6 juni, 2017

”Vi behöver hjälpa patienter att göra informerade vårdval”

Riksdagsledamoten Stefan Nilsson (MP) gästbloggar idag med anledning av regeringens nya utredning som syftar till att öka samarbetet och förståelsen mellan skolmedicin och komplementära behandlingar.…

LÄS MER

Riksdagsledamoten Stefan Nilsson (MP) gästbloggar idag med anledning av regeringens nya utredning som syftar till att öka samarbetet och förståelsen mellan skolmedicin och komplementära behandlingar:

För den som söker vård måste det vara möjligt att få bra och pålitlig information även om behandlingsmetoder som finns utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Sådan vård brukar även kallas alternativ, komplementär eller integrativ. I praktiken innebär det att komplementära behandlingar samverkar med skolmedicinen under läkaransvar.

Det måste bli lättare att ta del av information kring olika metoders effekt och evidens. Jag är därför väldigt glad över att regeringen nu beslutat att tillsätta en utredning, som ska bidra till ökat samarbetet mellan den alternativa och den etablerade vården. I det sammanhanget ska man också titta på säkerhetsfrågorna kopplade till den idag i stora delar oreglerade alternativmedicinen. Det är viktigt för oss alla att patientsäkerheten är hög även inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården.

I Sverige finns det idag inte tillräcklig kunskap om aktuella forskningsresultat eller om vilken pågående forskning som bedrivs om behandlingsmetoder som används utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Det finns inte heller kunskap om vilka olika metoder som används vid utvärdering av sådana behandlingsmetoder. Den av regeringen tillsatte utredaren ska därför genomföra en sådan kartläggning, samt ta reda på i vilken mån de alternativa metoderna genomgått klinisk prövning enligt gängse praxis och vilka eventuella hinder som finns för sådan prövning.

Kartläggningen ska också omfatta relevant internationell forskning i jämförbara länder, och beskriva hur forskning- och finansieringsstrukturer vad gäller integrativ medicin ser ut i dessa länder. Utredaren ska även se över i vilken utsträckning de forskningsresultat som finns idag faktiskt används i Sverige och vilka metoder som används, inom eller i kombination med etablerad hälso- och sjukvård.

Den av regeringen utsedde utredaren är Kjell Asplund. Han har tidigare varit generaldirektör för Socialstyrelsen, haft uppdrag som nationell cancersamordnare och är sedan 2012 ordförande i Statens medicinsk-etiska råd. Hans roll i den nyligen beslutade utredningen blir också att bidra till att öka kontakterna och förståelsen mellan den etablerade vården och vården utanför denna. Om kommunikationen behöver förbättras ska förslag till sådana förbättringar lämnas. Utredningen skall redovisas till regeringen i mars 2019.

Jag tror personligen att denna utredning kommer att bli väldigt betydelsefull för att stärka patienternas möjligheter att göra välinformerade vårdval, liksom med att stärka patientsäkerheten i samband med detta.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Stefan Nilsson (mp), riksdagsledamot
2 juni, 2017

Podd: Antibiotikaresistens, leva i 130 år och vem har ansvar för din hälsa?

Vi har tidigare skrivit några gånger om Uppdrag hälsa, en podcast om helhetshälsa som vill öka kunskaperna om integrativ medicin. Chefredaktören Maria Torshall och Annika Dopping samtalar där med olika erfarna personer från hälso- och sjukvården. …

LÄS MER

Vi har tidigare skrivit några gånger om Uppdrag hälsa, en podcast om helhetshälsa som vill öka kunskaperna om integrativ medicin. Chefredaktören Maria Torshall och Annika Dopping samtalar där med personer med bred erfarenhet från hälso- och sjukvården. Sedan sist har tre nya avsnitt kommit ut, här berättar vi lite om dem.

Antibiotikaresistens – vårt största hälsohot

Peter Rotschild, koncernchef på Bio Gaia, gästar podden och pratar om hur probiotika kan minska behovet för antibiotika. Just antibiotikaresistensen är ett av våra största hot idag, så alla fungerande alternativ är förstås mer än välkomna.

Ja må hon leva – uti 130 år?

Yngve Gustavsson är professor i geriatrik, läkare och forskare. Han gästar Uppdrag Hälsa och pratar om det normala åldrandet och hur gamla vi människor kan bli. Han pratar också om bristerna i hur vi idag tar hand om våra äldre. Trots att vi lever allt längre kan vi alldeles för lite om hur äldre ska behandlas i vården. Resultatet är sjukare gamla, undernäring och svält.

Vem har ansvar för din hälsa?

I det här avsnittet gästar Therese Leijonhufvud från Euro Accident och pratar om varför ett försäkringsbolag engagerar sig i hälsofrågor. Vem har ansvar för att vi håller oss friska – och för att vi får en vård som hjälper oss tillbaka när vi har blivit sjuka?

Låter det intressant? Lyssna på podden här.

 

27 maj, 2017

Podd: Hur tar vi hand om kroppens största organ?

Vi har tidigare skrivit några gånger om Uppdrag hälsa, en podcast om helhetshälsa som vill öka kunskaperna om integrativ medicin. Chefredaktören Maria Torshall och Annika Dopping samtalar där med olika erfarna personer från hälso- och sjukvården.…

LÄS MER

Vi har tidigare skrivit några gånger om Uppdrag hälsa, en podcast om helhetshälsa som vill öka kunskaperna om integrativ medicin. Chefredaktören Maria Torshall och Annika Dopping samtalar där med olika erfarna personer från hälso- och sjukvården.

I ett av avsnitten som nyligen kom ut, pratar de med hudterapeuten Lovisa Svärd. Hon är barnskötare i grunden men kom att skapa Sveriges första ekologiska hudvårdsmärke. Hon ger också mängder av matnyttiga tips om pormaskar, acne, vilka ämnen vi ska se upp med i burkar och tuber – och vad vi ska göra med våra tårar.

Lyssna på podcasten här!

Foto: Erik Olsson
22 maj, 2017

Anette Dieng om grönsakens skönhet och möjligheter

Anette Dieng är frilansskribent och var med och startade Ekolådan. Hon är dagsaktuell med en ny bok: "Skörd - 41 grönsaker och 810 recept från Ekolådan". Här gästbloggar hon om grönsakens möjligheter.…

LÄS MER

Anette Dieng är frilansskribent och var med och startade Ekolådan. Hon är dagsaktuell med en ny bok: ”Skörd – 41 grönsaker och 810 recept från Ekolådan”. Här gästbloggar hon om grönsakens möjligheter.

Vi äter allt mer grönsaker i Sverige. Enligt Jordbruksverket har konsumtionen av färska grönsaker ökat med omkring 14 procent per person de senaste tio åren. Anledningarna till att fler låter grönsakerna ta större plats på tallriken är många. Miljön och klimatet är en, andra ser djurens väl som främsta orsak till att ersätta köttet med vegetabilier, och vissa har den personliga hälsan som drivkraft. Men vi blir också fler som äter mer grönsaker för att vi upptäckt att de är så goda.

Som så ofta är fallet med förändringar som rör våra matvanor har de sitt ursprung i restaurangköket. Många menar att manifestet ”Det nya nordiska köket” som skrevs av René Redzepi, kock på numera legendariska restaurang Noma i Köpenhamn, och elva andra nordiska kockar i början av 2000-talet, blev startskottet för grönsakernas statushöjning. Från att ha haft en rätt undanskymd plats på tallrikarna fick de plötsligt spela huvudrollen och restaurangerna började bräcka varandra i konsten att ta tillvara på allt som växer, inte bara på åkrar och i växthus utan även på ängar, i skogar och hav. Och för att inte stå tomhänta under vinterhalvåret fick man åter bruk för gamla förvarings- och tillagningsmetoder, fast nu i en ny och modernare tappning. Smakerna togs emot med ovationer, både här hemma och internationellt.

Det tycks nu alltså som om kockarnas entusiasm tillsammans med diverse larmrapporter om hur våra matval påverkar oss och vår miljö, har öppnat ögonen för grönsakernas möjligheter också i hemmaköken. Men även om viljan att äta mer grönsaker är stor, kan tröskeln att komma igång ändå vara hög. Trots ett nära nog obegränsat utbud av recept både i kokböcker, tidningar och på nätet känner sig många osäkra på hur de ska få in grönsakerna som en naturlig del i matlagningen. Ett sätt att komma igång är att närma sig dem successivt – vanor är ju inget man ändrar i brådrasket. Välj en grönsak som redan finns hemma eller någon som väcker nyfikenhet i affären och börja experimentera. I de allra flesta fall gömmer sig ett antal olika smaker och konsistenser i en och samma grönsak, beroende på hur den tillagas. Skillnaden är till exempel stor mellan en råriven, en hastigt kokt och en ugnsstekt morot. Fördelarna med grönsaker är att det inte finns några direkta regler och inga rätt och fel kring hur de ska tillagas jämfört med till exempel en köttbit. Det kostar inte heller speciellt mycket att misslyckas. Dessutom finns det väldigt många grönsaker att välja bland, var och en med sin specifika karaktär och smak. Genom att sedan kombinera dem med varandra ökar variationerna ytterligare. För att inte tala om alla smaksättningar som finns att ta till. Och kanske det bästa, med det växande kunskaps- och smakförrådet kommer också självförtroendet som gör det kul att laga mat.

Ett annat knep är att utgå från bra råvaror. Det gör det enklare att laga god mat. Köp smakfulla grönsaker när de är i säsong och välj sådana som fått växa utan kemikalier och bekämpningsmedel. På sätt förblir jorden de vuxit i frisk och stark också till kommande skördar.

Anette Dieng har skrivit boken ”Skörd – 41 grönsaker och 810 recept från Ekolådan” ihop med kocken och krögaren Ingela Persson. I boken får du 810 förslag på vad du kan göra av våra 41 mest vanliga grönsaker. Du hittar mer information om boken hos förlaget Natur & Kultur.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Anette Dieng
8 maj, 2017

Göran Rosenberg om jakten på det evidensbaserade livet

Göran Rosenberg, författare och journalist, med mångsidig yrkeserfarenhet från press, radio och TV, gästbloggar på temat "Vad kan bevisas?" med en text han skrev i en kolumn för DN den 24 juli 2009. …

LÄS MER

Göran Rosenberg, författare och journalist, med mångsidig yrkeserfarenhet från press, radio och TV, gästbloggar på temat ”Vad kan bevisas?” med en text han skrev i en kolumn för DN den 24 juli 2009:

En bevisligen verkningsfull medicin är sockerpiller eller placebo. Studie efter studie visar att sjuka människor som får placebo blir friskare jämfört med sjuka människor som inte får någon behandling alls eller, än värre, blir illa behandlade. Placebo må vara kemiskt verkningslöst men den medicinska effekten är verklig och brukar definieras som resultatet av ett samspel mellan läkare och patient där patienten tror på läkaren och därmed på behandlingen. Så definierad är placeboeffekten dokumenterad på så vitt skilda sjukdomstillstånd som diabetes, högt blodtryck, magsår och streptokockinfektioner (placebo kan förstärka effekten av penicillinbehandling). Exakt hur placeboeffekten fungerar och varför vet vi inte, bara att den kan vara lika medicinskt påtaglig som effekten av behandlingar om vilka vi ganska väl vet hur de fungerar och varför.

Slutsatsen är naturligtvis inte att vi lika gärna kan ordinera sockerpiller som riktiga läkemedel, bara att det finns behandlingar där sambandet mellan orsak och verkan inte så lätt låter sig prövas och fastställas, där den medicinska verkan till viss del är resultatet av det specifika, icke allmängiltiga, sambandet mellan en viss läkare och en viss patient i en viss behandlingssituation.

Sökandet efter just allmängiltiga samband är annars en viktig drivkraft inom vetenskapen. Vetenskap är en kunskapsmetod för att genom studier av det specifika nå fram till det allmängiltiga. Vetenskap är konsten att formulera frågor och problem på vilka det är möjligt att finna allmängiltiga (generaliserbara) svar och lösningar. Ju fler specifika och svårkontrollerade omständigheter som påverkar en fråga (exempelvis omständigheterna kring placeboeffektens uppkomst), desto svårare att hitta ett allmängiltigt svar. Till vetenskapens metod hör därför att avgränsa frågorna och problemen, utesluta svårberäkneliga faktorer och omständigheter, reducera den verklighet som ska utforskas till vad som krävs för att allmängiltiga samband ska vara möjliga att upptäcka och formulera.

Det betyder naturligtvis att det finns frågor som inte kan besvaras särskilt väl av vetenskapen. De är helt enkelt alltför bundna till specifika situationer, omständigheter, människor, relationer, eller tills vidare alltför komplicerade, med alltför många och svårberäkneliga faktorer inblandade för att allmängiltiga samband mellan orsak och verkan ska vara möjliga att etablera.

Det hindrar inte att vi på område efter område har börjat kräva vetenskapligt grundade svar också på frågor som inte nödvändigtvis har några. Eller i varje fall på frågor där svaren tidigare ansågs vara så pass beroende av skiftande specifika omständigheter att de inte gick att upphöja till allmängiltiga sanningar.

Av allt fler verksamheter i samhället krävs i alla händelser idag att de ska vara evidensbaserade, vilket betyder att det ska finnas ett vetenskapligt fastställt samband mellan orsak och verkan, insats och resultat, vilket betyder att verksamheter där sådana samband inte kan fastställas riskerar att dömas ut som onödiga, oseriösa, rentav farliga, i alla händelser ineffektiva och därmed oekonomiska.

På medicinens område har evidensbasering (EBM) på bara något årtionde blivit en officiellt påbjuden överideologi som kommit att genomsyra riktlinjerna, rutinerna och värderingarna inom snart sagt hela sjukvården. Det är inte bara läkemedlen och behandlingarna som numera måste vara evidensbaserade utan också omvårdnaden och rehabiliteringen. Alla insatser inom sjukvården måste i princip vara evidensbaserade. Finns det insatser vars effekter inte så lätt går att generalisera och därmed inte heller evidensbasera, är steget inte långt till uppfattningen att det rör sig om insatser av ett sämre slag. Detta är vad som nyligen har drabbat den psykodynamiska terapin (psykoanalysen), som av Socialstyrelsen har utdömts och nedvärderats till förmån för den kognitiva beteendeterapin (KBT) med bland annat argumentet att den senare är mera evidensbaserad än den förra.

Kravet på evidensbasering är vad som nu också hotar den antroposofiska medicinen, vars verkan sägs bygga på ett samspel mellan mediciner, terapier och patientens egna resurser – med så vitt man kan se goda resultat, eller åtminstone nöjda patienter. Den specifika verkan av just medicinerna (till stor del homeopatiska preparat) är därmed svår att evidensbasera eftersom den sägs vara beroende av behandlingen som helhet (lite som placebo), vilket i sin tur innebär att medicinerna lär komma att förbjudas från årsskiftet (Enl. regeringsbeslut 30 juni 2016 skapades en femårig övergångsperiod under vilken de antroposofiska läkemedlen ska kunna registreras i den svenska läkemedelslagen, red. anm.) och därmed de hittillsvarande behandlingsformerna inom den antroposofiska medicinen.

För en tid sedan noterade jag att regeringen också vill evidensbasera socialpolitiken (”en bevisat effektiv politik på det socialpolitiska området”). För en tid sedan noterade jag att det numera finns evidensbaserad potträning för barn. Häromdagen noterade jag att musikterapin för cancerpatienterna vid Radiumhemmet ska läggas ner, förmodligen i brist på evidensbasering. Vad jag över tiden noterar är framväxten av en ny utopi; evidensbaseringen av livet självt.

Beprövad erfarenhet är en annan metod för att skilja det som fungerar från det som inte gör det.
Beprövad erfarenhet säger mig att det mesta i livet inte går att evidensbasera.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Göran Rosenberg
Författare och journalist
6 maj, 2017

Podcast om hälsa från olika perspektiv

Vi har tidigare berättat om att tidningen Hälsa vill öka kunskaperna om integrativ medicin och därför har startat podcasten Uppdrag Hälsa. Chefredaktör Maria Torshall och Annika Dopping samtalar där med olika erfarna personer från hälso- och sjukvården. I skrivande stund har totalt 6 avsnitt kommit. Här nedan berättar vi lite kort om vad respektive avsnitt hittills har handlat om. …

LÄS MER

Vi har tidigare berättat om att tidningen Hälsa vill öka kunskaperna om integrativ medicin och därför har startat podcasten Uppdrag Hälsa. Chefredaktör Maria Torshall och Annika Dopping samtalar där med olika erfarna personer från hälso- och sjukvården. I skrivande stund har totalt 6 avsnitt kommit. Här nedan berättar vi lite kort om vad respektive avsnitt hittills har handlat om.

  • Avsnitt 1, Har Nobelpriset ett pris? Läkaren och forskaren Ralf Sundberg gästade podden. Han har skrivit boken Forskningsfusket och nu uppdaterat den med ett kapitel om Macchiarini-skandalen. Han berättar mer om det här.
  • Avsnitt 2, Akupunktör – vad kan den som sticker nålen i dig? Hanna Angerud från akupunktörsförbundet är på plats och berättar om skillnaderna mellan olika typer av akupunktur – den som svensk skolmedicin erbjuder och den traditionella kinesiska varianten med tusentals år på nacken.
  • Avsnitt 3, Vad är hälsa? Ursula Flatters är allmänläkare, utbildningschef och medicinsk chef på Vidarkliniken. Hon berättar om vad antroposofisk medicin egentligen är, hälsa och att vara frisk.
  • Avsnitt 4, Lite skit rensar magen? Peter Rotschild är koncernchef på Bio Gaia. Han pratar här om goda bakterier, probiotika och hur de kan hjälpa vårt immunförsvar och vår hälsa. Han berättar också om hur vår moderna livsstil har tagit död på viktiga bakterier.
  • Avsnitt 5, Med fokus på det friska. Eva Forsberg-Schinkler är expert på Ayurveda. Här lär hon oss allt vi behöver veta!
  • Avsnitt 6, Varför välja när vi kan få både och? Än en gång gästas podden av läkaren och forskaren Ralf Sundberg. Han pratar om skolmedicin, alternativ medicin och komplementär medicin. Han berättar om varför vi behöver integrativ medicin men har också lite tankar om vår svenska fika!

Här hittar du podden. Trevlig lyssning!


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

12 april, 2017

I svallvågorna av en terrorattack

Vardagen börjar så sakteliga återgå till det normala för de flesta av oss efter det terrordåd som tog oss alla med chock och förstämning för några dagar sedan.…

LÄS MER

Vardagen börjar så sakteliga återgå till det normala för de flesta av oss efter det terrordåd som tog oss alla med chock och förstämning för några dagar sedan.

Kl 15.00 den dagen satt jag på avslutningen av årsmötet i EKO banken och gladde mig åt en lysande verksamhet som bl.a. erhållit 99 procent – i stort sett full pott – i poängsättningen som Sveriges mest hållbara bank 2016.

Jag återvände till mitt arbetsrum och förberedde mig på lugn helg då jag nåddes av meddelandena om en lastbil som gjort en vansinnesfärd på Drottninggatan, mejat ner människor och kört in i Åhléns city.

Jag kommer alltid att minnas var jag befann mig när Sverige blev måltavla för denna terrorhandling precis som jag vet precis var jag befann mig när jag nåddes av nyheten om mordet på Olof Palme eller när World trade center attackerades.

En del samhällshändelser har karaktären av att skaka om och beröra på ett dramatiskt och oförglömligt sätt. Dådet på Drottninggatan är ett av dem och ett tydligt uttryck för detta var den stora manifestationen på Sergels torg där uppslutningen från alla håll i samhället var imponerande. Den sammanhållning och den mänsklighet som kom till uttryck där och i anslutning till hela händelsen inger hopp.

Något som fastnat i mig från flödet av rapporteringar, vittnesmål och försök att belysa det som inträffat är en undersökning som Maciej Zaremba skrev om i DN – ”Det är upp till oss att bevara tilliten”.

Forskningsinstitutet ”Commission nationale consultative des droits de l´homme”, mäter fortlöpande hur tolerans respektive rädsla för främlingar förändras över tid och hur det tar sig uttryck i rasism och annan särbehandling.

I dessa mätningar visar det sig genomgående att hot mot muslimer och antalet fransmän som tycker att invandrarna är för många etc tydligt sjunker undan för undan. Enligt mätningarna från forskningsinsititutet tycker fler och fler av de tillfrågade – idag ca 80 procent – att de inflyttade ”är fransmän som andra.” Dessa attitydförändringar är mest markanta bland de unga, men sprider sig. Med tanke på de många terroristattacker Frankrike genomlidit under mätperioden är detta en oerhört intressant och hoppfull utveckling som speglar något som sällan kommer fram i mediabevakningen.

Tilliten mellan människor med olika bakgrund har tilltagit i tider av hot istället för tvärtom!

Det ser ut som om samma sak är på väg att hända i Sverige och när sorgen efter attacken lagt sig kommer jag framförallt att ta med mig de uttryck för gemenskap och tillit som också blev så tydliga här och låta dem skapa hopp om en framtid där vi tillsammans kan stå enade mot ondskan.


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

23 mars, 2017

Anna Toss: ”Vidarkliniken är viktig!”

Anna Toss har skrivit en personlig text om sin vistelse på Vidarkliniken. Med hennes tillåtelse har vi publicerat delar av blogginlägget här. …

LÄS MER

Anna Toss har skrivit en personlig text om sin vistelse på Vidarkliniken. Med hennes tillåtelse har vi publicerat delar av blogginlägget här.

Vidarkliniken har funnits i mer än 30 år och tagit emot fler än 100 000 patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa, långvariga omfattande smärttillstånd, svåra somatiska och kroniska invärtesmedicinska sjukdomar och som har genomgått cancerbehandling. Vanliga människor har kunnat komma dit för att landstingen haft avtal med Vidarkliniken. Nu är de avtalen på väg att sägas upp, av moderater, liberaler och sverigedemokrater, som uppenbarligen skiter i att vanligt folk inte har råd att betala själva. De säger att det finns likvärdig vård på andra håll, men det är helt enkelt inte sant. Det finns inget som liknar den vård man får på Vidarkliniken, inte någon annanstans inom sjukvården i Sverige.

Svensk sjukvård är den bästa i världen sägs det. På många sätt är det sant. Vi har stort kunnande, modern teknik, oerhört skickliga läkare. I somras blev jag opererad av en läkare som med robotarmar gjorde fem små hål i min mage och höll på i sju timmar, utan att göra det minsta lilla fel. Jag är djupt tacksam för att leva i ett land med så bra och så subventionerad sjukvård som vi har, om jag jämför med många andra länder.

Men tacksamhet kan inte få stå i vägen för objektivitet. Och rent objektivt är det mycket som är problematiskt inom svensk sjukvård. Stressen är säkert en betydande faktor till att det ofta brister i informationen till patienterna, i kommunikationen internt inom vården och i diagnoserna.

Mitt år med cancer präglades av stress. Min egen förstås, men även läkarnas och sköterskornas. Som motstridiga besked från olika läkare, föraktfulla svar på frågor, bortglömda rutiner, fel mediciner utskrivna. Och så vidare.

Till det yttre är det lätt att se varför det är så skönt att vara på Vidarkliniken, och varför de allra flesta mår bra av att vara där. Maten är god, nyttig och riklig. Rummen, korridorerna och hela sjukhuset är vackert och vilsamt inredda. Sängarna är bäddade med ullfiltar och mjuka täcken. Omgivningarna är oerhört vackra. Det är lugn och vilsam stämning, och omsorgen är påtaglig.

Men det bästa för mig på Vidarkliniken var den respekt jag blev bemött med, av alla i personalen. Ingen tjafsade med mig, inte dömde mig, ingen rynkade ögonbrynen när jag sa hur det kändes eller vad jag tänkte. Respekten fanns i helheten och i alla detaljer. Jag upplevde att alla som arbetar på Vidarkliniken gör allt vad de gör utifrån den största respekt för patienternas behov av vila, återhämtning och läkande.

 

Varför vill politikerna avsluta avtalet med Vidarkliniken?

De hävdar att kliniken inte håller måttet. Att journalföringen är undermålig. Att kliniken använder sig mer av antroposofisk vård än av skolmedicinsk vård. Att homeopatiska mediciner är verkningslösa och därför inte ska subventionera dem. De menar att det finns många likvärdiga alternativ.

Kravet att de ska använda mer skolmedicin än antroposofisk vård tycker jag är en konstig invändning. Vidarkliniken är en antroposofisk klinik och det är just därför som vården är så bra. Alla antroposofiska läkare och sköterskor har först gått hela den vanliga medicinutbildningen och sedan den antroposofiska – de är alltså dubbelt utbildade – och de tycker naturligtvis att den antroposofiska vården är den bästa för patienterna. En utredning gjort av Ernst & Young slår också fast att Vidarkliniken klarar kraven på evidensbaserad vård.

Kritiken mot homeopatiska mediciner är en känslig och snårig fråga. Det finns de som menar att homeopatisk medicin är helt verkningslös. Till de som upplever sig stärkta av den säger de att det är en placebo-effekt, alltså att patienten upplever sig må bättre för att hen tror att medicinen hade verkan.  Om patienter blir friska av placebo, är det då bättre eller sämre än om de blir friska av ”riktig” medicin?

Det centrala är att vården på Vidarkliniken inte är i första hand homeopatisk, utan antroposofisk. Den utgår från att vårdaren ska se hela människan, inte bara hennes sjukdom, och att behandlingarna ska stärka det friska hos patienten, inte bara bekämpa det sjuka.

Det där är bara mina funderingar, jag har inga färdiga svar. Men jag vet att veckorna på Vidarkliniken var tre av de viktigaste veckorna i mitt liv. Dels för att jag blev friskare och hittade ett ovanligt lugn. Dels för att jag fick vara med om nånting som snart är borta, om vi inte protesterar: möjligheten för alla, även de som inte är rika, att få respektfull, människovänlig och vilsam vård i flera veckor.

Det behövs mindre stress inom sjukvården. Fler stressfria alternativ. Och Vidarkliniken är ett sånt alternativ. Vidarkliniken har dessutom ett mycket stort antal nöjda patienter, och många som känner sig bättre av den vård de fått. Plus att det är väldigt säkert. Under de drygt 30 år som kliniken funnits, med över 100 000 patienter, har det inte rapporterats några patientskador.

Därför är det väldigt viktigt att landstingen behåller sina avtal med Vidarkliniken! Och därför är det bra om du som har/har haft/känner någon som har fått cellgifter eller strålning, eller har långvarig smärta eller stressutmattning talar om för Stockholms läns landsting att de måste ha avtal med Vidarkliniken! Därmed kan också andra landsting teckna avtal.
Skicka ditt meddelande till Anna Starbrink här: värnavidarkliniken.se

Här kan du läsa hela texten av Anna Toss, vår version är kraftigt nedkortad.

Även sjukhuskorridorerna på Vidar skiljer sig ganska mycket från de på SÖS och KS.

Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

21 mars, 2017

Ny podd om integrativ medicin

Tidningen Hälsa vill öka kunskaperna om integrativ medicin och har nu startat en ny podcast om detta som heter Uppdrag Hälsa. Chefredaktör Maria Torshall tycker att vi bör öppna upp för mer integrativ medicin, särskilt i Sverige.…

LÄS MER

Tidningen Hälsa vill öka kunskaperna om integrativ medicin och har nu startat en ny podcast om detta som heter Uppdrag Hälsa. Chefredaktör Maria Torshall tycker att vi bör öppna upp för mer integrativ medicin, särskilt i Sverige.

I den nya podden samtalar hon själv och Annika Dopping med erfarna personer från hälso- och sjukvården. I det första avsnittet, som har temat ”Varför välja när vi kan få både och”, har de bjudit in Ralf Sundberg som är läkare, forskare, transplantationskirurg och ordförande i Läkarföreningen för integrativ medicin. Han berättar där bland annat att han tidigare som medicinstuderande var kritisk till alternativ medicin, men att han senare fick en del uppvaknanden kring detta. Exempelvis började han fråga sig varför man ska medicinera för åkommor som är självläkande.

I det andra avsnittet av podden ligger fokus på det friska. Gäst är Eva Forsberg-Schinkler som har stor kunskap om den indiska läkekonsten Ayurveda. Hon har en gedigen bakgrund som sjuksköterska och med en rad akademiska studier inom beteendemedicin, hälsopsykologi, folkhälsovetenskap och epidemiologi.

I de kommande tema-avsnitten av podden ska Maria, Annika och inbjudna gäster bland annat ta upp probiotika, antibiotikaresistens, Macchiarini-affären, ekologisk hudvård och äldrevård.

– Vi samtalar med mycket kunniga personer som har lång erfarenhet, och några år på nacken, och som kan vara frispråkiga. Vi låter dem tala till punkt. Vi ska också se till att hålla samtalen på ett plan som de flesta kan förstå, berättar Maria Torshall.

Den nya podden riktar sig till alla som är intresserade av hälsa och har ett tillräckligt öppet sinne för att lyssna och ta in nya kunskaper. Podden riktar sig också till sjukvårds-Sverige och till politiker inom hälso- och sjukvårdsområdet. För Maria handlar integrativ medicin om en öppenhet för att ta det bästa ur alla vårdinriktningar och vårdkulturer, dvs det bästa ur skolmedicinen, men också det bästa ur komplementär vård och alternativ medicin.

– Det gäller att ha ett öppet sinne. Vi vet inte allt om kroppen ännu och det bör man vara ödmjuk inför. Akutsjukvården vi har idag är fantastisk och skolmedicinen behövs förstås i många lägen, framför allt akut. Men vi bör vara öppna för den integrativa medicinen också – den är många gånger bättre än skolmedicinen när det gäller förebyggande friskvård och rehab. Det finns många sjukdomstillstånd som vi måste kunna ta hand om med annat än piller.

Maria menar också att integrativ medicin handlar både om individens rätt att välja vårdinriktning och om samhällsekonomi.

– Alla vinner på att vi är så friska som vi kan vara och att vi kan komma tillbaka till ett hälsosamt liv så snabbt som möjligt. Vi är alla olika och måste kunna ta olika vägar dit.

Maria har under flera år bott i andra länder, bland annat England. Hon konstaterar att Sverige internationellt sett ligger efter inom integrativ medicin. Hon tycker det är oklart varför det är ett så låst läge kring detta just i Sverige. Till dem som styr sjukvården i vårt land har hon en uppmaning:

– Titta ut i världen och se hur det ser ut där. Det finns väldigt mycket kunskap att hämta där ute som inte nödvändigtvis kommer från dubbelblinda studier. Visa respekt för den inriktning av mer integrativ medicin som Världshälsoorganisationen WHO har utarbetat och som Sverige har ställt sig bakom. Jag tycker också att man ska ha stor respekt för patienterna och deras upplevelser, man måste lyssna mer på dem. Vi har en patientlag som ger individen rätt att vara delaktig och att välja. Då måste det också finnas valbara alternativ.

– Det finns idag en vision om att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Jag tycker vi också borde ha samma höga ambitioner när det gäller helhetshälsa, säger Maria Torshall.

Här hittar du tidningen Hälsa:s nya podcast Uppdrag Hälsa.

 

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson
17 mars, 2017

”Vad menas med valfrihet i vården?”

Den negativa kritiken mot den antroposofiska medicinen är respektlös både mot dess utövare och det stora antal patienter som önskar denna vård, skriver läkaren Stefano Selvani i ett debattinlägg. Inlägget publicerades från början i Dagens medicin och vi har fått tillstånd att publicera det även här.…

LÄS MER

Den negativa kritiken mot den antroposofiska medicinen är respektlös både mot dess utövare och det stora antal patienter som önskar denna vård, skriver läkaren Stefano Selvani i ett debattinlägg. Inlägget publicerades från början i Dagens medicin och vi har fått tillstånd att publicera det även här.

Antroposofisk medicin och Vidarkliniken har fått uppmärksamhet i svenska medier. Man har ifrågasatt i vilket mån Vidarklinikens verksamhet grundas på vetenskap och evidens. Nu har Stockholms läns landsting sagt upp avtal med Vidarkliniken som direkt påverkar patienters möjlighet att välja denna vård.

Negativ kritik mot Vidarkliniken har framförts av personer som anser sig vara representanter för ren vetenskaplighet, inte alltid läkare men med ett självpåtaget ansvar för att vilja skydda samhället ifrån ovetenskapliga influenser.

Debatten behöver vidgas med en diskussion om verklighetsförståelsen som ligger till grund för medicinskt tänkande.
Vilken verklighetsförståelse har patienten själv och med vilken kan hon identifiera sig? Även detta påverkar patientens vårdval.

Med den ökade insikten i naturlagarna efter renässansen blev kravet på objektivitet och reproducerbarhet det nya vetenskapliga paradigmet. Subjektiva och existentiella värden separerades från den objektiva verkligheten och fick plats inom humaniora.

Medicinen intar en särställning inom vetenskapen. Människans självförståelse är en helhet och oförenlig med en uppdelning i en fysisk mätbar verklighet och en självupplevd identitet.

Vid sjukdom möter den objektiva verkligheten den subjektiva med samma dignitet som vid födsel och död. Ingen utanför individen själv kan bedöma vad som är sant i den situationen. Medicinen måste därför på ett begripligt sätt förmedla till patienten den rådande vetenskapliga kunskapen och samtidigt bemöta patienten i sitt existentiella behov att förstå sig själv.

Att kunna identifiera sig med den verklighetsförståelsen som sjukvårdens insatser grundas på, är väsentlig för den sjukes trygghet.

Sjukvårdens behandlingar är både objektiva och ”patientevidenta”: de kan bekräftas som verksamma av patienter. Evidensbegreppet måste även innefatta patientevidens för att göra medicinen mänsklig.

Vidarkliniken har i 30 år erbjudit internationellt erkänd integrativmedicinsk vård som utövas av legitimerad och specialiserad personal. Att utbilda sig vidare inom integrativ sjukvård, i det här fallet antroposofisk medicin, betyder att man söker efter en större förståelse av människan för att komplettera sin behandling.

Den negativa kritiken mot den antroposofiska medicinen och ifrågasättandet av Vidarklinikens trovärdighet är inte bara mindre respektfull mot dess utövare, utan också mot det stora antal patienter som önskar denna vård.

Uppsägning av det avtal som Vidarkliniken har med Stockholms läns landsting kommer att kunna påverka existensen av en idéburen integrativmedicinsk vårdverksamhet utan vinstintresse.

Detta minskar inte bara valfriheten och mångfalden i svensk sjukvård, utan också möjligheten att utifrån vetenskapliga studier än bättre förstå det som gör den integrativmedicinska behandlingen verksam.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Stefano Selvani