och är borta nu – men om patienten inte hade ilsknat till och drivit på hade det fått sitta kvar och växa till sig ett tag till medan remisserna skickades runt i en vårdapparat som delegerar till privata vårdgivare.
Det fantastiska trauma-teamet, däremot, har hyllats offentligt.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Maria Torshall