På Ytterjärna Forum använder vi cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att surfa godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om personuppgiftsbehandling här.
×
1 mars, 2020
Sveriges mest sålda russin odlas ekologiskt
Sveriges mest sålda russin kommer ifrånden Egeiska regionen i västra Turkiet, där obesprutade vindruvsodlingar breder ut sig i de bördiga dalarna. 1992 lyckades frukthandlaren Mehmet Ali Isik få de lokala bönderna att ställa om från konventionell till ekologisk odling – och projektet Happy Village var fött.
I dag ingår cirka 4 000 odlare i fem regioner i projektet.…
LÄS MER
Gyllengula druvklasarna dignar från buskarna i den fyrtiogradiga värmen. Det är augusti och klasarna plockas varsamt och för hand från sina grenar. Druvorna läggs på stora dukar på den varma marken och får torka i solgasset. På en dryg vecka mognar druvorna till bärnstensbruna aromatiska sultanrussin – Sveriges mest sålda russin.
I den Egeiska regionen i västra Turkiet odlas de druvor som blir Saltå Kvarns KRAV-märkta russin. Obesprutade vindruvsodlingar breder ut sig i de bördiga dalarna. Bönderna i projektet Happy Village använder varken kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Här råder en samklang mellan natur och människa. Men så har det inte alltid varit.
Företagaren Mehmet Ali Isik som handlar med torkad frukt fick en idé när han för trettio år sedan märkte att de turkiska jordarna utarmats och gav sämre skördar. Den biologiska mångfalden var hotad. År av konstgödsel och besprutning med kemikalier hade fått negativa konsekvenser på miljön och människors hälsa.
Kampanjer som visade att druvor hörde till de mest besprutade frukterna i världen ökade efterfrågan på ekologisk frukt
Happy Village
Mehmet Ali Isik lyckades få en turkisk by att ställa om från konventionell till ekologisk odling. Agronomer stöttade bönderna med tips om hur man bedriver ekologiska och hållbara odlingar. Det var 1992 och projektet Happy Village var fött.
I dag ingår cirka 4 000 odlare i projektet i fem regioner. Ett av målen är att få fler och fler bönder att odla ekologiskt så att deras odlingar inte riskerar att förorenas med kemiska bekämpningsmedel när konventionella bönder sprutar sina grödor.
Projektet har vuxit genom åren med målet att även öka levnadsstandarden i byarna. Bönderna får experthjälp för att förbättra vattenförsörjningen, det byggs bostäder åt gästarbetare och ordnas skolgång åt familjernas barn. De som odlar ekologiskt belönas också med bra betalt för frukt och grönt.
Plockas för hand
När druvorna mognar i början av augusti plockas de för hand av säsongsarbetare som breder ut druvklasarna på stora dukar i den brännheta solen. Där ligger de och mognar till russin på en dryg vecka.
– Sultanrussinens arom utvecklas på ett unikt sätt i solen. När naturen får göra jobbet får vi ett helt annat resultat än när druvor snabbtorkas i ugn, säger Janne Gustafsson försäljningsansvarig för dagligvaruhandeln på Järnaföretaget Saltå Kvarn.
"När naturen får göra jobbet får vi ett helt annat resultat än när druvor snabbtorkas i ugn."
När druvorna blivit russin i den brännheta solen samlas de in, tvättas, rensas och sorteras. Innan de hamnar i förpackningarna duschas de lätt med en liten mängd ekologisk solrosolja för att inte försockras och klumpa ihop sig. En vanlig metod för konservering av torkad frukt är annars att använda svaveldioxid. Men sultanrussinen från Happy Village är garanterat osvavlade.
Var femte svensk köper idag Saltå Kvarns sultanrussin. När företaget började leverera till Coop 2004 var de övriga russinen på butikshyllorna icke-ekologiska. Få konsumenter hade vid den tiden reflekterat över vad russin innehöll. Det var väl bara torkade druvor?
När druvorna mognar i början av augusti plockas de för hand av säsongsarbetare som breder ut druvklasarna på stora dukar i den brännheta solen
Barn är storkonsumenter
Men med Naturskyddsföreningens kampanjer vände det. De kunde visa att druvor och bananer var de mest besprutade frukterna i världen och det ökade efterfrågan på ekologisk frukt och gav en skjuts till försäljningen av Järnaföretagets ekologiska sultanrussin.
– Barn är storkonsumenter av russin. Vem vill ge sitt barn hårt besprutad frukt som mellanmål? När druvorna torkas till russin ökar också koncentrationen av bekämpningsmedel i frukten. Det blir en oönskad cocktaileffekt, säger Lena Ekman, Saltå Kvarns marknadskommunikatör.
– Russin innehåller mycket fruktsocker, men de är i alla fall nyttigare än raffinerat socker som finns i mycket godis och kakor. Våra russin är faktiskt också billigast på marknaden.
Nyckeln till hållbar odling och hög bördighet är att sköta odlingsjorden. Men idag utarmar vi istället jordkapitalet genom ett kemikalieberoende jordbruk. De flesta av oss förstår inte hur jord egentligen fungerar med alla dess levande komponenter. Det här är en överlevnadsfråga för jordbrukare, och på längre sikt för hela mänskligheten, anser Josef Carey som arbetar som jordkonsult på företaget 59degrees.…
LÄS MER
Nyckeln till hållbar odling och hög bördighet är att sköta odlingsjorden. Men idag utarmar vi istället jordkapitalet genom ett kemikalieberoende jordbruk. De flesta av oss förstår inte hur jord egentligen fungerar med alla dess levande komponenter. Det här är en överlevnadsfråga för jordbrukare, och på längre sikt för hela mänskligheten, anser Josef Carey som arbetar som jordkonsult på företaget 59degrees.
Josef är certifierad Soil Food Web Consultant från internationellt erkända Elaine Ingham Network. Han är uppvuxen på en mjölkgård i Wales, och har bland annat en 20-årig bakgrund som arborist. Idag arbetar han inom odling mer generellt. Mycket kretsar kring att skapa konkret förståelse för relationerna och samverkan mellan växter och allt som finns i jorden. I marken handlar det, enligt Josef, både om jordstruktur och den stora mångfald av levande organismer som finns i frisk jord och som gör att växter kan växa och frodas. Ju mer aktiv jorden är, desto mer produktiv är den.
Att förstå vad jord är
– Alla växter, oavsett om det är träd eller tomatplantor, är beroende av kapaciteten i den levande jorden och förutsättningarna för god rotutveckling. Mikroorganismer cirkulerar näringsämnen och frigör mineraler i jorden som då blir tillgängliga för växterna. En mångfald av levande organismer skyddar också växterna från sjukdomar och angrepp, berättar Josef Carey.
Han anser att särskilt dagens konventionella jordbruk odlar på fel sätt. Växter frodas av sig själva om vi vårdar jorden. Att arbeta med och optimera odlingsjorden är därför nyckeln. Växterna har även ett immunförsvar som är beroende av mikrolivet i frisk jord. Han pekar på att i modernt konventionellt jordbruk är växternas hälsa överlag så låg att man måste använda kemiska bekämpningsmedel och sprida gift i markerna och även i maten.
– Det finns många missförstånd inom jordbruk. Man förstår inte fullt ut vad jord är och det innebär att vi inte kan utnyttja potentialen som finns i jorden. Att lära jordbrukare att sköta jorden anser jag är den kritiska delen inom odling.
"Vi har nått gränsen för vad man kan göra med kemiskt jordbruk och kan förvänta oss mindre skördar framöver."
Viktigt med bra jordstruktur
Frisk jord har en luftig struktur som är gynnsam för växter och rotbildning. Där finns upp emot 60 procent luft (och olika gaser) och vatten kan lätt penetrera jorden, berättar Josef. Utrymmet för växter att utveckla rötter är större och mängden kol som lagras i jorden är större. Vid sämre jordstruktur rinner en stor del av vattnet bort på markytan, luftigheten är sämre och rötterna får svårare att utvecklas. Något som missgynnar rotbildning ytterligare är att köra mycket med stora maskiner, eftersom jorden då blir mer packad.
Rötterna tar upp vatten, näring och mineraler och är förstås avgörande för hur växten utvecklas. Rötter kan vara betydligt djupare än vi vanligen tror, om jorden ger förutsättningar för det. Enligt Josef kan exempelvis gräsrötter var flera meter djupa och trädrötter kan sträcka sig över hundra meter ner i marken.
Frisk jord klarar torka bättre
Med tanke på luftigheten i jorden skulle man kunna tro att plöjning enbart är av godo, men riktigt så är det inte. När man plöjer stör man jorden påtagligt och minskar bördigheten, menar Josef. Plöjning förstör mycket av mikrolivet i jorden, man förlorar kol (som hamnar i atmosfären) och allt detta gör att jorden får sämre förmåga att hålla kvar vatten. Jordens vattenhållningsförmåga är inte bara viktig för växternas tillväxt, utan också för jordbrukets motståndskraft mot torka – som den torka som drabbade Sverige sommaren 2018, och som vi genom den pågående klimatförändringen kan få se mer av framöver. Enligt Josef klarar vi sådan torka bättre om vi genom ett regenerativt jordbruk – kretsloppsjordbruk – tar hand om jorden och har en frisk jordstruktur, med rikt mikro- och makroliv och djupa växtrötter.
– Överhuvudtaget har dagens konventionella jordbruk låg motståndskraft. Man har pressat ekosystemet så långt att det inte klarar påfrestningar. Vi har nått gränsen för vad man kan göra med kemiskt jordbruk och vi kan förvänta oss mindre skördar framöver. Det handlar om jordförstöring i kontrast till jorduppbyggande, säger Josef Carey.
Ett kapital som minskar
Han menar att vi måste se jorden som en resurs som behöver vårdas. Vårt jordkapital minskar idag och man kan jämföra det med ett batteri som numera är halvtomt. I exempelvis Storbritannien har man, enligt Josef, bara 60 år av konventionellt jordbruk kvar innan batteriet är slut.
– Det gäller att inte bara hålla batteriet fullt utan också att bygga upp jorden allt mer genom lagring av kol i marken. På så sätt kan vi odla näringsrika grödor och samtidigt minska mängden kol i atmosfären. Utmaningen är att använda metoder som bygger upp jorden istället för att förbruka den. Vi ska skörda räntan av jordkapitalet, inte förbruka det kapitalet.
Frisk jord har en luftig struktur som är gynnsam för växter och rotbildning, förklarar Josef Carey.
Organismer i jorden avgörande
Som jordkonsulter hjälper Josef Carey och 59degrees jordbrukare/odlare genom att titta på jordens hälsa. Bland annat tittar man på mikrober, makroliv, kolhalt, kemi och vad i jorden som är tillgängligt för växterna. Utifrån det ger man sedan rekommendationer om vad som kan förbättra produktiviteten och man erbjuder även ett antal produkter. Mycket handlar om mikrolivet i jorden.
– Mikrober som bryter ner organiskt material till kol är jordbrukarens bästa vän. Ett generellt råd är därför att lära sig använda mikroskop. Ett rikt mikroliv ger en bra indikation på jordens hälsa, säger Josef.
Ett annat allmänt råd är att ibland lämna traktorn och gräva i jorden på en liten yta. På mindre än en kvadratmeter ska det i en frisk jord finnas hundratals maskar, enligt Josef. Om man bara hittar ett 10-tal maskar är det ett dåligt tecken. Andra exempel på generella råd är att lära sig kompostera, att lämna orörda ytor runt odlingar och att även odla växter som attraherar pollinerare.
Josef Carey tror att det konventionella jordbruket inte kommer att bestå och han vill se mer av regenerativ, jorduppbyggande odling där man slipper konstgödsel och gifter och även minskar behovet av olja.
– Idén att föda växter med konstgödsel är förlegad. Istället för att anpassa växter till vårt sätt att arbeta bör vi anpassa arbetssättet till växterna. Vi är en del av ett ekosystem och grunden är att vi tar hand om odlingsjorden.
Ödesfråga för människan
Vad händer om vi inte arbetar mer hållbart?
– Vi ser effekterna idag. Jordbördigheten minskar, kol hamnar i atmosfären och matkvaliteten sjunker genom minskat näringsinnehåll. Exempelvis finns det äpplen som idag har 25 gånger lägre järnhalt än för 50 år sedan.
Josef pekar också på att vi i dagens jordbruk stoppar in mer och mer energi, men att vi relativt sett egentligen får ut mindre och mindre energi av detta. Tidigare fick vi tvärt om ut mer energi från jordbruket än vi stoppade in. Att förstå vad som pågår i jorden och använda den kunskapen är nyckeln till jordbrukarens försörjning, menar Josef. Han anser att frågan om att vårda odlingsjorden på sikt också är en avgörande ödesfråga för människan som art och belyser detta med en tankeväckande aspekt:
– Alla organismer som inom ett ekosystem inte kan försörja sig själva definieras rent biologiskt som parasiter – och just nu är vi människor tyvärr parasiter.
Mer regenerativt jordbruk
Hela frågan om hållbart jordbruk kokar enligt Josef ner till vilka intentioner jordbrukaren har och vad konsumenterna efterfrågar. Idag sätts stor press på bonden att konkurrera på en global marknad, istället för att mer lokalt bidra till människors matförsörjning och hälsa. Idag pressar vi också ekosystemen för långt och Josef menar att allt detta kommer att leda till att jordbrukare slås ut. Han tror att en hållbar modell kan bygga mer på att producera för det han kallar communities, snarare än på storskalig produktion för en global marknad. I bland annat Järna finns bra exempel på sådana fungerande, hållbara matsystem.
– Det finns all anledning att vara optimistisk kring möjligheterna att gå över till ett mer regenerativt och hållbart jordbruk. Det är bara logiskt och det vi ser nu är ett pionjärstadium till ett bättre jordbruk. Jag tror många konsumenter vill ha kvalitet och allt fler kommer att stödja det här om man vet att det gynnar alla, säger Josef Carey.
Vi har ett tusental arter av mossa i Sverige och dubbelt så många arter av lavar. Mossor är oftast gröna, tar upp vatten och näring ur luften och växer överallt omkring oss i alla möjliga olika miljöer även där ingenting före dem har vuxit. De är primärväxter som bereder grogrund för andra växter att kunna etablera sig genom att de håller fukt och när mossans undre delar bryts ned skapas näring åt andra växter. Lavarna är dubbelorganismer av en svamp som lever i symbios med gröna, ibland grågröna alger som bildar vackra mönster.…
LÄS MER
Vi har ett tusental arter av mossa i Sverige och dubbelt så många arter av lavar.
Mossor är oftast gröna, tar upp vatten och näring ur luften och växer överallt omkring oss i alla möjliga olika miljöer även där ingenting före dem har vuxit. De är primärväxter som bereder grogrund för andra växter att kunna etablera sig genom att de håller fukt och när mossans undre delar bryts ned skapas näring åt andra växter.
Lavarna är dubbelorganismer av en svamp som lever i symbios med gröna, ibland grågröna alger som bildar vackra mönster.
Vore jag en liten tomte som stövlade iväg över berghällar, klättrade över stubbar och väjde för stenar, bodde under trädens rötter där håligheter ger skydd för världens stormar och oseende ögon, skulle mossorna vara mitt rike och barr och kvistar mina hinder på vägen.
Liksom mossor och lav skulle jag vistas rotlöst närmast intill markens och mineralernas gräns för djupare ner tränger de större växterna ned för att fästa sig stadigt och sträcka sig högre och det som var mitt rätta element var en miniatyr av dem alla.
Tiden skulle gå långsamt och långsamt växer mossa och lav. Obekymrad lätt, men känslig för atmosfärens nedfall, uppfångande allt som vi sprider ut i vår luft, skulle tomten snart tvingas fly till gästvänligare trakter. Det är föroreningar som mest hotar det mjuka livet i skogens lägsta nivå ovan jord. Det sägs att tomtarna flyttar norröver undan människornas oväsen och oförstånd, så gör även skägglaven på träden för ren luft är en förutsättning för dem. Kanske ändå kan vi med våra oseende ögon föreställa oss en liten grå figur i en färgsprakande mosse dricka till bords ur en bägare som vi kallar tomteglas. – Skål, kära tomte, må du leva länge än som om tiden stod still och vi människor slutade med vårt vårdslösa spill!
"Det är föroreningar som mest hotar det mjuka livet i skogens lägsta nivå ovan jord."
Man skiljer på mossor och lav. Mossor är oftast gröna, tar upp vatten och näring ur luften och växer överallt omkring oss i alla möjliga olika miljöer även där ingenting före dem har vuxit. De är så kallade primärväxter som bereder grogrund för andra växter att kunna etablera sig genom att de håller fukt och när mossans undre delar bryts ned skapas näring åt andra växter. Lager på lager av vitmossa på myrmark blir till mångtusenårig, meterdjup torv.
Ibland kallas lav för mossa, den vita dekorationsmossan till jul är i själva verket en fönsterlav liksom islandsmossa är en lav. Mossor räknas till runt 1000 arter i Sverige och lavarna till ca 2000. Lavarna är dubbelorganismer av en svamp som lever i symbios med gröna, ibland grågröna alger som bildar vackra mönster.
Lavar är rika på lavstärkelse. Förutom essentiella aminosyror, jod, B12 och selen, har lav medicinska effekter framför allt när man kokar te på dem.
Många lavar kan användas som alger i maten men innan de kan äts måste de lakas ur med aska eller lut för att bli av med de bittra lavsyrorna. Dessa syror bryter långsamt ned berget de växer på så att de kan tillgodogöra sig mineraler. Naturfolk har länge ätit lavar och i den nordiska vildmarken utgör de en viktig överlevnadsväxt. Även som extrafoder åt boskapen tjänade lavar om vintern.
Islandsmossa
På Island serveras fortfarande islandsmossa i sallader. En busklik broskartad växt, oregelbundet flikad, blekt grågrön till färgen och brungrön i topparna som växer allmänt i glesa skogar, på skogsberg och tallhedar. Som läkeväxt har den en lång tradition vid lungsjukdomar och astma. I folkmun även kallad lungmossa, brömossa och renhorn. Till exempel kunde man göra ett grötomslag med islandslav och lägga på halsen under natten. Weledas Flechtenhonig mot hosta med smak av anisolja innehåller fyra sorters lav: Islandslav, lichen islandicus, renlav, cladonia, skägglav, usnea barbata, lunglav, sticta, den är så god!
Navellavar
I en enda punkt fäster sig navellavarna på sten eller berg, likt fjäll täcker de stenens yta och breder ut sina ibland stora kronblad med vågiga kanter skiftande i grått när de torkar och mörkare då de blir
våta.
Navellavar innehåller mycket lite lavsyra och kan därför beredas till mat utan att först lakas ur. Tusclav växer främst i Götaland och Svealand på klippor längs kuster och sjöstränder medan andra navellavar är vanligast i fjälltrakterna. Tuschlav har sitt namn efter bruket att tillverka tusch för att skriva med. De avger en kraftfull lila färg som lämpar sig väl till växtfärgning men färgen är känslig för ljus och bleknar med långa tider av slitage och tvätt.
Så länge lavar skördas varsamt och med måtta med hänsyn till sin långsamma återväxt och restriktionen att de kan innehålla bland annat secium på vissa utsatta platser, torde de kunna bli ett bra komplement även i den moderna kosthållningen.
Slemlösande
Från naturens apotek i boken om huskurer av Gunilla Boman kommer den här beskrivningen av hur man bereder ett slemlösande medel av islandslav:
Blötlägg drogen i kallt vatten några timmar.
Blötläggningsvattnet hälls bort och 1 liter nytt vatten hälls på.
Koka tills hälften av vattnet återstår.
Sila och drick under dagens lopp i små klunkar.
Lavbröd
Detta recept kommer från Pelle Holmbergs Vanliga vilda växter till mat, hälso-och kroppsvård:
Tag 1 dl målarsoda till 10 l kokande vatten. Lägg ner laven och låt den ligga i blöt ett par timmar.
Skölj noga i 4-5 vatten. Mal den fuktiga laven, torka den. Eller: torka den först och mixa sedan den torkade laven.
Tag 2 dl mixad, torkad lav till en deg på 5 dl degspad. Häll kokande vatten över laven och låt svalna till fingerljummet.
Tillsätt:
50 g jäst
1 tsk salt
2 msk olja
Mjöl till rätt konsistens.
Jäs i bunken 30 min. Baka ut till 2 limpor, jäs dem på plåt 30 min.
Ytterjärna med omnejd, söder om Södertälje, ska utvecklas till ett centrum för hållbar mänsklig utveckling de närmaste åren.
– Vi ska skapa ett levande samhälle, ett college och ett kulturellt centrum i ett, säger Staffan Jonsson, VD för det nya initiativet Kulturbygge i Ytterjärna.
– Det handlar om att återigen göra den här platsen mer attraktiv för människor att besöka, bo och verka i.…
LÄS MER
Ytterjärna med omnejd, söder om Södertälje, ska utvecklas till ett centrum för hållbar mänsklig utveckling de närmaste åren. – Vi ska skapa ett levande samhälle, ett college och ett kulturellt centrum i ett, säger Staffan Jonsson, VD för det nya initiativet Kulturbygge i Ytterjärna.
– Det handlar om att återigen göra den här platsen mer attraktiv för människor att besöka, bo och verka i.
Efter en tung period i Ytterjärna, som kulminerade med stängningen av Vidarkliniken, sker nu en nystart. En frisk fläkt har dragit in. Staffan Jonsson, som närmast kommer från tolv år som kultur- och fritidschef i Södertälje, har rekryterats för att utveckla platsen och gjuta nytt liv i området. Han vill både främja ökad samverkan mellan redan etablerade aktörer, och skapa nytt innehåll utifrån den värde- och idégrund, som utgjort inspirationen för skapandet av platsen.
Jag träffar Staffan på hans nya arbetsplats i det stora, säreget utformade, och vackra Kulturhuset i Ytterjärna, för att höra mer om planerna.
Staffan axlade VD-rollen och ansvaret för initiativet Kulturbygge i slutet av förra året och i dagarna har han presenterat en sjuårig utvecklingsplan för området. Hans vision är att samhället ska växa och utvecklas utifrån tre huvudspår, som han kallar ”Village”, ”College” och ”Art center”:
– Om ett antal år ska Ytterjärna vara ett världsunikt, stadigt växande samhälle och ett attraktivt campus där kultur och natur möts och dit man söker sig för att utvecklas som människa. Man ska hitta många anledningar att göra besök här, men också kunna studera, verka och bo på platsen och i området.
– Vårt college ska ha en övergripande inriktning på de humana vetenskaperna och målsättningen är att bidra till en hållbar samhällsutveckling.
– Vi ska vara en kraftfull opinionsbildare och internationellt ledande i flera ämnen. Vi ska vara lockande för både svenska och internationella lärare, studenter och andra aktörer och utbildningarna som erbjuds ska vara på olika nivåer.
– Det kan vara yrkes – och folkhögskoleutbildningar, men också utbildningar på akademisk nivå t ex i samarbete med Södertörns högskola.
– Kanske finns här också helt nya verksamheter, som exempelvis Kaospiloterna, en utbildningsidé, som finns i Danmark och som söker en etablering i Sverige.
"Vårt college ska ha en övergripande inriktning på de humana vetenskaperna och målsättningen är att bidra till en hållbar samhällsutveckling."
Staffan vill se nybyggnation av bostäder, ett handelscentrum med fler butiker och ökade möjligheter till arrangemang, serveringar och liknande.
– Underlaget för restauranger, caféer, butiker och kulturutbud måste öka och jag vill också se att fler företag etablerar sig här. Ytterjärna skulle kunna bli en dynamisk företagshub.
Det kulturella utbudet i Ytterjärna ska också växlas upp med etablering av fler internationella kulturinstitutioner, ökat antal arrangemang, gästspel, festivaler och andra upplevelser.
Vidarstiftelsen finansierar
Huvudfinansiär bakom de nya planerna är den antroposofiska allmännyttiga stiftelsen Vidarstiftelsen.
– Vi är del i en koncern där Saltå Kvarn ingår och där det finns byggbolag, liksom andra kommersiella verksamheter, säger Staffan. Stiftelsen ser det som ett långsiktigt projekt att få till stånd den här positiva utvecklingen av både samhälle, utbildning och kulturliv i Ytterjärna och få de olika delarna i visionen att växa och samverka.
Den verksamhet Staffan ansvarar för ligger direkt under Vidarstiftelsen och ska i första hand bidra till stiftelsens ändamålsuppfyllelse utan direkta vinstkrav.
– Samtidigt är det viktigt att tänka ekonomiskt, säger han. Vi pratar om hållbarhetsbegreppet och ska också tänka ekonomisk hållbarhet. Hotell, restaurang och kulturprogram måste få en större ekonomisk bärighet. Allt hänger ju samman. Blir platsen mer attraktiv och fler arrangörer väljer att lägga sina evenemang här så ökar också förutsättningarna för ekonomisk hållbarhet.
Idéburen plats
Staffan är entusiastisk inför alla möjligheter han ser att avtäcka och utveckla områdets potential och tycker att förutsättningarna för att skapa allt detta är väldigt goda.
– Det är redan en fantastisk idéburen plats som ha skapats här, menar han, både utifrån estetik, arkitektur, trädgårdar och det utbud som redan finns av kultur och olika verksamheter. Det får man inte glömma bort!
– Här finns redan idag hotell och vandrarhem. Eventuellt kan vi också utöka boendemöjligheterna med någon form av camping på sommarhalvåret för en viss typ av turism i samband med festivaler etc.
– Kulturhuset, som vi har idag, ska få ett bredare utbud, men jag vill också få igång ett mer livaktigt konstliv. Vi ser över möjligheterna att skapa ett Hilma af Klint konstcenter, som kan tillgängliggöra hennes konst, när den inte är del av någon vandringsutställning. Hilma af Klint har en stark anknytning till antroposofi och verken förvarades här i många år innan de började visas offentligt.
Till de idéer Staffan vill förverkliga hör också en pir som tillgängliggör platsen från havet.
– Det vore fantastiskt att kunna komma hit med båt och vandra upp till området genom den vackra trädgårdsparken. Det är inte möjligt idag.
Internationell inspiration
Staffans inspiration är framförallt internationella förebilder som ekobyn Serenbe i USA och Schumacher college i Devon, England, där det också finns en hållbarhetsfilosofi.
– Folk söker sig dit för att få en utbildning, som gör att de kan vara med och ”förändra världen”, säger han. Det handlar inte bara om ekologi utan även om social hållbarhet. Det finns olika riktningar. Hos oss handlar det om att kombinera Serenbe och Schumacher – både samhälle och campus i ett.
Staffan, som har sin utbildning och yrkeserfarenhet i huvudsak från kultursektorn med en MFA från ett amerikanskt universitet, har känt till och haft kontakt med Ytterjärna under väldigt lång tid.
– När jag var teaterchef på Kalmar länsteater bodde vi nära Solmarka gård, som är en biodynamisk gård grundad av människor från Järna, berättar han. Vår äldsta dotter gick på dagis där och vi hörde talas om och besökte Järna flera gånger.
– Att få chansen att bosätta sig här, var ett av skälen till att jag sedan valde Södertälje som arbetsplats.
I sin roll i kommunen har han också samarbetat med Kulturhuset Ytterjärna kring program och festivaler.
Vill skapa konstcenter
– Jag har också varit delaktig i försöken att skapa ett Hilma af Klint konstcenter här berättar han. Det har ju av olika skäl inte blivit av än, men jag hoppas få upp projektet på banan igen.
Platsen Ytterjärna är ju uppbyggd av entusiaster med inspiration från en antroposofisk ideologi. Hur tänker Staffan förhålla sig till detta arv?
– Det är ju ett andligt arv, som jag tycker det är självklart att utgå ifrån, men också utveckla, svarar han. Det här ska fortsätta vara en plats för antroposofi, men inte bara för det. Jag tror det handlar om att bredda tankegodset och bjuda in även andra aktörer, som inte definierar sig som antroposofer, men som också vill verka för en bättre, hållbar värld på olika vis.
Han vet också att det hos vissa kan finnas en uppfattning att antroposofi är något exkluderande och att bilden inte alltid är positiv.
– Mycket av det beror på okunskap, menar han. Antroposofi är ju inte konstigare än att det handlar om en människosyn. Inom antroposofin ser man människan som en andlig varelse och det får konsekvenser för det samhälle man vill bygga och hur man ser på vård, utbildning, pedagogik etc. Antroposofi har också fått många praktiska tillämpningar inom jordbruk, pedagogik, kultur och så vidare, som vi har exempel på här. Det gör den tankevärlden unik.
– Närmast till hands ligger att göra platsen mer attraktiv för barnfamiljer, se över inomhusmiljön och uteplatserna runt Kulturhuset och öppna för olika typer av utställningar, säger Staffan Jonsson. Foto: Erik Olsson
Delaktighet kring visionen
Staffan är väl medveten om att det trots goda förutsättningar finns utmaningar på flera plan.
– Jag kan notera att det har spretat mellan olika verksamheter som finns här och många aktörer har gått sin egen väg. Jag vill skapa samling och delaktighet. Det ser jag som en utmaning.
Den mest brännande frågan just nu är att hitta en organisation för de verksamheter han är satt att leda.
– Det handlar om att hitta formerna för ökad samverkan och kraftsamling för att kunna förverkliga visionerna. Nu har vi en långsiktig plan och den blir avgörande för den kortsiktigare planeringen för det kommande året. Vi behöver enas kring den gemensamma bilden och sedan är det bara att sätta igång.
Staffan vill skapa idé- och arbetsgrupper och göra tidplaner för de längre spåren, men också ta steg för mot en mer levande plats redan under 2020.
– Närmast till hands ligger att göra platsen mer attraktiv för barnfamiljer, se över inomhusmiljön och uteplatserna runt Kulturhuset och öppna för olika typer av utställningar.
En viktig del i det kommande arbetet är att nå ut till besökare och intresserade med det som redan finns, liksom med det nya som växer fram. Ett arbete med att skapa en helt ny kommunikationsplattform för detta pågår redan.
– Det måste gå att få en samlad bild av utbudet, menar Staffan. Det ska också finnas en tydlig kontaktväg in om man vill förlägga ett arrangemang här eller komma hit på besök. Informationen måste vara begriplig och tillgänglig.
– Redan nu ska man veta vart man ska vända sig om man vill bosätta sig här, vill köpa eller hyra något eller kanske etablera sitt företag här. Vi håller just nu på att inventera vilka lokaler som finns både för korttidshyra för olika arrangemang, men också för långtidshyra om man vill etablera sig här och bedriva någon form av verksamhet.
Ska vara lättillgänglig
I planen för 2020 ligger också att titta över bussförbindelser, cykelvägar, parkeringar etc. Platsen ska vara fysiskt lättillgänglig och de säljande argumenten är många.
– Området här har en nästan helande atmosfär, menar Staffan. Det som tidigare är gjort är väldigt genomtänkt. Många säger att man mår bra av att bara vara här, man känner ett lugn och njuter med alla sinnen bara genom utformningen av platsen.
– Jag tror det lockar många att kunna ha den här platsen som sin arbetsplats eller få bo nära naturen, och samtidigt ha så nära till fantastisk scenkonst och förhoppningsvis även konstupplevelser i ett ”svenskt Louisiana”.
– Här är det också nära till ett antal lokala producenter av ekologiska varor och ett näringsliv med antroposofiskt inspirerade verksamheter som läkepedagogiska institut, Skillebyholm med den biodynamiska jordbruksskolan och Saltå kvarn. Förhoppningsvis kommer också något nytt i Vidarklinikens ställe med rehabilitering, läkepedagogik el dyl.
– Här ska vi stå för hållbarhet på riktigt, avslutar Staffan.
Flera faktorer bakom digitala medias effekter på hur unga mår
Sambanden mellan hur unga mår och användandet av digital teknik är inte helt enkla. Bland annat handlar sambanden om hur mycket tid man lägger på digitala media och vad man gör där, enligt en forskningsbaserad, nordisk kunskapssammanställning från den ideella föreningen Mind.…
LÄS MER
Sambanden mellan hur unga mår och användandet av digital teknik är inte helt enkla. Bland annat handlar sambanden om hur mycket tid man lägger på digitala media och vad man gör där, enligt en forskningsbaserad, nordisk kunskapssammanställning från den ideella föreningen Mind.
Flera rapporter visar, inte helt oväntat, att fler unga idag upplever psykiska besvär och samtidigt har konsumtionen av antidepressiva läkemedel ökat. Men Mind konstaterar också att förekomsten av allvarliga psykiska sjukdomar är oförändrad.
Det talas idag mycket om ungas psykiska ohälsa – men det finns också kritik mot hur en delvis skev bild av detta sprids och inte minst hur användandet av psykofarmaka har exploderat. (Läs mer om detta i denna artikel.)
Samband med nedlagd tid
I Minds rapport har man tittat närmare på kopplingen mellan ungas välbefinnande och tid ägnad åt digitala media generellt, samt mer specifikt sociala media och datorspelande. Bland unga som ägnar en begränsad tid med digitala media är sannolikheten att man rapporterar gott välbefinnande högre än bland unga som inte alls gör detta. Men bland dem som tillbringar mer tid åt detta är det vanligare med sämre välbefinnande. Det är, enligt rapporten, dock svårt att se vad som är orsak och verkan. Faktorer som sömn, motion med mera spelar också in här. Bakgrundsfaktorer som tycks ge förhöjd risk är kvinnligt kön (främst i kopplingen till sociala medier), lägre ålder, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och socioekonomisk utsatthet.
Sårbarhetsfaktorer
Barn och unga som tillbringar mycket tid på sociala media tenderar att må sämre, men effekten är liten, enligt rapporten. Påverkan kan hänga ihop med mindre sömn och större risk för trakasserier. Man pekar också på skillnader mellan aktivt och passivt användande av sociala media, som man tidigare sett hos vuxna. Skillnaden är att passivt användande verkar spä på avundsjuka och nedstämdhet, med aktivt användande kan stärka relationer. Bland unga ser man i rapporten också en del bakomliggande sårbarhetsfaktorer. Användare av kvinnligt kön, med låg självkänsla och som jämför sig själva med andra eller redan känner sig nedstämda påverkas mer negativt än andra.
När det gäller datorspelande tycks detta i sig, enligt rapporten, inte vara en betydande faktor för ungas välbefinnande. Det finns positiva aspekter på spelande, och dess påverkan på välmående verkar bero på motivet till att man spelar. Det finns enligt forskning risk för negativa effekter på sikt om man spelar för att undvika livsproblem. Och risken för att utveckla gaming disorder är större för personer med vissa sårbarhetsfaktorer, exempelvis svårigheter med känslohantering, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, svårigheter i skolan, social exkludering och bristande föräldrastöd.
Sammanfattningsvis menar författarna till rapporten att digitala medias påverkan på hur unga mår beror på vem man är, hur och hur mycket man använder dessa media samt hur livet ser ut i övrigt. Man måste se till helhetsperspektivet för varje individ för att se vilka åtgärder som kan stärka välbefinnandet. Och det är framför allt viktigt att främja de ungas grundläggande mänskliga behov.
Läkargruppen ”2-heal”, är en unik sammanslutning av erfarna läkare från den offentliga vården med olika specialiteter. De vill arbeta på nya sätt som involverar hela människan i läkningsprocessen.
VD för gruppen är Isis Amer-Wåhlin, gynekolog och forskare, med mångårig erfarenhet från sjukvården:
"Vi har var för sig under en längre tid känt behov av att få arbeta mer holistiskt och övergripande. Vi har alla en öppenhet för andra vårdformer och är intresserade av att lära mer av varandras erfarenheter", säger hon.
…
LÄS MER
Läkargruppen ”2-heal”, är en unik sammanslutning av erfarna läkare från den offentliga vården med olika specialiteter. De vill arbeta på nya sätt som involverar hela människan i läkningsprocessen. VD för gruppen är Isis Amer-Wåhlin, gynekolog och forskare, med mångårig erfarenhet från sjukvården: – Vi har var för sig under en längre tid känt behov av att få arbeta mer holistiskt och övergripande. Vi har alla en öppenhet för andra vårdformer och är intresserade av att lära mer av varandras erfarenheter, säger hon.
Den nybildade läkargruppen med ett tiotal läkare, tog i somras plats i det gamla välkända privatläkarhuset på Riddargatan 12 i Stockholm. Redan för cirka tre år sedan började man träffas och skicka patienter mellan varandra. Alla arbetade då inom sina respektive verksamheter i den vanliga, landstingsfinansierade vården, men delade en vilja att förnya sina arbetssätt.
– De insatser man gör som läkare i den vanliga vården är ju tyvärr väldigt begränsade, säger Isis Amer-Wåhlin. Bland annat är styrsystemen sådana att man måste hålla igen på utredningar. Vi läkare i Sverige har satts som ”gatekeepers” för att spara.
Läkarna upplevde en tidspress i den vanliga vården med många patienter som måste betas av från långa listor.
– Om jag står inför en patient där jag ser att notan kan bli väldigt stor för alla labbtester och utredningar jag vill göra, så är jag programmerad att tänka: ”Finns det någon annan och billigare väg?”
– Kan mitt ”detektivarbete” – för det är vad vi läkare gör – göras utan att ta detta prov, utan att göra den där undersökningen?
– Jag menar inte att man ohämmat ska utreda, men det finns ändå ett inslag av att förenkla i syfte att slippa utreda. Det har ju fått konsekvensen att man idag är otroligt kringskuren. Det är väldigt, väldigt svårt att verka på det sätt man skulle vilja.
Nyfikenhet och affärstänk
Isis Amer-Wåhlin är också forskare och menar att hon alltid haft nyfikenheten och öppenheten för nya insikter.
– Som forskare är man ju tvungen att vara inläst även på sådant som inte riktigt finns i vardagen i den vanliga vården, säger hon. Man måste hålla sig uppdaterad och man blir varse att det finns mycket kunskap som inte används. Man har då insikter som normalt tar 16-20 år innan de når patienten.
Isis har även varit verksam i näringslivet i olika vändor. Där har hon fått insikter om att det går att utveckla verksamhet fortare än vad som görs i den vanliga vården. Med nyfikenhet och ett visst mått av affärstänk, som hon tycker saknas i den offentliga vården, vill hon medverka till en vårdkvalitet, där hon som läkare får bedöma vad som är rätt nivå i det enskilda fallet.
– Vi har en speciell funktionsmedicinsk arbetsmodell, som vi har lärt oss i USA, berättar Isis Amer-Wåhlin. Foto: Erik Olsson
Patienter med komplexa problem
Till ”2 heal” kommer framförallt patienter med komplexa problem och mångåriga kroniska besvär.
– Den typen av patienter ramlar lätt mellan stolarna, säger Isis. Ingen tar helhetsgreppet. Hit kommer väldigt många kvinnor. Det finns uppenbarligen ett problem för kvinnor att nå fram och få gehör och hjälp med de problem de tycker att de har.
– Vi ger varje patient mer tid. Skillnaden mellan att ge patienten en kvart eller 90 minuter är monumental. Patienterna tror inte att det är sant! Vi frågar efter och vill ha mer information. I den vanliga vården är det tvärtom; ”Ge mig inte mer information, för det blir för krångligt att hantera.”
– Vi vet ju att det är så, för så har vi själva tänkt i den gamla rollen.
Exempel på diagnoser som ”2-heal” tar hand om är alla typer av endokrina problem – det betyder allt som har med kroppens hormonella system att göra. ”2-heal” erbjuder också gynekologi och andrologi, som är den manliga motsvarigheten.
– Det kan handla om mannens och kvinnans reproduktiva hormoner och system, säger Isis. Fertilitet och infertilitet ingår, liksom kvinnans alla faser i livet med de sjukdomar som finns där. Hos mannen finns det på motsvarande sätt problem med potens och liknande.
– Det är också områden som är fullständigt beroende av att både kvinna och man har kroppar som är i balans ända ner på cellnivå. Naturen har säkerställt att ingen graviditet äger rum om det råder ohälsa eller risk för ohälsa.
360 graders undersökning
– Vi ser också många av de kroniska sjukdomarna, som hänger ihop med det hormonella systemet – sköldkörteln och binjurarna – men även metabola syndrom som diabetes och sjukdomar som är kopplade till den typen av problem. Sedan är det hela gruppen utmattning och trötthet, där man inte riktigt vet varför man mår som man mår.
”2-heal” har bland annat ett erbjudande med en 360 graders genomgång av individen, där olika prover och frågeformulär ingår, liksom de längre läkarbesöken.
– Vi har en speciell funktionsmedicinsk arbetsmodell, som vi har lärt oss i USA, berättar Isis. Den hjälper oss att sortera informationen, hitta mönster och ända ner på cellnivå adressera vad det kan handla om.
"Hit kommer väldigt många kvinnor. Det finns uppenbarligen ett problem för kvinnor att nå fram och få gehör och hjälp med de problem de tycker att de har."
– Vi nöjer oss inte med att konstatera att du har energibrist eller järnbrist. Vi går ännu längre. Det kan finnas andra brister och du kanske till och med har en genvariant, som gör att du inte kan tillgodogöra dig exempelvis D-vitamin på ett adekvat sätt.
– Vi försöker också adressera själen, relationer och allt runt omkring inklusive arbetsmiljön – det vill säga hela människan.
– Vi är läkare med olika specialiteter, som vill samarbeta med kompetenser som inte finns i den konventionella vården, men som patienterna efterfrågar. Vi har exempelvis psykoterapi, näringsmedicin, akupunktur och även kraniosakral terapi, som är en avstressande behandling.
– Vi försöker successivt att utöka kompetensen och utröna vilka områden vi ska erbjuda. Det avgör sedan vilka kompetenser vi knyter till oss.
Behandlingsplan och uppföljning
Den stora undersökningen som ”2-heal” erbjuder kallas för ”Fördjupad medicinsk bedömning” och kostar 6000 kronor exklusive labbanalyser.
– Vi har ju ett system i Sverige, som innebär att om jag skriver en remiss för blodprover som helt privat läkare, så måste du som patient betala dem själv. I exempelvis Norge går provtagning alltid på det allmänna.
– I den fördjupade medicinska bedömningen ingår en teamdiskussion och analys samt framtagande av en behandlingsplan, där vi föreslår åtgärder. Därefter kommer uppföljning. I slutändan får patienten ganska mycket för den här pengen.
Man kan också välja att komma till ”2-heal” för ett kortare besök. Beroende på vem man träffar betalar man från några hundralappar till 2000 kronor.
Annorlunda nätverk
Isis menar att man drar till sig läkare med lite annorlunda intressen när man startar ett sådant här nätverk.
– Vi har verkat ett tag nu och lär oss fantastiskt mycket. Man får insikter, som man inte hade fått om man bara hade hängt med sina gamla kollegor.
– Vi är speciella i meningen att vi inte är rädda för det okända. Många läkare blir ju oerhört provocerade om patienten berättar om erfarenheter från komplementär medicin som akupunktur eller har kunskaper från ”Google”. Vi blir inte det, utan tycker det är spännande. Vi har bejakat insikter från våra patienter och en väg in i något som skulle kunna kallas för ”integrativ vård” på ett sätt som vår bakgrund inte riktigt tillät oss.
– Det betyder ju inte att man bara ohämmat kan använda metoder som är dåligt studerade eller har resultat som inte är kända för oss konventionella läkare, men jag menar att om man inte är öppen får man ju aldrig några nya influenser. Den attityd vi normalt har, sätter stopp för andra metoder, men samtidigt också för ny kunskap.
Bejaka det friska
Under förberedelserna sökte läkarna i nätverket upp olika vårdföretag både i Sverige och utomlands, som jobbar på andra sätt. På den vägen kom de också i kontakt med Vidarkliniken i Järna.
– Vidarkliniken intresserade oss utifrån att ryktet var extremt gott och att man erbjöd svårt sjuka patienter något som ingen annan gjorde, säger Isis. Dessutom fanns det där legitimerad personal sida vid sida med icke legitimerad. Den kombinationen tror vi på, för att inte fastna i medikalisering utan bejaka det friska.
Isis berättar hur flera av dem åkte till Vidarkliniken och träffade personal och patienter.
– Vi ville titta på hur det såg ut där, hur man jobbade. Vi fick väldigt bra intryck och mycket viktig information, som gjorde oss hoppfulla och stärkte oss i våra planer.
– När Vidarkliniken sorgligt nog fick stänga ner i höstas, erbjöd vi klinikens chefsläkare Ursula Flatters, att verka här med oss. Det samarbetet har just börjat.
– Jag är visserligen inte är kunnig på antroposofisk hälso- och sjukvård, men jag begriper så mycket som att vi delar uppfattningen att det är viktigt att jobba med hela människan. Jag ser det som en stor möjlighet att vi nu också kan erbjuda antroposofisk hälso- och sjukvård här.
Undersöker landstingsfinansiering
Läkargruppen ”2-heal” har särskilt intresserat sig för så kallad livsstilsmedicin.
– Det har varit centralt för oss alla! Kost är ett område, som vi är väldigt intresserade av. Där har vi bjudit in kompetens i form av näringsterapi, vilket är ovanligt i Sverige. Svenska dietister arbetar lite annorlunda och läkare får ju tyvärr bristfällig undervisning i nutrition, kost och näringsämnen i vårt land.
Hur har då reaktionerna från patienter och kollegor sett ut?
– Vi har fått väldigt mycket stöd och positiv återkoppling från båda håll, berättar Isis. Vi ser att patienterna behöver oss, men vi är inte vana att betala vad sjukvård faktiskt kostar i Sverige. Patienterna vet ju inte att det i praktiken kostar 2000 kronor, när de betalar 150 kronor hos sin vanliga läkare. Mellanskillnaden betalar landstinget.
– Kollegorna tycker ofta vi är väldigt modiga. Det finns inte någon stor vana vid att man kliver ut helt utanför systemet, som vi gjort, och vänder sig direkt till patienten.
– Vi jobbar också på att kunna nå fler än de som idag tycker sig ha råd att betala. Vår långsiktiga vision är ju en annan typ av vård för alla och arbetssätt i vården som är hållbara. Då funkar det inte att välja ut en liten del av befolkningen och bara vända sig till dem.
Isis berättar att ”2heal” därför också undersöker möjligheter till landstingfinansiering och finansiering via försäkringsbolag.
Kidnappade begrepp
I relation till kollegor och den offentliga vården har läkargruppen också funderat mycket kring vilka begrepp de ska använda för att beskriva sitt öppnare arbetssätt.
– Det är svårt att navigera bland begreppen, menar Isis. Vi kommer ju från en värld där vi är väl bekanta med den skepsis som finns. Vi är själva fostrade i den konventionella vården och är skeptiska vi också.
– Vi valde exempelvis mellan holistisk och helhetshälsa. Då känner vi att vi kan stå för begreppet helhetshälsa. Holistisk är ett svårare ord. Integrativ missuppfattas också lätt.
– Funktionsmedicin är ett annat begrepp som växt fram i USA och England. Det handlar om ett samarbete mellan kompetenser, som utforskar mer av livsstilsfrågorna. Man jobbar holistiskt och funktionellt och tar reda på varför det inte fungerar, istället för att bara konstatera att det inte fungerar och sätta på ett plåster eller ge ett läkemedel. Problemet med det begreppet är att även det har kidnappats i Sverige. Man förknippas lätt med en viss typ av mindre seriösa aktörer. Vi vill utöva medicin på en excellent nivå och måste vara försiktiga med orden vi väljer och anpassa dem till svenska förutsättningar.
Hon menar också att det finns en övertro på korta besök hos digitala vårdgivare ska lösa sjukvårdsproblemen.
– De behövs, men det som kommer att göra stor skillnad är ju en vård som bedrivs på ett annat sätt, där man adresserar de livsstilsfaktorer vi måste ta tag i för att människor på sikt ska bli friskare. Vi kan inte bara symtomlindra, lappa och laga.
Finns utrymmet?
Frågan på samhällsnivå kvarstår. Finns det utrymme för så omvälvande innovation att man skapar nya penningflöden, som gör att vården kan utvecklas?
– Det är en enorm utmaning att gå från de 30 linjära steg, som vårt offentliga system idag är uppbyggt kring, och få en utveckling och skapa ett nytt tänkande.
– Jag skulle säga att det inte finns något sådant utrymme i den vanliga vården. På en mänsklig nivå finns inte heller kraften. Vi har ju ransonerat resurserna till vården och av olika skäl låtit bli att ta tag i utvecklingen av styrsystem, ledning, management och värdegrund – alla de bitar som krävs.
– Många läkare i Sverige idag har gett upp och utför bara, utan att säga ifrån. Andra avgår, går till läkemedelsindustrin eller liknande därför att de ser att det inte är möjligt att göra ett tillräckligt bra jobb i vården.
Forskningssamarbeten
”2-heal” arbetar också med att över tid kunna sammanställa och bygga evidens för att bevisa att det blir det annat resultat om man arbetar på ett annat sätt. Det finns också planer på internationella forskningssamarbeten.
Isis själv disputerade 2003 på en avhandling om en medicin-teknisk metod för att övervaka fostret under födelsen och hon är fortfarande aktiv forskare på halvtid. Idag handlar hennes forskning mer om sjukvårdsutveckling som exempelvis hur man påverkas av styrsystem när man bedriver sjukvård, hur olika professioner jobbar tillsammans, hur man tar emot ny teknik i sitt arbete och liknande frågor.
– Jag är ju som forskare helt kvantitativt skolad, säger hon. Jag fick ju lära mig att randomiserade, kontrollerade studier var det enda som gällde.
– Av olika skäl har jag under min karriär fått sätta mig in i och lära mig nya forskningsmetoder. Många får aldrig den chansen. De är skolade på ett sätt, med en typ av metoder. Då tror man bara på dem.
– Vi har knutit till oss ett medicinskt råd från framförallt Karolinska Institutet, som har ett intresse av livsstilsmedicin och som själva har hållit på med forskning inom detta område. Tillsammans lägger vi nu upp riktlinjerna för hur det arbete vi gör här ska beforskas.
Visionärt och hållbart
Internationellt finns en del initiativ liknande ”2-heal”, varav det mest kända är en mottagning för funktionell medicin som Cleveland Clinic, i USA, har öppnat. I Sverige finns det i första hand initiativ som enskilda läkare och eller terapeuter tagit.
Läkargruppen ”2- heal” med Isis i spetsen vill vara en del i en ny vision för svensk sjukvård.
– Vi vill ta ansvar, bibehålla, men ändå utveckla en välfärd, som har givit så otroligt mycket, understryker Isis. Vi har ju levererat vidunderliga resultat i svensk sjukvård, men priset har varit jättehögt.
– Samtidigt utvecklas tekniken, vi blir som befolkning äldre, utmaningarna blir större och det blir allt svårare att tillhandahålla den här vidunderliga vården. Dessutom är den i stor utsträckning anpassad till akuta problem.
– Vi försöker i akutvården ta hand om alla kroniker, som också finns där, men det funkar ju inte särskilt bra.
– Vi måste tänka hållbart. Det nya händer inte av sig själv. Vi måste ta tag i de delar som vi kan påverka. Hela livshjulet har betydelse – maten, sömnen, stressen, relationerna – allt det som ingår i att vara människa och det måste vi läkare jobba med.
– Jag tror att det är rätt tid för det vi i ”2-heal” vill åstadkomma. Annars skulle jag inte göra detta. Jag tror att vi står i ett så stort problem och så stora utmaningar i den välfärdsmodell vi har i Sverige, att det kommer att tvinga fram nya lösningar.
Bonden på Ulfsgården odlar ekologiskt för ekonomin och miljön
Affärsidé, strategi, lönsamhet. Företagandets terminologi är nyckelorden för Jonas Götesjö på Gillstad Ulfsgården utanför Lidköping. Saltå kvarns projekt för hållbar livsmedelsproduktion är en viktig ekonomisk impuls för utvecklingen mot ett ekologiskt kretslopp.
– Min affärsidé är att tjäna pengar på att producera mat på ett miljövänligt och hållbart sätt. Bondens verktygslåda gör att jag får möjlighet att tjäna mer pengar på att vara ännu mer miljövänlig, säger han.…
LÄS MER
Affärsidé, strategi, lönsamhet. Företagandets terminologi är nyckelorden för Jonas Götesjö på Gillstad Ulfsgården utanför Lidköping. Saltå kvarns projekt för hållbar livsmedelsproduktion är en viktig ekonomisk impuls för utvecklingen mot ett ekologiskt kretslopp. – Min affärsidé är att tjäna pengar på att producera mat på ett miljövänligt och hållbart sätt. Bondens verktygslåda gör att jag får möjlighet att tjäna mer pengar på att vara ännu mer miljövänlig, säger han.
Ulfsgården ligger i kanten av den stora Västgötaslätten, någon mil från Vänern. Det är ett mestadels platt landskap med inslag av skog som omger den vidsträckta åkermarken, en miljötyp Jonas Götesjö kallar för ”mellanbygd”.
Från att ha varit ett konventionellt familjejordbruk i tre generationer är Gillstad Ulfsgården idag ett ekologiskt lantbruk där ingenting längre odlas med konventionella metoder. När Jonas Götesjö, som tidigt intresserade sig för företagande, gick in i verksamheten stakade han snart ut den nya inriktningen – ett ekologiskt lantbruk med djurhållning och odling av spannmål och vall.
– Det var inte att köra traktor eller klappa kor som lockade mig, utan affärsidén, strategiska beslut och ekonomin, säger han.
Strategiskt beslut
Han är väldigt nöjd med de förbättrade arbetsförhållanden och den mindre miljöpåverkan som den ekologiska odlingen innebär. Men att gå över från konventionell odling till ekologisk var i grunden just ett strategiskt företagsbeslut.
Vi möter Jonas Götesjö när hans övergång till ekologisk odling är klar. En nästan tio år lång period som, med hans egna ord, lärt honom ”hur mycket lättare det ekologiska lantbruket är än det konventionella, sedan man väl kommit in i det”. Den ekonomiska belöningen är en verksamhet med minst 50 procents högre omsättning än tidigare.
– Tidigare var topparna högre än nu. Men ett normalår har vi ungefär lika stora skördar som när vi arbetade konventionellt. Och inkomstmässigt gör det ju en väldig skillnad. Som konventionella odlare var vi i och för sig ganska försiktiga med alla preparat och som ekologiska odlare ligger vi snarare åt det intensiva hållet. Där har vi helt bytt strategi.
– Det ligger i ekoodlingens natur att vi inte är så specialiserade utan har kor som både ger mjölk och producerar kalvar och att vi odlar både foder och spannmål, säger Jonas Götesjö.
Mjölk och kött
Verksamheten har mjölk- och köttkor som bas och växtodling för korna och för försäljning. Här finns ungefär 70 kor av typen svensk röd och vit boskap, en mycket vanlig ras för mjölkkor i Sverige, som ger bra med mjölk och kött och klarar sig bra på naturbeten.
Odlingsmarken uppgår till 300 hektar, varav knappt hälften är arrenden. Och så tillkommer skog som stadga och vintersyssla.
– Jag tycker det är intressant att vara bred i verksamheten, men jag tror definitivt på det som affärsidé också eftersom jag får en riskspridning och kan lägga tyngdpunkten på olika saker under olika delar av året. Det ligger i ekoodlingens natur att vi inte är så specialiserade utan har kor som både ger mjölk och producerar kalvar och att vi odlar både foder och spannmål. Jag är övertygad om att vi blir starkare av den här bredden, säger Jonas Götesjö.
Ville odla dinkel
All spannmål levereras till Saltå Kvarn. Förra året blev det bortåt 500 ton havre och råg, vilket gör gården till en av de större leverantörerna.
– Havre och råg har hög motståndskraft mot ogräs och kräver låga insatser, så de fungerar bra i den ekologiska odlingen. Korn och vete är känsligare grödor och kräver mer insatser, säger han.
"Det var inte att köra traktor eller klappa kor som lockade mig, utan affärsidén, strategiska beslut och ekonomin."
Men det var tack vare en annan gröda som Jonas Götesjö blev Saltå-leverantör 2015.
– Vi ville gärna odla dinkel, och det var bara Saltå kvarn som ville köpa det. Dinkel är en kul gröda, bångstyrig och besvärlig att hantera, men när den väl är i jorden trivs den jättebra i en ekologisk odling. Vi har fått bra skördar och vi har fått bra betalt, så den har varit lönsam. Nu har tyvärr efterfrågan varit så låg att jag inte lyckats sälja det jag odlat. Men det är kul att jobba med Saltå Kvarn, eftersom vi hela tiden har en dialog om vad de vill ha och hur efterfrågan ser ut, säger han.
Sedan tre år arbetar Ulfsgården med Bondens verktygslåda, som är Saltå kvarns verktyg för att driva utvecklingen av den ekologiska odlingen mot en högre biologisk mångfald, minskade utsläpp av kväve och fosfor och minskad klimatpåverkan. Grundtanken och själva målbilden är kretsloppsjordbruk som gynnar alla dessa områden.
Komplex verktygslåda
– Verktygslådan är väldigt komplex, vilket jag tycker är spännande. Alla behöver inte göra på samma sätt, utan här får man ett smörgåsbord av bra idéer att välja mellan. Mycket passar inte på min gård men andra delar är jätteintressanta och genomförbara, säger han.
Jonas Götesjös incitament för att genomföra verktygslådans intentioner är helt klart de ökade inkomsterna det engagemanget ger. I reda pengar handlar det om cirka 30 öre mer per kilo spannmål som Saltå kvarn betalar för att gården genomför valda delar av det 155-punktsprogram som verktygslådan utgör.
– Jag kan inte lägga om hela verksamheten efter verktygslådan, men det gör en hel del på marginalen. Jag tjänar cirka tio procent mer på spannmålen, och det är så pass mycket pengar att det har betydelse.
Han delar upp åtgärderna i verktygslådan i tre grupper. Den bästa gruppen är de miljöåtgärder som är klart lönsamma och där han inte ser någon som helst motsättning mellan gott företagande och höga miljöambitioner. Där är hans ambition att genomföra allt som går med de förutsättningar som gäller på hans gård.
– Dinkel är en kul gröda, bångstyrig och besvärlig att hantera, men när den väl är i jorden trivs den jättebra i en ekologisk odling.
Åtta års växtföljd
Ett sådant exempel är den åtta års växtföljd Jonas arbetar med: tre år vall, ett år raps, två år höstsäd och därefter bönor och vårsäd med vallinsådd. Det ger honom höga, jämna skördar med låga insatser och det är en växtföljd som bidrar till god markstruktur, ogräskontroll och god kväveförsörjning, vilket verktygslådan premierar.
En enskild åtgärd som Jonas hyllar är täckdikning, alltså att skapa övertäckta diken för dränering av åkermarken, vilket leder bort överskottsvatten. I områden med gott om vatten, som här i kanten av Västgötaslätten, ger det flera goda effekter; minskad användning av traktordiesel, högre skördar med lägre insatser och minskning av vattensjuka områden där växtnäringen inte kommer grödan till del.
I nästa kategori placerar han åtgärder ”som inte inverkar negativt på ekonomi och arbetsinsats” och i den tredje åtgärder som han ser som ”en belastning på ekonomin och som gör det svårt att vara bonde”.
Allt inte lönsamt
– Det finns många miljöåtgärder jag kan genomföra även om de inte är direkt lönsamma. Att skapa miljöer på våra åkerholmar där bin, humlor och andra pollinerande insekter trivs är ett sådant exempel. Men det handlar om prioriteringar och att hinna med och här behöver jag ge mig själv en spark i baken för att hinna göra mer, helt klart. I den tredje kategorin, däremot, är jag tveksam till om jag orkar hålla på och kämpa utan att några lagkrav tvingar mig till det, säger han.
Som exempel på den senare kategorin nämner han trädplantering på åkermarken, vilket han ser som goda åtgärder i andra odlingsmiljöer – mindre mekaniserade, erosionsdrabbade områden.
– Här har vi snarare för mycket vatten. Och där jag har träd har jag inget solljus och där växer ingen gröda. Dessutom tror jag vi skulle öka vår bränsleförbrukning om vi hade fler träd, säger han.
Gården premieras
Ulfsgården premieras under 2019 av verktygslådan för en lång rad åtgärder som främjar utvecklingen mot ett kretsloppsjordbruk, till exempel blommande blommor i beteshagar, åkerkanter och vallodling, optimerad ogräsbearbetning, reduktion av fossila bränslen, åtgärder för ökad djurhälsa, flera produkter per djurslag, och reducerad plöjningsfrekvens.
Optimering av gödsel är ett premierat område där Jonas anstränger sig för att nå bästa möjliga resultat för olika grödor.
– Vi försöker styra våra olika gödselslag med lite olika egenskaper. Biogasgödseln som ger snabb kväve använder jag till exempel för rapsetableringen på hösten. Och vår fastgödsel, det vill säga mull, sprider jag i växtföljden när vi bryter vallen och då kör vi efter fosfor- och kaliumkartan som visar var vi har näringsbrist i marken. Det är vårt sätt att precisionsgödsla för att jämna ut och ta bort de låga nivåerna i skörden. Under vallåren magrar vi istället ut jorden genom att inte tillföra någonting alls.
La om till ekologiskt i små steg
För att ytterligare närma sig det optimala kretsloppet skulle gården dock behöva producera klart mer gödsel än dagens nivåer.
– Vi klarar oss inte på den gödsel korna producerar utan köper in kravgodkänd grisgödsel från en avelsgård här intill och kravgodkänd gödsel från en biogasanläggning i Lidköping.
När Jonas Götesjö gick från en konventionell till en ekologisk verksamhet gjorde han det i små steg. Det första som lades om till ekologisk produktion var vallodlingen som krävdes för att få fram foder till korna, varefter mjölken blev KRAV-godkänd 2011. Därefter förändrade Jonas och hans far område för område till ekologisk odling allteftersom de såg möjligheter och lösningar på de problem som dök upp i samband med övergången.
En ny ladugård lade grunden till att öka antalet djur och att odla mer vall. Därefter byggdes en ny spannmålsanläggning och ett nytt gödsellager. Fortfarande ligger en del av marken i karens efter att ha odlats konventionellt, men allt som odlas idag är ekologiskt, och om två år kan även den sista marken kunna odlas enligt Kravs kriterier.
Nyligen har ytterligare en gård inköpts, så under 2020 uppgår den odlingsbara marken till 430 hektar. Men den här gången behöver företagaren och bonden Jonas Götesjö inte pröva sig fram.
– På den nya gården går vi över med allt till ekologisk odling på en gång. Nu har jag förmågan och erfarenheten att förändra allt i ett svep. Ur ett strikt företagsperspektiv skulle det vara mycket sämre att parallellt arbeta med två helt skilda metoder. Och så vill jag ju heller aldrig arbeta konventionellt igen.
En studie av 224 små skogar i Europa, bland annat i Sverige, visade nyligen att dessa skogar har oväntat stor betydelse för biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster i jordbrukslandskapen. Mer skogskanter är en förklaring.…
LÄS MER
En studie av 224 små skogar i Europa, bland annat i Sverige, visade nyligen att dessa skogar har oväntat stor betydelse för biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster i jordbrukslandskapen. Mer skogskanter är en förklaring.
Det här är något som inte har undersökts tidigare och författarna till studien konstaterar att små skogar har större betydelse än man tidigare trott. Man pekar på att det behövs naturbevarande åtgärder som bevarar småskogarnas roll och värde, men att dessa skogar ännu inte inkluderas i nationella och internationella policys kring biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskap. Det handlar om skogar som är mindre än några få hektar.
Studien omfattade små skogar i tempererade områden i Europa, närmare bestämt i Frankrike, Belgien, Tyskland och Sverige. Här tittade man på den biologiska mångfalden inom sex grupper av organismer – kärlväxter, svampar, jordlöpare, spindlar, gråsuggor och tusenfotingar. I varje skog undersökte man också potentialen för fem ekosystemtjänster – andelen medicinal- och ätbara växter och bär, mängden virke, skadedjursbekämpning, jordens kolinlagring och andelen vilt.
Studien visar att både större och mindre skogsområden har en viktig roll i jordbrukslandskap. Större, äldre skogar har störst biologisk mångfald och en avsevärd potential att producera ekosystemtjänster. Mindre skogar har dock, räknat per ytenhet, större potential att leverera en mångfald av ekosystemtjänster, särskilt om det är gammal skog. Orsaken är att små skogar har relativt sett gott om skogskanter som exponeras för den omgivande miljön.
De små skogarnas skogsbryn får bland annat mer solljus och näring från omgivningen, vilket exempelvis ger mer bär, mer småplantor av ek och björk, mer rådjur osv. Små skogar är också bra kolsänkor som motverkar klimateffekten, eftersom de har en hög biologisk aktivitet och därför absorberar mycket kol per ytenhet.
–Vår turbulenta tid med globalisering, klimatkris, migration, Trump, Brexit och så vidare är i själva verket uttryck för en enda underliggande metakris – vår kollektiva oförmåga att hantera den ökande komplexiteten i vår värld.
Det säger Tomas Björkman, fysiker, finansman och numera filantrop.
Han har gjort det till sin livsutmaning att stödja och skapa förutsättningar för den process som han tror är nödvändig för en positiv framtid för vår planet.
…
LÄS MER
– Vår turbulenta tid med globalisering, klimatkris, migration, Trump, Brexit och så vidare är i själva verket uttryck för en enda underliggande metakris – vår kollektiva oförmåga att hantera den ökande komplexiteten i vår värld. Det säger Tomas Björkman, fysiker, finansman och numera filantrop. Han har gjort det till sin livsutmaning att stödja och skapa förutsättningar för den process som han tror är nödvändig för en positiv framtid för vår planet.
– Vi måste som så många gånger förr i vår i historia uppdatera den ”kulturella mjukvara” som utgör grunden i det samhälle vi har, menar han. Vi behöver återigen utvidga vårt kollektiva medvetande och bli medskapare till den värld vi vill se.
Tomas Björkman är född 1958. Han växte upp på en bondgård, där det på den tiden varken fanns TV eller fast telefon.
– Det var ett helt annat liv, men på några få decennier är vi nu på väg in i ett globalt samhälle med AI, Internet of Things, internationella kontaktnät och allt annat som kan ge oss en fantastisk framtid i en värld av överflöd, ökat välstånd, fred med mera, säger han. Eller om vi misslyckas – kaos och intet.
För Tomas står det helt klart att framtiden blir en stor utmaning, men lika övertygad är han också om att vi människor har framtiden i vår hand och kan göra något riktigt bra av den.
Stiftelsen Ekskäret
För lite mer än tio år sedan – efter att Tomas sålt sin bankverksamhet – startade han därför Stiftelsen Ekskäret, med ändamålet att bidra till en mer medveten och hållbar värld där människor skapar välmående både åt sig själva, varandra och samhället. Ön Ekskäret och mötesplatsen Klustret Ekskäret i Stockholms centrum, är två arenor som Tomas skapat för att inspirera till samtal om framtidens utmaningar och möjligheter. Här träffas olika generationer från hela världen under olika former för egen personlig utveckling och ökad förståelse för varandras perspektiv.
2017 kom hans bok ”Världen vi skapar”. Det är en imponerande skrift på över 500 sidor. I bokens första del finns en omfattande exposé över mänsklighetens utveckling utifrån biologiska, idéhistoriska, kulturella och ekonomiska perspektiv eller med hans egna ord: ”Vi får följa utvecklingen av det komplexa självorganiserade system, som skapades vid Big Bang fram till våra dagar”.
Tomas Björkman är fysiker, finansman och numera filantrop.
Ökande komplexitet
Hans poäng är att människan alltid historiskt tvingats hantera stora utmaningar. Komplexiteten ökar visserligen för varje nytt steg, men det viktiga är att förstå att väldigt lite av den tillvaro vi lever i är givet. Mycket av vår mänskliga värld är möjligt att utveckla eller förändra, men med den ökande komplexiteten krävs nya förhållningssätt. Vi måste utvecklas som människor, parallellt med att vi utvecklar våra samhällen.
– Jag har själv förändrat mitt liv totalt flera gånger – först från akademiker med ambitionen att satsa allt på fysik. Jag ändrade mig efter en period 180 grader och gick in i affärsvärlden. Studerade ekonomi en tid och fann ett väldigt begränsat och ytligt tänkande i den världen.
– Det sättet att tänka dominerar fortfarande våra institutioner, utbildningar etc och cementerar de gamla upplysningsidéerna. Tankarna är baserade på en människosyn, där vi människor hela tiden är rationella, vet vilka vi är och bara tänker på vår egen nytta i världen. Och så är det inte!
Ansvar för mänskligheten
– Nu kommer nya, fräscha idéer – Nobelprisbelönade – som har en helt annan syn på oss människor som ”ekonomiska agenter” för vår värld. Synen på människans roll i samhällsutvecklingen blir en helt annan ur dessa nya perspektiv.
Tomas menar att större fält av samhörighet behöver skapas, samtidigt har vi som människor och individer har svårt att sträcka ut vår empati och medkänsla. Han anser också att vi behöver nya berättelser, som kan hjälpa oss att navigera i världen och i sökandet efter nya förhållningssätt. Nyckeln ser han som den livslånga personliga utveckling vi alla måste ägna oss åt.
– Det lilla barnet kan bara identifiera sig med sin grupp, men som mogna vuxna måste vi kunna se bortom vår familj, våra vänner, vår grupp och vår nation. Vi måste kunna ta ett ansvar för mänskligheten i en vid mening och även för kommande generationer.
– Idag utgörs världens ekonomiska elit av mindre än en procent. Vi accepterar det för att vi tror att marknaden är ett naturligt fenomen, men den är bara skapad av människor i ett socialt kontrakt. Den fria marknaden existerar inte!
"Vi måste också börja fundera över våra demokratier. Demokrati är en fantastisk idé, men behöver återuppfinnas för att fungera i en framtida värld."
Tomas ser en värld framför sig som inte längre bygger på dagens tänkande om ”brist” på det mesta – alltifrån mat till arbetskraft.
– När kostnaden för produkter närmar sig noll och när alla inte längre behöver arbeta 40 timmar i veckan, kommer våra myndigheter och institutioner att behöva omformas, säger han.
– Det måste vi börja fundera över nu, för den framtiden närmar sig snabbt. Vi måste också börja fundera över våra demokratier. Demokrati är en fantastisk idé, men behöver återuppfinnas för att fungera i en framtida värld.
– En del av svårigheten ligger dock i att den teknik som kommer att påverka samhället om ett par decennier inte ens har uppfunnits ännu!
Hans tanke är att det enda som kan ta oss framåt är att odla processer, som framförallt berör dessa centrala områden – marknaden och demokratin – parallellt med att vi odlar vårt eget inte växande för att kunna hantera mer och mer komplexa frågeställningar och sträcka ut vår empati till allt vidare cirklar.
Industrialisering och demokratibygge
Ett konkret, framgångsrikt exempel som Tomas gärna lyfter fram, är den samhällsomvälvande utmaning som industrialiseringen och demokratibygget i de skandinaviska länderna, i slutet av 1800-talet, innebar.
– Det var en omfattande social och teknisk tid av utveckling, jämförbar med dagens, säger han. Våra länder var extremt fattiga, icke-demokratiska bondesamhällen. Levnadsförhållandena var usla och 25 procent av den arbetande befolkningen emigrerade till USA under andra hälften av 1800-talet.
– Bara några decennier senare, redan före andra världskriget, hade länderna i denna del av världen förvandlats till några av de rikaste och lyckligaste i världen. Vi hade på denna korta tid lyckats bli väldigt stabila demokratier.
– Även jämfört med andra länder, i både Europa och resten av världen, måste man säga att utvecklingen var extremt framgångsrik.
Hur kunde detta hända? Hur kunde det gå så snabbt och smidigt? Och vad kan vi lära av den tiden, när vi nu står inför en minst lika omfattande transformation från industriella nationalstater till en del i en digitalt sammankopplad global värld?
Tomas tillskriver denna framgång de extremt visionära ledare vi hade i Skandinavien vid den tidpunkten – t ex Hjalmar Branting, Karl Staff och Ellen Key i Sverige.
Demokrati är en fantastisk idé, men behöver återuppfinnas för att fungera i en framtida värld, säger Thomas Björkman.
Folkhögskolor för inre utveckling
– De visste att det enda sättet att bygga en stark demokrati var att bygga den från grunden, säger han.
– Dessa visionärer ville skapa förutsättningar för en stor del i befolkningen, inte bara för någon elit eller förtrupp, att delta i den nya sociala ordning som skulle förverkligas.
– För detta ändamål skapades ”retreatcenters” över hela Skandinavien. De första i Danmark på 1860-talet. De växte snabbt och vid förra sekelskiftet var de hundratals i Danmark, Norge och Sverige.
Det Tomas pratar om är våra folkhögskolor. De hade från början uppgiften att vara just statligt finansierade ”retreatcenters” eller läger för personlig utveckling. Där kunde den tidens unga vuxna med bara ett par års yrkeserfarenhet, huvudsakligen med jordbruks- eller arbetarbakgrund, få tillbringa upp till sex månader med det uttalade syftet att – utan att bli politiskt indoktrinerade – hitta sin egen inre kompass.
– De skulle bli motståndskraftiga mot ”sirenernas sång” eller fundamentalistiska religioner och auktoritärt ledarskap, säger Tomas. De skulle lära sig att hantera komplexiteten i en snabb samhällsförändring och bli medvetna medskapare i den nya sociala ordning som växte fram.
Under ungefär hundra år deltog ungefär tio procent av befolkningen i Skandinavien i dessa internat eller kurser arrangerade av folkhögskolorna.
– Förutom att hjälpa de unga till egen inre utveckling, fick de lära sig om den senaste teknologiska utvecklingen inom hantverk och jordbruk. De fick en känsla för sin egen plats i historia och kultur. De fick också egna verktyg för att driva opinionsbildning och medborgarrörelser.
Idéer från Tyskland
Dessa, även för nutiden, radikala idéer kom från Tyskland, från tänkare som Schiller, Goethe, von Humboldt, Herder och andra idealistiska filosofer.
– Dessa filosofer menade att upplysningens syn på vår hjärna som en rationell beslutsmaskin var helt felaktig, säger Tomas. De påpekade – vilket också vetenskapen idag har visat – att vårt medvetande är inbäddat i vår kropp och sammanflätat i vår kultur. Vårt medvetande är alltså ett komplext, organiskt system, som utvecklas under hela livet. Det blir aldrig ”klart”.
Dessa tyska filosofer levde, tänkte och skrev under åren efter den franska revolutionen. De kom till slutsatsen att det enda sättet att undvika framtida politiska blodbad, var att en stor del av befolkningen kom så pass långt i sin inre utveckling att de blev grundade i sina egna värderingar och inte beroende av externa auktoriteter för att veta vad de skulle tycka och tänka.
Ön Ekskäret är en av två arenor som Tomas skapat för att inspirera till samtal om framtidens utmaningar och möjligheter. Här träffas olika generationer från hela världen under olika former för egen personlig utveckling och ökad förståelse för varandras perspektiv.
Det blev dock i Skandinavien som idéerna om kopplingen mellan inre utveckling och demokratiutveckling, kom att implementeras i stor skala. Idag har vi glömt denna fascinerade historia om hur vi byggde vår demokrati här hemma.
Folkhögskolorna finns ju än idag, men efter andra världskriget gick deras fokus på inre utveckling och demokratibygge förlorat. Idag används de för ordinär vuxenutbildning. Vi har börjat ta demokratin för given.
– Vi är nu åter vid en tidpunkt i historien då vi kunde av nytta av insikterna från Schiller och Goethe, som var så grundläggande när man byggde upp de svenska demokratierna, menar Tomas. Idag bekräftar både hjärnforskningen, utvecklingspsykologin och beteendeekonomin att de gamla idéerna om det rationella medvetandet eller ”ekonomimänniskan” har stora brister.
– Detta gamla, mekanistiska synsätt på vårt sinne kan t o m på ett farligt sätt underminera både vårt samhälle och våra demokratier. Det skyndar att än en gång fundera över den livslånga utvecklingen av vår inre värld. Vi måste återigen fokusera på utvecklingen av vårt medvetande.
Acceptans av vår inre värld
Tomas menar alltså att de gamla sätten att agera och tänka är bakgrunden till den megakris vi ser olika tecken på omkring oss.
– Vi måste gå från synsättet att vi ska skapa materiellt välstånd och lycka för oss själva till att fokusera på mening och större syfte. Varför är jag här och vad ska jag bidra med i vår värld?
– Vi måste som individer bli värderingsstyrda på riktigt. På det sättet kan vi också styra vår egen livshistoria på ett mycket djupare plan och därmed bidra till det nya framtidsbygget, men det är en process som kräver hårt inre arbete, reflexion och dialog.
– De utmaningar vi möter som mänsklighet idag måste göra oss ödmjuka. Den industriella revolutionens framgång byggde på nyfikenhet och att vi accepterade att vi var okunniga om vår omvärld och ville lära mer. Det var denna acceptans och nyfikenhet, som fick oss att upptäcka nya kontinenter och sätta den första människan på månen.
– Vår tids revolution handlar också om acceptans, men nu handlar det om acceptans av vår okunnighet om vår inre värld. Den acceptansen och de upptäckter som kommer att följa av den, blir det stora steget för mänskligheten i vårt århundrade.
På Ekskäret försöker Tomas skapa den trygga och tillitsfulla miljö som krävs för att denna process ska bli till.
2017 kom Thomas Björkmans bok ”Världen vi skapar” – en imponerande skrift på över 500 sidor i vars första del finns en omfattande exposé över mänsklighetens utveckling utifrån biologiska, idéhistoriska, kulturella och ekonomiska perspektiv.
Vintern igenom kan hela nyponbusken vara full av nypon och glittra med frusna droppar från sin nästipp, ibland kan nyponen sitta kvar till våren då nya knoppar sväller.
Erkänt är att nypon motarbetar vårtrötthet och ökar motståndskraften mot infektionssjukdomar.
…
LÄS MER
Vintern igenom kan hela nyponbusken vara full av nypon och glittra med frusna droppar från sin nästipp, ibland kan nyponen sitta kvar till våren då nya knoppar sväller. Erkänt är att nypon motarbetar vårtrötthet och ökar motståndskraften mot infektionssjukdomar.
Svart våt bark, grå dag, pärlemorskyar och en skymt av himlen blå ibland.
– Men se på nyponen som är röda än! Den lilla pricken av färg överraskar: ”Så vit som snö, så röd som blod och så svart som ebenholts.” Sagans tre färger är nyckeln till drottningens högsta önskan, att få ett litet barn och Snövit skall hon heta…
En ros så skön, en ros för kärleken som fullkomnar livet blev drottningens efterlängtade barn.
Under blomman bildas nyponet. Nyponen kan användas hos alla våra vilda rosor.
Vintern igenom kan hela nyponbusken vara full av nypon och glittra med frusna droppar från sin nästipp, ibland kan nyponen sitta kvar till våren då nya knoppar sväller men då de rosaskimrande rosenblommorna slår ut ser vi bara dem och doftar gör de.
Stenrosens nypon orangeröda och blanka om hösten håller sig stadigt fast i sin buske och mjuknar med åldern, lite skrynkliga och några alldeles svarta, faktiskt kan man plocka dem ändå. Skalet håller om nyponkrämen som blir en pytteliten munsbit när man suger ut den ur fruktens skaftfäste, låt kärnorna och klifjunen bli kvar eller spotta ut. Plocka fler och torka i ugn med luckan på glänt, mortla och mal till mjöl om ni har en sädeskvarn, för ett helnyponpulver är särdeles nyttigt. Kärnorna är tio gånger så vitaminrika som skalen – men de är stenhårda så en vanlig mixer klarar inte av att finfördela dem. Av nyponmjöl eller av torkade blötlagda och mixade nyponskal kan ni bereda en soppa – helst utan att koka. Värm först en redning med äppelmust och stärkelse.
Rulla också små syrliga bollar med kokosolja, havregryn och lite honung.
Eller bered en ansiktsmask med 1 tsk nyponpulver, 3 tsk mandelmjöl och 3 tsk kokosolja tipsar Evelinas ekologiska på Femina.
"...mammas hemmagjorda nyponsoppa som kliade i halsen är inte bara ett smakminne, det är också en bild av mor med sjalett i nyponsnåren..."
Godisfruktband gör du genom att mosa snoppade mjuka nypon med en gaffel. Älta med sked genom en finmaskig sil, blanda med lite äppelmos och bred ut på bakplåtspapper. Torka i ugn ett par timmar på 50 grader och klipp till remsor.
Nypon betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.
Rosornas frukt är en hängande klase nötter inneslutna i en skenfrukt. En stiftkrans springer ut ur blombottens rör till den lustiga diskringen på fruktens topp, ibland omgärdad av kvarsittande flikiga foderblad. Buskens grenar har utstickande spetsar, en slags epidermifjäll omsluter själva veden likt kakelplattor där några har utväxta vassa krokar.
Bladen, oftast parvisa och spridda över busken, har sågtandad eller ojämnt tandad, glandelsågad kant och små rörlika spröt vid skaftfästet, så kallade stipler.
Näringen i nypon är vida omtalad, C-vitamininnehållet är viktigt och det behöver vi måna lite extra om nu som förr.
Nypon bidrar även till att bilda kollagen i benstommen och hålla våra leder rörliga. Karoten och lykopen verkar antioxidativt i blodplasman samt skyddar och stärker huden.
Citronsyra och äppelsyra, socker och slemämnen är några fler ämnen som nypon innehåller, garvämnen i bladen ger vackra avtryck på tyg.
Erkänt är att nypon motarbetar vårtrötthet och ökar motståndskraften mot infektionssjukdomar.
Te på nypon med lite honung och citron minner oss om sommarens skira blommor som lyfter både de bedrövade och de vemodiga i solskensdagarna de blida!
Jag tror på att det man förmår göra själv har en vidare verkan än att köpa färdiga soppor med främmande tillsatser och mycket socker. Min mammas hemmagjorda nyponsoppa som kliade i halsen är inte bara ett smakminne, det är också en bild av mor med sjalett i nyponsnåren och en lustig min i min brors ansikte snett över matbordet.
