14 april, 2015

Earth Matters – viktig utställning på Artipelag

I knappt tre veckor till har du möjlighet att uppleva vad både SvD och DN recenserar som en av de viktigaste utställningarna: ”Earth Matters” på Artipelag. En samtida designutställning som både vill agera ”väckarklocka för hur vi överkonsumerar vår jords resurser, men också en hyllning till densamma”.…

LÄS MER

I knappt tre veckor till har du möjlighet att uppleva vad både SvD och DN recenserar som en av de viktigaste utställningarna: ”Earth Matters” på Artipelag. En samtida designutställning som både vill agera ”väckarklocka för hur vi överkonsumerar vår jords resurser, men också en hyllning till densamma”.

”Earth matters – när naturliga och kreativa krafter möts” cureras av Lidewij Edelkoort och Philip Fimmano och består av nästan 80 verk av 38 olika konstnärer i Artipelags vackra konsthall.

”Under allt för lång tid har vi hänsynslöst förbrukat vår jords tillgångar och dränerat den på resurser. Skogar blir till möbler, haven förorenas och djungler exploateras. För denna generation och kommande vill vi frammana en ny reflektion. En radikal förändring bort från överkonsumtion och mot en utveckling som vandrar naturens väg, med större respekt för våra tillgångar och för varandra.”beskriver Artipelag utställningen på sin hemsida.

DN:s recensent Annica Kvint skriver att det är en av de viktigaste utställningarna hon sett:
”Earth Matters” är helt enkelt en utställning som känns. I hjärtat. Ögonen. Öronen. Händerna. Den gör ont, men ger hopp på en och samma gång. Och måste jag sammanfatta den blir det med ett, enda ord: Äntligen!”

Även SvD:s recensent Erica Treijs lovordar Earth Matters:
”Design är ingen universallösning, men det är ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att lösa hållbarhetsfrågan i världen. Det har Artipelag tagit fasta på i vårens viktigaste utställning”

Läs mer om utställningen på Artipelags hemsida.


13 april, 2015

Mindfulness på schemat

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.…

LÄS MER

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.

I en stor debattartikel i norska Aftenposten skriver Michael de Vibe och Christian Egge om att ”Mindfulness kan ge elever en bättre skolvardag och ett bättre liv”. De ger i sin artikel flera exempel på skolor där man integrerat mindfulness som en del i undervisningen.

”För många i västvärlden är det lite underligt att se en grupp människor som sitter orörliga – i stillhet, eventuellt med stängda ögon – och som till synes inte gör någonting alls! ’Vad är det de håller på med?’ En sådan reaktion är kulturbetingad; i andra delar av världen är en sådan syn fullständigt normal och en viktig del av samhällslivet.” skriver de Vibe och Egge i sin artikel.

Ett exempel som ges är Tonbridge School i England där fjortonåriga killar i slips och vit skjorta övar sitt fokus och sin koncentration med slutna ögon som en del i undervisningen. Eller i Westminister där några lärare utvecklat programmet Mindfulness in Schools Project där eleverna bland annat får i hemuppgift att öva sig i att ”tämja sinnet”. Programmet används nu i både privata och offentliga skolor runt omkring i England och dess positiva resultat har även dokumenterats i British Journal of Psychiatry.

Ett annat initiativ på samma tema är Wake Up Schools som genom mindfulness vill utöka social och emotionell kunskap och ett mer etiskt liv. Wellbeing in schools är också en rörelse som växer och som ser träningen som ett supplement till den akademiska skolningen – det viktigaste är att finna mål och mening i livet. I Danmark finns Foreningen Børns Livskundskab som i nio år har arbetat i en liknande riktning.

Katherine Weare, professor emeritus vid Exeter och Southamptons universitet, har studerat den forskning som gjorts och kom fram till att mindfulnessträning leder till stressreducering, bättre psykisk hälsa, ökad avslappning, ökad medkänsla, bättre fysisk hälsa (lägre blodtryck, lägre kortisol i blodet, etc.), ökad kognitiv förmåga och bättre yrkesträning.

I Indien är yoga sedan den första april en del av miljontals människors arbete. Det är premiärministern Narenda Modi som sägs ha blivit så chockad över den dåliga arbetsmoralen hos sina indiska statstjänstemän och därför infört gratis regelbundna yogaklasser för dem och deras familjemedlemmar, totalt tre miljoner människor. Han anser att yoga är orsaken till hans egen höga arbetsförmåga och låga sömnbehov.

För att läsa mer om mindfulness i Sverige rekommenderar vi Svd:s artikelserie ”Stillhet”.
Foto: Pexels


11 april, 2015

Antroposofisk livsstil kan ge allergiskydd

Barn som helt eller delvis växer upp i familjer med antroposofisk livsstil har lägre risk att drabbas av allergi upp till fem års ålder. Det visar en svensk studie som nyligen publicerats i tidskriften "Pediatric Allergy and Immunology".…

LÄS MER

Barn som helt eller delvis växer upp i familjer med antroposofisk livsstil har lägre risk att drabbas av allergi upp till fem års ålder. Orsaken förklaras delvis av lägre stressnivåer under spädbarnstiden. Det visar en svensk studie av 507 familjer som nyligen publicerats i tidskriften Pediatric Allergy and Immunology (PAI).

Artikeln som går under rubriken ”Anthroposophic lifestyle and salivary cortisol are associated with a lower risk of sensitization during childhood” publicerades den 26 mars 2015. Försteförfattare till artikeln är barnläkaren Jackie Swartz från Akademiska sjukhuset i Uppsala, tidigare knuten som doktorand till Integrative Care Science Center.

Bakgrunden till studien var att man observerat att barn som växt upp med en antroposofisk livsstil var anmärkningsvärt befriade från infektioner. Är det en slump eller finns det något i den antroposofiska livsstilen som bidrar till minskad känslighet för infektioner?

En antroposofisk livsstil karakteriseras av följande:

  • Det är vanligare med hemförlossningar
  • Mödrarna ammar längre
  • Familjemedlemmarnas kost består av organiska/biodynamiska produkter med betoning på grönsaker
  • Antibiotika och febernedsättande läkemedel används sparsamt
  • Man skjuter gärna upp vaccinationsprogram
  • Livssynen innebär en helhetssyn, som omfattar andliga värden.

Mätningarna i den första studien bekräftade att barnen under sina två första levnadsår hade låga nivåer av stresshormonet kortisol och låg risk för allergiska reaktioner (känslighet för immunglobulin E, (IgE)).

Målet med den nypublicerade studien var att gå ett steg längre och undersöka om det fanns något samband mellan dessa barns kortisolvärden vid sex månaders ålder och deras känslighet för allergier upp till fem års ålder.

Totalt medverkade 507 familjer som levde helt, delvis eller inte alls enligt en antroposofisk livsstil. Man tog blodprov på barnen när de var sex månader, ett, två och fem år gamla, samt från föräldrarna i början av studien.

Resultaten visade att den allergiska känsligheten (så kallad sensitering) ökade från 3 procent till 26 procent i den helantroposofiska gruppen, från 8 procent till 27 procent i den delvis antroposofiska gruppen och från 19 procent till 44 procent i den icke-antroposofiska gruppen.

Slutsatsen av studien är att barn från familjer som lever med en antroposofisk livsstil löper lägre risk att utveckla allergisk känslighet upp till fem års ålder, än barn som inte växer upp med en antroposofisk livsstil. Den här riskminskningen förklaras delvis av mindre stress vilket bidragit till lägre kortisolnivåer under livets första månader.

Det finns dock vissa svagheter med studien, som att data om familjernas livsstil byggde på subjektiva uppgifter från föräldrarna, samt att mätningarna av kortisolnivåer bara gjordes under en enda dag vid de olika åldrarna. Den största delen av effekten förblir därmed oförklarad, och forskarna efterlyser mer forskning kring dessa frågor.

Studien genomfördes med anslag från många håll, bland annat centrum för allergiforskning, Karolinska Institutet, vetenskapsrådet, och flera forskningsstiftelser.

 


9 april, 2015

Stor studie visar samband mellan diet, miljö & hälsa

Matkonsumtionens sammansättning är globalt på väg åt ett håll som kommer att leda till mycket omfattande problem för både människors hälsa och för miljön. Men med mer hållbara och idag vanligt förekommande dieter kan problemen minskas betydligt. Enligt en stor studie nyligen publicerad i Nature handlar det om mycket stora skillnader i bland annat klimatpåverkan och förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och viss cancer. …

LÄS MER

Matkonsumtionens sammansättning är globalt på väg åt ett håll som kommer att leda till mycket omfattande problem för både människors hälsa och för miljön. Men med mer hållbara och idag vanligt förekommande dieter kan problemen minskas betydligt. Enligt en stor studie nyligen publicerad i Nature handlar det om mycket stora skillnader i bland annat klimatpåverkan och förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och viss cancer.

I studien Global diets link environmental sustainability and human health har man gjort genomgångar av ett stort antal andra studier på området. Analysen av diettrender omfattar totalt 50 år av data från 100 länder, och när det gäller samband mellan diet och hälsa omfattar studierna 10 miljoner personår.

Hållbara dieter gav kraftigt minskade sjukdomsrisker

Konsumtionstrenden går idag mot allt mer kött, mer processad mat samt mer tomma kalorier i form av bland annat raffinerat socker, raffinerade fetter samt oljor. Det är en trend som har bidragit till att göra 2,1 miljarder människor överviktiga. Detta anses idag ha samband med ökningar av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Det är sjukdomar som förutses stå för två tredjedelar av den globala sjukdomsbördan, om konsumtionstrenderna fortsätter som idag.

I den nu aktuella studien har forskarna jämfört bland annat hälsoeffekterna av konventionella dieter i respektive region med tre olika, väl studerade alternativa dieter, som också är miljömässigt mer hållbara. Dessa tre dieter är:

  • Vegetarisk – med mycket lågfrekvent inslag av fisk/skaldjur eller kött
  • Vegetarisk inklusive fisk/skaldjur
  • Medelhavsdiet – med bland annat mycket grönsaker, frukt, fisk/skaldjur och måttliga mängder kött.

Studien visar att vid dessa tre alternativa dieter minskade risken för typ 2-diabetes med 16–41%, risken för cancer minskade med 7–13% och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskade med 20–26%. Det handlar alltså om avsevärda skillnader kopplade till dieten. Gemensamt för det tre alternativa dieterna är att de innehåller mer frukt, grönsaker (bland annat baljväxter) och nötter, samt mindre tomma kalorier och mindre kött än den genomsnittliga konsumtionen.

Minskad istället för ökad miljöpåverkan

Samtidigt som det tre väl etablerade alternativa dieterna tycks ge stora hälsoeffekter har de också relativt sett stor positiv effekt på miljön. Enligt författarna till studien står odling och matproduktion idag för mer än 25% av alla utsläpp av växthusgaser samtidigt som denna produktion också förorenar dricksvatten och hav, och tar allt större landområden i anspråk.

Om dagens trender i matkonsumtionen fortsätter kommer utsläppen av växthusgaser per capita från matproduktionen att öka med 32% till år 2050 (jämförelseår 2009). Jämfört med detta kan de tre alternativa dieterna i studien istället minska utsläppen av växthusgaser med 55% (vegetarisk), 45% (vegetarisk med fisk/skaldjur) respektive 30% (Medelhavsdiet).

Lägger man till en beräknad ökning av befolkningen på 32% uppskattas ökningen av växthusgaserna från matproduktionen bli 80% år 2050, om dagens konsumtionstrend fortsätter. Det är en ökning som motsvarar 2010 års totala utsläpp av växthusgaser från alla transporter globalt. Om den globala dieten däremot genomsnittligt motsvarar det tre alternativa dieterna i studien blir det ingen ökning av växthusgaserna till år 2050 trots befolkningstillväxten. Studiens resultat pekar också mot att de tre alternativa dieterna ger ett klart minskat framtida behov av mark för matproduktion.

Sammanfattningsvis visar studien alltså ett klart samband mellan diet, hälsa och miljö. Vi får stora problem för människors hälsa och för miljön om trenderna i matkonsumtion fortsätter som idag. Men det finns idag också flera väl etablerade dieter som väldigt många människor redan väljer och som i jämförelse ger stora positiva hälsoeffekter och miljöeffekter. Dessa dieter är en bra utgångspunkt för att utveckla fler lokala och kulturellt anpassade dieter som är mer hållbara och hälsosamma. Sambandet diet–hälsa–miljö är enligt författarna till studien både en global utmaning och möjlighet som har stor betydelse.

Läs mer om hållbar diet: Diet for a Green Planet


8 april, 2015

Så framtiden!



LÄS MER

Lördag den 9 maj kan du vara med och så framtiden. En manifestation mot GMO-teknik i lantbruket och för fria val av livsmedel. Evenemanget sker på en biodynamisk åker i Ytterjärna, fem mil söder om Stockholm och brukar locka upp emot tvåhundra människor.

– För den som är med och sår blir detta en symbolisk handling där det blir tydligt att det vi äter är det vi odlar. Det väcker tanken att vi har fritt att välja vad vi vill äta och vad vi vill avstå från, säger en av initiativtagarna i Sverige Wijnand Koker.

Den första svenska ”Så framtiden” anordnades 2011 men idén kommer ursprungligen från Schweiz och finns även i flera andra länder som Tyskland, Luxemburg, England, Finland och Norge.

Nytt för i år är att du även kommer att kunna gå på öppet hus i Holger Van der Woudes nya ladugård på Yttereneby Gård.
– Vi bönder behöver bli bättre på att visa upp vad vi jobbar med. Jag tycker det ska bli jättekul att få visa runt på gården. Framför allt ska det bli kul att visa alla barn, det brukar alltid finnas några som inte har sett någon annan ko än Mamma Mu tidigare, men man vet aldrig, de kanske blir våra framtida bönder.

Holger var den första som öppnade gården för Så Framtiden för fem år sedan och för honom är det framför allt en viktig protest mot det patent som idag finns på utsäde och som gör att bönderna inte själva kan bestämma vad de sår med.
– Jag brukade till exempel köpa ett riktigt fint gammalt rågfrö som blev fantastiska surdegsbröd, idag finns det inte längre.

Om du också vill så framtiden ska du alltså bege dig till Yttereneby Gård lördag den 9 maj klockan 10:00. Alla får en keps full med sädeskorn och sedan sår man tillsammans. Fika säljs på plats.


7 april, 2015

Ko-riket

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.…

LÄS MER

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.

I december 2014 stod den nybyggda ladugården på Yttereneby Gård redo att börja användas – ett banbrytande exempel där vördnaden för varje ko har kombinerats med ny teknik och ladugårdsinnovation. En svensk mellanstor ko som står uppbunden måste enligt Jordbruksverket ha minst två kvadratmeter att röra sig på, i Holgers ladugård har varje ko drygt tio kvadratmeter.

– Jag vill låta djuren behålla sitt eget värde. Varje ko ska få vara sin egen person, berättar Holger.

Korna på Yttereneby bor på en djupströbädd där de aldrig binds fast. Hela ladugården är som en enda stor beteshage. Vill de äta kan de göra det, vill de sova är det bara att lägga sig ner, och vill de klia sig sitter stora runda rullande borstar att ställa sig bredvid – ungefär som i en biltvätt.

– Borstarna går dygnet runt, skrattar Holger samtidigt som kon Birgitta kliar sig mellan hornen med halvslutna ögon.

Hornen är en av de största anledningarna till ladugårdens generösa utrymme. Holger låter nämligen, tillskillnad från de flesta svenska bönder, kossorna behålla sina horn. Det vanliga är att man bränner, klipper eller fräter bort hornen för att kunna packa kossorna tätare utan att de ska riskera att skada varandra. Men Holger har inte haft något sådant problem.

– Vi har snarare haft användning av hornen när vi behöver någonstans att fästa repet. Att ta bort hornen motsvarar ungefär som att dra av naglarna på dig. Ett djur ska få vara ett djur.

Vanligtvis är en ladugård långsmal, men Holgers är snarare kvadratisk så att det ger korna en känsla av att de kan fly åt alla håll – precis som i hagen. Ladugården är även byggd så att den går att sköta av bara en person, Holger håller koll på varje kossas dagstillstånd genom en applikation i telefonen. Hela gården totalt kräver minst fem personer, men just nu är de bara tre stycken, Holger har inte råd med fler.

– Det är enbart en ekonomisk fråga. Jag har inte tagit ut en enda semesterdag på många många år. Vissa månader kan jag inte ens ta ut någon lön, utan allt går direkt till mina anställda. Svenska konsumenter måste börja förstå att de måste betala mer för maten. Det är helt sjukt att en liter mjölk kostar mindre än flaskvatten.

Ett av förslagen för att rädda den svenska mjölkproduktionen har varit att man ska ta bort kravet på betesdrift, det vill säga: göra det tillåtet att låta korna stå fastbundna inomhus dygnet runt, årets alla dagar. Det skulle, enligt Holger, inte bara påverka matens kvalitet utan även vårt svenska landskap. Ängsmarker, vackra naturparker och naturstränder skulle växa igen utan korna.

– Jag är tvärsäker på att konsumenterna i slutänden kommer att välja de kor som fått gå på sommarbete och haft fri tillgång till sin egen mat. Utan betesdriften gör man korna till spelautomater som laddas med kraftfoder enbart måttat för att maximera varje kossas mjölkproduktion.

Holger försöker övergå till att endast använda sig av ko-rasen Brown Swiss, en ras som inte behöver matas med kraftfoder över huvud taget, utan klarar sig på enbart grovfoder. När en ko äter grovfoder får kossans alla fyra magar jobba, till skillnad från kraftfodret som bara går rakt igenom magarna. Brown Swiss-korna lever även längre.

– En svensk ko idag får i genomsnitt knappt två kalvar även om de egentligen ger mest mjölk efter att de haft sin femte kalv. Jag vill fokusera på långsiktiga kor som stannar länge.

Det är svårt att tänka sig att någon som har varit i en ladugård i Ytterenebys kaliber skulle välja importerad mjölk från instängda kor i Baltikum, framför glad mjölk från Holger.

– Till viss del kan man nog säga att det är böndernas eget fel. Vi har ett ansvar att berätta vad det är vi faktiskt håller på med. Jag tar gärna emot grupper som vill komma på ett studiebesök. Jag tror att om man ser hur korna har det är man även benägen att betala några kronor mer.

Men egentligen är inte Holger särskilt orolig för om EUs kvoteringslag kommer att tas bort och mjölkkonkurrensen i Sverige blir hårdare. Ett nytt mejeri är på gång i Järna där han ska sälja sin mjölk i första hand. Det nya mejeriet planeras bli klart till hösten 2015. Håll utkik efter en artikel om det här på Ytterjärna Forum!


6 april, 2015

Skolsystemet uppbyggt för att skapa medelmåttor?

Vad skulle hända om en hel nation plötsligt bestod av intelligenta människor mogna att ta individuella beslut? I en artikel på vaken.se kritiserar den före detta amerikanska läraren John Taylor Gatto dagens offentliga skolsystemet hårt. Han påstår bland annat att skolsystemet är medvetet undermåligt uppbyggt av våra politiker.…

LÄS MER

Vad skulle hända om en hel nation plötsligt bestod av intelligenta människor mogna att ta individuella beslut? I en artikel på vaken.se kritiserar den före detta amerikanska läraren John Taylor Gatto dagens offentliga skolsystemet hårt. Han påstår bland annat att skolsystemet är medvetet undermåligt uppbyggt av våra politiker.

Konspiratoriskt eller inte: det är en fasansfull men ganska intressant tanke.

Redan 1909 sa Woodrow Wilson, då rektor på ett av USA:s främsta universitet Princeton University, följande i ett tal till hela New Yorks lärarkår.

”Vi vill ha en klass med liberalt utbildade personer och vi vill ha en annan klass, en mycket större klass, för nödvändighetens skull, i varje samhälle, som avstår privilegierna av en liberal utbildning och passar in sig själva för att utföra specifika, manuella uppgifter.”

Även Wyatt Woodsmall, en av grundarna av den internationella föreningen för NLP-coacher, kritiserar det offentliga utbildningssystemet hårt. Han jämför skolan med ett fängelse för våra hjärnor – med syfte att förhindra våra barn från att växa upp till intelligenta varelser.

Woodsmall går djupare in på ämnet och tar bland annat upp en studie som gjorts på människor som anses ”lyckade” där resultatet visat att det inte är en ovanligt hög IQ som de har gemensamt, utan en ovanligt hög EQ.

”Vi behöver inte trycka in information i människors huvuden, vad det här samhället behöver är visdom och kloka val. Hela utbildningssystemet är uppbyggd på att memorera saker, men vi lär oss aldrig HUR vi ska memorera.”


3 april, 2015

Utrymme för pedagogiska innovationer saknas i det svenska skolsystemet

År efter år når Sveriges skolsystem botten i PISA-studierna. Vad är det som gör vissa länders skolsystem bättre än andra? Vilka är framgångsfaktorerna? Andreas Schleicher analyserar den data man kommit fram till genom PISA-studierna.…

LÄS MER

År efter år når Sveriges skolsystem botten i PISA-studierna. Vad är det som gör vissa länders skolsystem bättre än andra? Vilka är framgångsfaktorerna?

I TED-videon nedan presenterar och analyserar Andreas Schleicher den data man kommit fram till genom PISA-studierna. Klippet är inte dagsfärskt (februari 2013), men är ändå intressant att lyfta fram i dagens ständigt aktuella utbildningsfråga.

”I PISA ligger stor vikt på elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. […] Man betonar det livslånga lärandet och att eleverna fortsätter att lära sig under hela livet.” Så sammanfattar Skolverket PISA-studierna.

I Sverige har PISA-studien även mött en del kritik, speciellt inom det svenska utbildningsväsendet, där man hävdar att studien bidrar till att skolorna enbart undervisar för att prestera på standardiserade test. Samtidigt har Alliansen med Björklund i spetsen länge förespråkat ännu fler prov, ännu lägre ner i åldrarna.

Tycka vad man vill om PISA-studierna så blir det ganska intressant när Schleichers ställer siffrorna mot varandra. Vad gör ett utbildningssystem framgångsrikt? Till exempel så visar det sig att föreställningen om att rika länder skulle ha högre utbildningsstandard än fattiga inte alls är särskilt verklighetsförankrad.

Jämför till exempel Sydkorea med Luxemburg. Båda länderna har spenderat exakt lika mycket pengar på sitt utbildningssystem (relativt till landets ekonomi) men valt att spendera dem på helt olika sätt. I Sydkorea har man stora klasser men å andra sidan är lärarna överlägset världens bäst betalda inom sitt yrke, de får mest avsatt tid för undervisning och även mest tid för egen utveckling.

Luxemburg å andra sidan, har gjort precis tvärtom på alla punkter.

Vem toppar listorna i PISA-underöksningarna? Sydkorea! Luxemburg delar istället bottenskiktet med länder som, ja, till exempel Sverige. Vi är både ett land som spenderar väldigt lite pengar på vårt skolsystem och har lägst lärarlöner – och ett land som ger lärarna minst avsatt tid för egen utveckling.

Men vad har Schleicher hittat för gemensamma nämnare bland de länder som visar bäst resultat i PISA-undersökningarna? Vad är framgångsfaktorerna? En av de viktigaste bitarna, menar Schleicher, är att dessa länders ledare lyckats övertyga sin befolkning om att värdesätta utbildning högre än konsumtion. Lyckade skolsystem har höga ambitioner och tydliga riktlinjer, men de ger även utrymme för lärarna att avgöra vad som måste undervisas för just deras elever just idag. De ger dem verktyg att göra pedagogiska innovationer, att utveckla sin pedagogiska kunskap.

”Hittills har utbildning till stor del handlat om att leverera visdom och standardisera, idag måste det handla om användargenererad kunskap.” konstaterar Schleicher.


2 april, 2015

Stadigt växande intresse för sociala banker

Hur sparkapital på bankkonton används av bankerna har stor betydelse för hur världen utvecklas. Det är något man tar fasta på inom den internationella impuls som kallas social banking, som växer allt mer – även i Sverige. Inriktningen är att bidra till en bra samhällsutveckling genom att finansiera miljömässigt och etiskt hållbara företag och verksamheter.…

LÄS MER

Hur sparkapital på bankkonton används av bankerna har stor betydelse för hur världen utvecklas. Det är något man tar fasta på inom den internationella impuls som kallas social banking, som växer allt mer – även i Sverige. Inriktningen är att bidra till en bra samhällsutveckling genom att finansiera miljömässigt och etiskt hållbara företag och verksamheter.

I Sverige representeras social banking främst av Ekobanken, som är medlem i ett internationellt nätverk av liknande banker – GABV (Global Alliance for Banking on Values). Ekobanken har ända sedan starten för 17 år sedan haft en obruten och stadig tillväxt. En liknande utveckling kan man även se internationellt. I exempelvis Tyskland växer detta så det knakar. I grannländer som Danmark och Norge ser man också en tillväxt.

Viktigt veta hur pengarna används

Ekobanken lånar ut spararnas pengar enbart till ekologiskt, socialt eller kulturellt hållbara verksamheter och projekt. Vilka dessa är redovisas öppet, vilket gör att spararna vet vad pengarna faktiskt används till. Det är en transparens som är unik i Sverige. En mindre del av utlåningen är också vanliga bolån.

– Vi arbetar så att säga i tre dimensioner. För banker generellt är det viktigt att hanteringen av andras pengar är säker och att de ger avkastning. Vi tillför utöver detta en tredje dimension, d v s att pengarna görs produktiva på ett hållbart sätt, säger Ekobankens vd Annika Laurén.

– Vi ser till att spararnas insatta pengar på ett säkert sätt bidrar till en god samhällsutveckling, och att de ger en rimlig ekonomisk avkastning, även om vi just nu förstås påverkas av det ovanligt låga allmänna ränteläget.

Att en bank styr utlåningen till hållbara verksamheter och projekt får verkliga konsekvenser. Finansiering påverkar i hög grad vilka verksamheter som kan startas och utvecklas. Det gäller både goda och ”dåliga” (exempelvis oetiska, miljöförstörande) verksamheter. Totalt sett får det mycket stor inverkan på samhällsutvecklingen vad pengar på vanliga bankkonton är med och finansierar. Bankkontosparandet i Sverige är en av hushållens största sparformer och uppgår till över 1.300 miljarder kronor (enligt SCBs sparbarometer). Det är pengar som spararna idag i stort sett inte har någon insyn i vad de används till.

– Idag är medvetenheten så stor kring hållbarhet och de stora problem världen står inför att det måste börja röra sig även på kapitalmarknaden, menar Annika Laurén.

– Jag tror att bankerna kommer att förändras, och hoppas det blir på ett bra sätt. Det finns många kloka människor i bankvärlden. Men en begränsning i hållbarhetsarbetet ligger nog i bankernas ägarformer och vinstkrav. Där har sociala banker som Ekobanken en klar fördel. Vi kan renodla hållbarhetsarbetet på ett annat sätt, och vara en spjutspets.

Med senaste finanskrisen i färskt minne kan man också konstatera att många sociala banker har en fördel i lägre riskexponering för spararnas pengar. Ekobanken lånar inte upp medel från kapitalmarknaden eller placerar i riskbärande finansiella instrument etc. Man använder bara de pengar som de egna kunderna faktiskt har satt in i banken, ungefär som spar- och föreningsbankerna för inte så länge sedan. Sårbarheten för vad som händer på finansmarknaden blir då mindre. När det gäller säker hantering av insatta pengar kan man i Ekobankens fall även konstatera att man inte haft en enda kreditförlust sedan starten 1998.

– Sociala banker står för en bankkultur som jag tror många vill se mer av. Det finns en jättepotential för detta, och som växer i takt med att människor blir allt mer medvetna om hur egna sparpengar ger fotavtryck i omvärlden, säger Annika Laurén.

Text: Red. SN
Foto: Erik Olsson


1 april, 2015

Tack, Gertrud Sigurdsen!



LÄS MER

I helgen fick jag ett sms där det stod: ”Har du läst om Tomas Tranströmer och Gertrud Sigurdsen?” Två mycket betydelsefulla personer hade precis gått bort.

Jag bad genast min fru att recitera dikten ”Romanska bågar” av Tomas Tranströmer som hon kan utantill, samtidigt som jag översatte den för våra tyska vänner som vi var hos i Wien.

”Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörket.
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt”

Men även om Gertrud kanske inte stod för en lika stark kulturell impuls som Tomas, är hon kanske den som betytt allra mest för mig – med sin fantastiska klokhet har hon även verkat för hundratusentals människor genom årens lopp.

Gertrud Sigurdsen var socialdemokratisk socialminister 1985-88 och var en av dem som var med och stöttade Vidarkliniken. Gertrud ansåg att mångfald var önskvärt ur ett politiskt perspektiv och gav sig därför inte. För henne handlade det om rätten för människor att få välja fritt. Vidarkliniken hade inte varit möjlig utan Gertruds demokratiska sinnelag.

Hon berättade även för mig att hon aldrig tidigare fått så många blommor till sitt kontor i något annat ärende än efter att hon gjort det möjligt att få lov att använda antroposofiska läkemedel i Sverige.

Alla måste inte tycka att det är toppen med just antroposofisk medicin, men det är en betydande del av den svenska befolkningen som faktiskt anser att man ska ha möjlighet att få välja själv, och det här förstod Gertrud.

Vid invigningen av Kulturhuset i Ytterjärna höll hon ett vackert tal där hon bland annat sa:
”Antroposofins insatser för konst och kunskap, för en fördjupad människosyn, för den biodynamiska odlingen och jordbrukets förnyelse, för vård i livets slutskede, för läkepedagogik och socialterapi har berikat det svenska samhället och ökat livskvaliteten för tusentals medborgare.”

Inte utan dig, Gertrud.


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.