7 april, 2015

Ko-riket

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.…

LÄS MER

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.

I december 2014 stod den nybyggda ladugården på Yttereneby Gård redo att börja användas – ett banbrytande exempel där vördnaden för varje ko har kombinerats med ny teknik och ladugårdsinnovation. En svensk mellanstor ko som står uppbunden måste enligt Jordbruksverket ha minst två kvadratmeter att röra sig på, i Holgers ladugård har varje ko drygt tio kvadratmeter.

– Jag vill låta djuren behålla sitt eget värde. Varje ko ska få vara sin egen person, berättar Holger.

Korna på Yttereneby bor på en djupströbädd där de aldrig binds fast. Hela ladugården är som en enda stor beteshage. Vill de äta kan de göra det, vill de sova är det bara att lägga sig ner, och vill de klia sig sitter stora runda rullande borstar att ställa sig bredvid – ungefär som i en biltvätt.

– Borstarna går dygnet runt, skrattar Holger samtidigt som kon Birgitta kliar sig mellan hornen med halvslutna ögon.

Hornen är en av de största anledningarna till ladugårdens generösa utrymme. Holger låter nämligen, tillskillnad från de flesta svenska bönder, kossorna behålla sina horn. Det vanliga är att man bränner, klipper eller fräter bort hornen för att kunna packa kossorna tätare utan att de ska riskera att skada varandra. Men Holger har inte haft något sådant problem.

– Vi har snarare haft användning av hornen när vi behöver någonstans att fästa repet. Att ta bort hornen motsvarar ungefär som att dra av naglarna på dig. Ett djur ska få vara ett djur.

Vanligtvis är en ladugård långsmal, men Holgers är snarare kvadratisk så att det ger korna en känsla av att de kan fly åt alla håll – precis som i hagen. Ladugården är även byggd så att den går att sköta av bara en person, Holger håller koll på varje kossas dagstillstånd genom en applikation i telefonen. Hela gården totalt kräver minst fem personer, men just nu är de bara tre stycken, Holger har inte råd med fler.

– Det är enbart en ekonomisk fråga. Jag har inte tagit ut en enda semesterdag på många många år. Vissa månader kan jag inte ens ta ut någon lön, utan allt går direkt till mina anställda. Svenska konsumenter måste börja förstå att de måste betala mer för maten. Det är helt sjukt att en liter mjölk kostar mindre än flaskvatten.

Ett av förslagen för att rädda den svenska mjölkproduktionen har varit att man ska ta bort kravet på betesdrift, det vill säga: göra det tillåtet att låta korna stå fastbundna inomhus dygnet runt, årets alla dagar. Det skulle, enligt Holger, inte bara påverka matens kvalitet utan även vårt svenska landskap. Ängsmarker, vackra naturparker och naturstränder skulle växa igen utan korna.

– Jag är tvärsäker på att konsumenterna i slutänden kommer att välja de kor som fått gå på sommarbete och haft fri tillgång till sin egen mat. Utan betesdriften gör man korna till spelautomater som laddas med kraftfoder enbart måttat för att maximera varje kossas mjölkproduktion.

Holger försöker övergå till att endast använda sig av ko-rasen Brown Swiss, en ras som inte behöver matas med kraftfoder över huvud taget, utan klarar sig på enbart grovfoder. När en ko äter grovfoder får kossans alla fyra magar jobba, till skillnad från kraftfodret som bara går rakt igenom magarna. Brown Swiss-korna lever även längre.

– En svensk ko idag får i genomsnitt knappt två kalvar även om de egentligen ger mest mjölk efter att de haft sin femte kalv. Jag vill fokusera på långsiktiga kor som stannar länge.

Det är svårt att tänka sig att någon som har varit i en ladugård i Ytterenebys kaliber skulle välja importerad mjölk från instängda kor i Baltikum, framför glad mjölk från Holger.

– Till viss del kan man nog säga att det är böndernas eget fel. Vi har ett ansvar att berätta vad det är vi faktiskt håller på med. Jag tar gärna emot grupper som vill komma på ett studiebesök. Jag tror att om man ser hur korna har det är man även benägen att betala några kronor mer.

Men egentligen är inte Holger särskilt orolig för om EUs kvoteringslag kommer att tas bort och mjölkkonkurrensen i Sverige blir hårdare. Ett nytt mejeri är på gång i Järna där han ska sälja sin mjölk i första hand. Det nya mejeriet planeras bli klart till hösten 2015. Håll utkik efter en artikel om det här på Ytterjärna Forum!


6 april, 2015

Skolsystemet uppbyggt för att skapa medelmåttor?

Vad skulle hända om en hel nation plötsligt bestod av intelligenta människor mogna att ta individuella beslut? I en artikel på vaken.se kritiserar den före detta amerikanska läraren John Taylor Gatto dagens offentliga skolsystemet hårt. Han påstår bland annat att skolsystemet är medvetet undermåligt uppbyggt av våra politiker.…

LÄS MER

Vad skulle hända om en hel nation plötsligt bestod av intelligenta människor mogna att ta individuella beslut? I en artikel på vaken.se kritiserar den före detta amerikanska läraren John Taylor Gatto dagens offentliga skolsystemet hårt. Han påstår bland annat att skolsystemet är medvetet undermåligt uppbyggt av våra politiker.

Konspiratoriskt eller inte: det är en fasansfull men ganska intressant tanke.

Redan 1909 sa Woodrow Wilson, då rektor på ett av USA:s främsta universitet Princeton University, följande i ett tal till hela New Yorks lärarkår.

”Vi vill ha en klass med liberalt utbildade personer och vi vill ha en annan klass, en mycket större klass, för nödvändighetens skull, i varje samhälle, som avstår privilegierna av en liberal utbildning och passar in sig själva för att utföra specifika, manuella uppgifter.”

Även Wyatt Woodsmall, en av grundarna av den internationella föreningen för NLP-coacher, kritiserar det offentliga utbildningssystemet hårt. Han jämför skolan med ett fängelse för våra hjärnor – med syfte att förhindra våra barn från att växa upp till intelligenta varelser.

Woodsmall går djupare in på ämnet och tar bland annat upp en studie som gjorts på människor som anses ”lyckade” där resultatet visat att det inte är en ovanligt hög IQ som de har gemensamt, utan en ovanligt hög EQ.

”Vi behöver inte trycka in information i människors huvuden, vad det här samhället behöver är visdom och kloka val. Hela utbildningssystemet är uppbyggd på att memorera saker, men vi lär oss aldrig HUR vi ska memorera.”


3 april, 2015

Utrymme för pedagogiska innovationer saknas i det svenska skolsystemet

År efter år når Sveriges skolsystem botten i PISA-studierna. Vad är det som gör vissa länders skolsystem bättre än andra? Vilka är framgångsfaktorerna? Andreas Schleicher analyserar den data man kommit fram till genom PISA-studierna.…

LÄS MER

År efter år når Sveriges skolsystem botten i PISA-studierna. Vad är det som gör vissa länders skolsystem bättre än andra? Vilka är framgångsfaktorerna?

I TED-videon nedan presenterar och analyserar Andreas Schleicher den data man kommit fram till genom PISA-studierna. Klippet är inte dagsfärskt (februari 2013), men är ändå intressant att lyfta fram i dagens ständigt aktuella utbildningsfråga.

”I PISA ligger stor vikt på elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. […] Man betonar det livslånga lärandet och att eleverna fortsätter att lära sig under hela livet.” Så sammanfattar Skolverket PISA-studierna.

I Sverige har PISA-studien även mött en del kritik, speciellt inom det svenska utbildningsväsendet, där man hävdar att studien bidrar till att skolorna enbart undervisar för att prestera på standardiserade test. Samtidigt har Alliansen med Björklund i spetsen länge förespråkat ännu fler prov, ännu lägre ner i åldrarna.

Tycka vad man vill om PISA-studierna så blir det ganska intressant när Schleichers ställer siffrorna mot varandra. Vad gör ett utbildningssystem framgångsrikt? Till exempel så visar det sig att föreställningen om att rika länder skulle ha högre utbildningsstandard än fattiga inte alls är särskilt verklighetsförankrad.

Jämför till exempel Sydkorea med Luxemburg. Båda länderna har spenderat exakt lika mycket pengar på sitt utbildningssystem (relativt till landets ekonomi) men valt att spendera dem på helt olika sätt. I Sydkorea har man stora klasser men å andra sidan är lärarna överlägset världens bäst betalda inom sitt yrke, de får mest avsatt tid för undervisning och även mest tid för egen utveckling.

Luxemburg å andra sidan, har gjort precis tvärtom på alla punkter.

Vem toppar listorna i PISA-underöksningarna? Sydkorea! Luxemburg delar istället bottenskiktet med länder som, ja, till exempel Sverige. Vi är både ett land som spenderar väldigt lite pengar på vårt skolsystem och har lägst lärarlöner – och ett land som ger lärarna minst avsatt tid för egen utveckling.

Men vad har Schleicher hittat för gemensamma nämnare bland de länder som visar bäst resultat i PISA-undersökningarna? Vad är framgångsfaktorerna? En av de viktigaste bitarna, menar Schleicher, är att dessa länders ledare lyckats övertyga sin befolkning om att värdesätta utbildning högre än konsumtion. Lyckade skolsystem har höga ambitioner och tydliga riktlinjer, men de ger även utrymme för lärarna att avgöra vad som måste undervisas för just deras elever just idag. De ger dem verktyg att göra pedagogiska innovationer, att utveckla sin pedagogiska kunskap.

”Hittills har utbildning till stor del handlat om att leverera visdom och standardisera, idag måste det handla om användargenererad kunskap.” konstaterar Schleicher.


2 april, 2015

Stadigt växande intresse för sociala banker

Hur sparkapital på bankkonton används av bankerna har stor betydelse för hur världen utvecklas. Det är något man tar fasta på inom den internationella impuls som kallas social banking, som växer allt mer – även i Sverige. Inriktningen är att bidra till en bra samhällsutveckling genom att finansiera miljömässigt och etiskt hållbara företag och verksamheter.…

LÄS MER

Hur sparkapital på bankkonton används av bankerna har stor betydelse för hur världen utvecklas. Det är något man tar fasta på inom den internationella impuls som kallas social banking, som växer allt mer – även i Sverige. Inriktningen är att bidra till en bra samhällsutveckling genom att finansiera miljömässigt och etiskt hållbara företag och verksamheter.

I Sverige representeras social banking främst av Ekobanken, som är medlem i ett internationellt nätverk av liknande banker – GABV (Global Alliance for Banking on Values). Ekobanken har ända sedan starten för 17 år sedan haft en obruten och stadig tillväxt. En liknande utveckling kan man även se internationellt. I exempelvis Tyskland växer detta så det knakar. I grannländer som Danmark och Norge ser man också en tillväxt.

Viktigt veta hur pengarna används

Ekobanken lånar ut spararnas pengar enbart till ekologiskt, socialt eller kulturellt hållbara verksamheter och projekt. Vilka dessa är redovisas öppet, vilket gör att spararna vet vad pengarna faktiskt används till. Det är en transparens som är unik i Sverige. En mindre del av utlåningen är också vanliga bolån.

– Vi arbetar så att säga i tre dimensioner. För banker generellt är det viktigt att hanteringen av andras pengar är säker och att de ger avkastning. Vi tillför utöver detta en tredje dimension, d v s att pengarna görs produktiva på ett hållbart sätt, säger Ekobankens vd Annika Laurén.

– Vi ser till att spararnas insatta pengar på ett säkert sätt bidrar till en god samhällsutveckling, och att de ger en rimlig ekonomisk avkastning, även om vi just nu förstås påverkas av det ovanligt låga allmänna ränteläget.

Att en bank styr utlåningen till hållbara verksamheter och projekt får verkliga konsekvenser. Finansiering påverkar i hög grad vilka verksamheter som kan startas och utvecklas. Det gäller både goda och ”dåliga” (exempelvis oetiska, miljöförstörande) verksamheter. Totalt sett får det mycket stor inverkan på samhällsutvecklingen vad pengar på vanliga bankkonton är med och finansierar. Bankkontosparandet i Sverige är en av hushållens största sparformer och uppgår till över 1.300 miljarder kronor (enligt SCBs sparbarometer). Det är pengar som spararna idag i stort sett inte har någon insyn i vad de används till.

– Idag är medvetenheten så stor kring hållbarhet och de stora problem världen står inför att det måste börja röra sig även på kapitalmarknaden, menar Annika Laurén.

– Jag tror att bankerna kommer att förändras, och hoppas det blir på ett bra sätt. Det finns många kloka människor i bankvärlden. Men en begränsning i hållbarhetsarbetet ligger nog i bankernas ägarformer och vinstkrav. Där har sociala banker som Ekobanken en klar fördel. Vi kan renodla hållbarhetsarbetet på ett annat sätt, och vara en spjutspets.

Med senaste finanskrisen i färskt minne kan man också konstatera att många sociala banker har en fördel i lägre riskexponering för spararnas pengar. Ekobanken lånar inte upp medel från kapitalmarknaden eller placerar i riskbärande finansiella instrument etc. Man använder bara de pengar som de egna kunderna faktiskt har satt in i banken, ungefär som spar- och föreningsbankerna för inte så länge sedan. Sårbarheten för vad som händer på finansmarknaden blir då mindre. När det gäller säker hantering av insatta pengar kan man i Ekobankens fall även konstatera att man inte haft en enda kreditförlust sedan starten 1998.

– Sociala banker står för en bankkultur som jag tror många vill se mer av. Det finns en jättepotential för detta, och som växer i takt med att människor blir allt mer medvetna om hur egna sparpengar ger fotavtryck i omvärlden, säger Annika Laurén.

Text: Red. SN
Foto: Erik Olsson


1 april, 2015

Tack, Gertrud Sigurdsen!



LÄS MER

I helgen fick jag ett sms där det stod: ”Har du läst om Tomas Tranströmer och Gertrud Sigurdsen?” Två mycket betydelsefulla personer hade precis gått bort.

Jag bad genast min fru att recitera dikten ”Romanska bågar” av Tomas Tranströmer som hon kan utantill, samtidigt som jag översatte den för våra tyska vänner som vi var hos i Wien.

”Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörket.
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt”

Men även om Gertrud kanske inte stod för en lika stark kulturell impuls som Tomas, är hon kanske den som betytt allra mest för mig – med sin fantastiska klokhet har hon även verkat för hundratusentals människor genom årens lopp.

Gertrud Sigurdsen var socialdemokratisk socialminister 1985-88 och var en av dem som var med och stöttade Vidarkliniken. Gertrud ansåg att mångfald var önskvärt ur ett politiskt perspektiv och gav sig därför inte. För henne handlade det om rätten för människor att få välja fritt. Vidarkliniken hade inte varit möjlig utan Gertruds demokratiska sinnelag.

Hon berättade även för mig att hon aldrig tidigare fått så många blommor till sitt kontor i något annat ärende än efter att hon gjort det möjligt att få lov att använda antroposofiska läkemedel i Sverige.

Alla måste inte tycka att det är toppen med just antroposofisk medicin, men det är en betydande del av den svenska befolkningen som faktiskt anser att man ska ha möjlighet att få välja själv, och det här förstod Gertrud.

Vid invigningen av Kulturhuset i Ytterjärna höll hon ett vackert tal där hon bland annat sa:
”Antroposofins insatser för konst och kunskap, för en fördjupad människosyn, för den biodynamiska odlingen och jordbrukets förnyelse, för vård i livets slutskede, för läkepedagogik och socialterapi har berikat det svenska samhället och ökat livskvaliteten för tusentals medborgare.”

Inte utan dig, Gertrud.


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

1 april, 2015

Meditation kan påverka dina celler

För första gången har forskare funnit bevis som pekar mot att meditation och yoga kan påverka oss på cellulär nivå. Studien har publicerats i tidskriften Cancer.…

LÄS MER

För första gången har forskare funnit bevis som pekar mot att meditation och yoga kan påverka oss på cellulär nivå. Studien, som publicerats i tidskriften Cancer, är bland de första vetenskapliga studierna som föreslår att det finns ett samband mellan kropp och själ.

”Vi visste redan att psykosociala insatser som mindfulness och meditation hjälper oss att må bättre psykiskt, men nu har vi för första gången bevis på att de också kan påverka viktiga aspekter i biologin”, berättade forskaren Linda E. Carlson i ett pressmeddelande.

I studien delade man in kvinnor som tidigare haft bröstcancer i tre olika grupper, där den första gruppen fick utöva meditation och yoga dagligen, den andra gruppen möttes varje vecka för stödjande samtal i grupp och uppmuntrades att prata öppet om sina bekymmer och känslor, den tredje gruppen – kontrollgruppen – gick enbart på ett sex timmar långt seminarium om stresshantering.

Efter en tre månaders period kunde man se en skillnad i förändringen av gruppernas telomerer, det vill säga den yttersta delen av kromosomerna som skyddar arvsmassan vid celldelning. De två första testgrupperna som gått i någon form av stödgrupp visade på oförändrad telomerlängd, medan den jämförande testgruppens telomer blivit kortare.

Studien publicerades i november i tidskriften Cancer, och nu väntar vi med spänning på den vetenskapliga uppföljningen – vad är det som orsakar denna biologiska effekt och kan det påverka vår hälsa i ett långsiktigt perspektiv?


31 mars, 2015

Debatt: Svenska mjölkbönders framtid

Fram tills idag har svensk mjölk varit prisreglerad enligt ett kvotsystem från EU. Kvotsystemet har inneburit att om ett EU-land producerat för mycket mjölk har producenterna tvingats betala en straffavgift. Men från och med i morgon den 1 april upphör detta kvotsystem att gälla och länder där det är billigare att producera mjölk kommer att kunna konkurrera fritt med andra EU-länder, till exempel Sverige. Något som kommer innebära tuffare tider för Sveriges mjölkbönder.…

LÄS MER

Fram tills idag har svensk mjölk varit prisreglerad enligt ett kvotsystem från EU. Kvotsystemet har inneburit att om ett EU-land producerat för mycket mjölk har producenterna tvingats betala en straffavgift. Men från och med i morgon den 1 april upphör detta kvotsystem att gälla och länder där det är billigare att producera mjölk kommer att kunna konkurrera fritt med andra EU-länder, till exempel Sverige. Något som kommer innebära tuffare tider för Sveriges mjölkbönder.

Lösningen för en bättre framtid råder det dock delade meningar om.

”Tillåt GMO-foder, slopa kravet på utomhusbete och se över mejerikonkurrensen – då kan svensk mjölk räddas”
, skriver Torbjörn Iwarson, råvaruexpert på Carnegie och Lydiah Wålsten, kommunikationsansvarig från Timbro på DN Debatt (26/3).

”Kobönderna skall ytterligare pressas att ruinera både sig själva, djuren och Östersjöns miljö. Vi måste inse det verkliga priset för dagens livsmedelsproduktion. Det behövs istället ett paradigmskifte för att rädda såväl jordbruk som vår miljö.” svarar Artur Granstedt, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk samt koordinator för det nu avslutade Östersjöprojektet BERAS i sin replik på DN Debatt (30/3).

Iwarson och Wålstens har tagit fram fem förslag på åtgärder som enligt dem ska rädda den svenska mjölken:
1. Tillåt genmodifierad soja
2. Sänk dieselskatten
3. Återinför inte gödselskatten utan full kompensation till jordbrukssektorn
4. Förändra djurskyddsförordningen
5. Se över den höga företagskoncentrationen i mejeribranschen

Medan Granstedt istället tycker att följande åtgärder är vad som behövs:
1. Sänk intensiteten.
2. Fördela djurhållningen på flera gårdar.
3. Anpassa produktion till de ekologiska grundvillkoren, där man inte har fler djur än vad som motsvaras av den egna foderproduktionen på enskilda gårdar eller på gårdar i lokal samverkan.

Holger Van der Woude är en av Sveriges ekologiska mjölkbönder, han tycker att Iwarson och Wålstens förslag låter helt galet.
– Men i slutänden är det ändå konsumenterna som avgör vad de vill äta eller dricka, och jag är tvärsäker på att de i slutänden kommer att välja den mjölk som har bäst kvalitet. Konsumenterna måste bli bättre på att betala vad det faktiskt kostar – det är helt sjukt att vi idag är beredda att betala nästan dubbelt så mycket för en flaska vatten än vad vi gör för ett paket mjölk.


30 mars, 2015

Vad världen äter

Köttkonsumtionen är ett av vår tids största klimathot. Statistiskt sett äter vi dessutom mer och mer kött för varje dag. Om vi fortsätter att öka vår köttkonsumtion i samma takt beräknar FNs livsmedel- och jordbrukscenter att vi globalt sett kommer ha fördubblat vår köttkonsumtion till 2050. Men vem är det då som äter så mycket kött?…

LÄS MER

Köttkonsumtionen är ett av vår tids största klimathot. Statistiskt sett äter vi dessutom mer och mer kött för varje dag. Om vi fortsätter att öka vår köttkonsumtion i samma takt beräknar FNs livsmedel- och jordbrukscenter att vi globalt sett kommer ha fördubblat vår köttkonsumtion till 2050. Men vem är det då som äter så mycket kött?

National Geographic presenterar en tydlig och interaktiv infografik över hur mycket olika länders befolkning äter och av vad. För dig som är intresserad av mat och statistik är infografiken högst intressant att klicka sig runt i.

  • I USA äter de 381 gram kött per person och dag
  • I Tyskland äter de 283 gram kött per person och dag
  • I Indien äter de 29 gram kött per person och dag

Om man räknar köttet i kalorier har Kina redan gått om USA (539 vs. 469 kalorier per person/dag), största anledningen är kinesernas enorma fläskkonsumtion som ökat med 2000% på 50 år. Tvåtusenprocent! I USA leder man dock fortfarande sockerkonsumtionsloppet med 3,641 konsumerade kalorier per dag och person.

Sverige finns tyvärr inte med i National Geographics statistik men siffror från Jordbruksverket pekar snarare åt våra grannar i väst än mot något vegetariskt håll. Vi svenskar konsumerar i genomsnitt drygt 232 gram kött per person och dag – inte mycket bättre än våra korvätande vänner i Tyskland alltså. Västvärlden verkar med andra ord ha en hel del att lära av indierna. Vad äter du – och framför allt vad äter man i Indien?

Här hittar du National Geographics infografik.


27 mars, 2015

Viktigt att se och behandla hela människan

När människor blir allvarligt sjuka har det ofta stor betydelse för hälsan att bli omhändertagen och vårdad med genuint intresse och respekt för individen. Det är egentligen ett helt naturligt förhållningssätt mellan människor. För att det här ska bli verklighet för patienten behövs en vårdkultur där allt som görs genomsyras av en medveten helhetssyn på varje människa.…

LÄS MER

När människor blir allvarligt sjuka har det ofta stor betydelse för hälsan att bli omhändertagen och vårdad med genuint intresse och respekt för individen. Det är egentligen ett helt naturligt förhållningssätt mellan människor. För att det här ska bli verklighet för patienten behövs en vårdkultur där allt som görs genomsyras av en medveten helhetssyn på varje människa.

Just den synen på patienten är, och har alltid varit, något av det mest typiska för vården på Vidarkliniken. Där ligger också en viktig förklaring till varför så många av klinikens patienter känner sig sedda, förstådda och stärkta. Det är bland annat patienter med långvariga smärttillstånd, stressrelaterad psykisk ohälsa och patienter som rehabiliteras efter cancerbehandlingar.

Att bli sedd handlar om intresse och respekt

– Det mest naturliga för människor är att se och bry sig om varandra, och att bejaka att vi har ett ömsesidigt beroende. Vi har en naturlig förmåga till medlidande och förståelse, och det är något man kan lära upp eller tappa bort. Inom vården handlar det här i grunden om intresse och respekt för patienten som individ, ungefär som i kärlek, säger Maria Arman som är forskare och docent i vårdvetenskap vid Karolinska Institutet och även knuten till IC – The Integrative Care Science Center.

Hon menar att varje medarbetare i vården alltid kan bestämma sig för att möta en patient med den här inställningen, och att det egentligen inte behöver ta längre tid. På Vidarkliniken är en sådan omvårdande kultur helt naturlig. Maria Armans forskning visar att den här omvårdnaden är mycket viktig för många patienter. De säger exempelvis: ”Det var som att komma hem”; ”Man blir inbäddad”; ”Man kommer in i en totalt tillitsfull situation”; ”Alla är ständigt lyhörda för vad man behöver” osv.

Det här är inte bara ett resultat av inställningen till patienterna. Det gäller att också ha verktyg och metoder för att kunna se och behandla hela människan. Här, menar Maria Arman, är de antroposofiska terapierna mycket viktiga, exempelvis konstterapi och läkeeurytmi, som är en form av rörelseterapi.

– I Vidarklinikens vård är det dessutom mycket hands on i form av beröring, exempelvis insmörjning, bad, massage, inbäddning i värme etc. Det skapar kontakt. Det räcker inte med att bara prata.

Vårdkultur som tar existentiella behov och helheten på allvar

För exempelvis patienter som rehabiliteras efter krävande behandlingar mot bröstcancer kan den här omvårdnaden ha stor betydelse.

– Cancerbehandlingarna är ofta avancerade och effektivt upplagda och det är något av en kamp som förs kring vissa kroppsfunktioner. I allt detta upplever många patienter att den egna existentiella situationen glöms bort. Patienter som sedan får rehabilitering hos Vidarkliniken säger ofta att här är det någon som ser vad som fattas.

Förklaringen är, enligt Maria Arman, att det ingår i klinikens vårdkultur och metodik att ta existentiella aspekter på största allvar och att se varje människa som en helhet.

Även vårdpersonalen får fullt stöd i detta och många tycker att det känns befriande att få arbeta med patienter på det här sättet. Att se till hela patienten är också viktigt när det gäller möjligheterna till hälsosammare livsstil.

– Att motivera patienter att ändra livsstil är bland det svåraste som finns, det är allmänt känt i vården. Här krävs återigen genuint intresse och respekt för individen. En patient sa exempelvis: ”eftersom personalen på Vidarkliniken är så intresserad av mig och min hälsa så måste jag bli det själv också”.

I studier av Vidarklinikens patienter ser Maria Arman att många får en ändrad livsstil. Det kan handla om allt ifrån bättre sov- och matvanor till att göra sina val i livet mer utifrån vad man själv verkligen värderar och tycker är viktigt.

– I grunden handlar det om att hjälpa patienten att skapa förutsättningar för att få ett hälsosamt liv, och att detta sedan blir en uppåtgående positiv spiral. Det här förstärker patientens egen förmåga att hela och läka och att växa i sin egen potential.

In som en ”fågelunge” och ut som en stärkt människa

Karin Björkegren Jones har varit patient på Vidarkliniken i två omgångar. Hon är författare och yogalärare och fick för ett par år sedan ett bröstcancerbesked. Efter operation samt strålnings- och cellgiftsbehandling var hon ordentligt medtagen och kom då till Vidarkliniken för rehabilitering.

– Trots att jag är van vid att ta hand om min hälsa kände jag mig väldigt utsatt och försvagad efter behandlingarna. Jag kände mig som en liten fågelunge och det var härligt, rent av magiskt, att få komma till Vidarkliniken och bli så omhändertagen och få vara precis som jag var då. Det kändes som att jag kunde få pusta ut i en jättefamn efter ett enormt maratonlopp.

Att hon här blev sedd som individ märktes bland annat på att den vård hon fick kändes skräddarsydd och genomtänkt för just henne utifrån var hon befann sig på sin resa. Här gav man olika individuella rehabiliteringsupplägg för patienter med samma diagnos.

– Det fanns en lyssnande öppenhet och det var helt fritt från dömande inställning. Jag hade många otroligt fina samtal med sjuksköterskorna. Jag fick bland annat också målningsterapi och rytmisk massage som båda var väldigt bra för mig. Att få ta det mycket lugnt och att vara i naturen var också viktigt för mig. På Vidarkliniken fick man överhuvudtaget ta plats i sin sjukdom och i sitt sätt att bli rehabiliterad. Jag återvände väldigt stärkt från den här rehabiliteringen och det var enormt viktigt, säger Karin Björkegren Jones.


Källor

Vidarkliniken

26 mars, 2015

Smärtartikel prisad

I maj 2014 publicerade det svenska forskningscentret Integrative Care (IC) en studie om smärtbehandling i den internationella tidskriften PLOS One. I studien har IC jämfört resultatet av patienter som vårdats mot sin smärta enligt konventionell skolmedicin med patienter som vårdats för samma problem på Vidarkliniken – ett sjukhus som kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.…

LÄS MER

I maj 2014 publicerade det svenska forskningscentret Integrative Care (IC) en studie om smärtbehandling i den internationella tidskriften PLOS One. I studien har IC jämfört resultatet av patienter som vårdats mot sin smärta enligt konventionell skolmedicin med patienter som vårdats för samma problem på Vidarkliniken – ett sjukhus som kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.

Resultatet visar att patienter som vårdats på Vidarkliniken halverade sin användning av receptbelagda smärtstillande läkemedel jämfört med de som behandlats enligt traditionell medicin, där användandet istället nästan hade fördubblats under samma period.

”Smärta berör i olika grad över en halv miljon människor i Sverige med ett högt pris i mänskligt lidande och åtskilliga tiotals miljarder kronor i uppskattade totala samhällskostnader.” skriver Integrative Care om studien på sin hemsida.

Trots dessa signifikanta skillnader i resultatet väckte studien föga uppmärksamhet i Sverige. Nu har artikeln däremot blivit prisad utomlands. Det är European Society of Integrative Medicine som genom utmärkelsen “Excellence in Integrative Medicine Research Award” vill uppmärksamma innovativa och utmärkta forskningsprojekt inom integrativ medicin.

Det svenska forskningscentrets artikel ”Opposite Drug Prescription and Cost Trajectories following Integrative and Conventional Care for Pain – A Case-Control Study” var en av flera som fick pris. Priset delades ut under den senaste europeiska konferensen om integrativ medicin 2014 (ECIM) i Belgrad.
Illustration: Anna Gran