26 oktober, 2015

Den gode läraren – exemplet Waldorf

Det är i skolans dagliga verklighet som eleverna utvecklas, men för inte så länge sedan var ”katederundervisning” ett skällsord. Självklart, tyckte man, måste eleverna stå i centrum, och deras inflytande över skolan måste stärkas om skolan skulle få en positiv utveckling. Läraren skulle leda eleverna i deras inlärning, men läromedlen skulle stå för större delen av kunskapsinhämtningen.…

LÄS MER

Äntligen har man allmänt kommit fram till det självklara: den gode läraren är en förutsättning för en framgångsrik skola.

Det är i skolans dagliga verklighet som eleverna utvecklas, men för inte så länge sedan var ”katederundervisning” ett skällsord. Självklart, tyckte man, måste eleverna stå i centrum, och deras inflytande över skolan måste stärkas om skolan skulle få en positiv utveckling. Läraren skulle leda eleverna i deras inlärning, men läromedlen skulle stå för större delen av kunskapsinhämtningen.

Nåja, katedern är förvisso en överskattad och en sedan länge från skolans verklighet utmönstrad antikvitet. Men att någon som har kunskaper och färdigheter genom sin person överför dessa till dem som ännu inte har dem, är enligt min mening, en arketypisk situation som inte åldras.

Den lärarledda undervisningen får dock inte vara någon envägskommunikation. Jag minns själv knappast någon lektion, under min långa tid som waldorflärare, där jag ensam har pratat. Frågor och synpunkter brukade rasa in oavlåtligt. Inte som störande moment utan som viktiga inslag i en dynamisk process.

När Rudolf Steiner i olika föredragscyklar lade fram sina tankar om den nya skolan han ville införa, betonade han gång på gång att pedagogik är en konst, inte en vetenskap. Naturligtvis kan man studera pedagogikens resultat med vetenskaplig metod – mer därom senare – men verksamheten som sådan är av konstnärlig natur. Alla som sysslar med konst vet att dess utövande kommer ur kunnande. Man måste känna sitt material.

Undervisningens konst har att göra med barn och unga människor. Därför är lärarutbildningen i waldorfsammanhang baserad på ett omfattande, djuplodande studium av människan som väsen. Hennes behov och den dynamiska rytm som krävs för att möta barnen och ungdomarna på ett värdigt sätt. Antroposofin tillhandahåller här ett rikt material som skärper blicken för livsförutsättningarna både i ett stort och i ett mer omedelbart näraliggande perspektiv.

Det konstnärliga som ett pedagogikens nyckelord och lärarmeditation.

Vi måste se pedagogikens konst som genomträngande motiv i många aspekter. Varje lektion är ett mer eller mindre lyckat konstverk, ett skeende där läraren lotsar sin klass genom ett äventyr i ett skiftande landskap. Där finns moment av allvar, lyssnande uppmärksamhet, samtal, skratt, aktiv verksamhet, flitigt arbete, en dialektik mellan inre och yttre liv, fysisk rörelse, stillasittande, upprepning av fakta, trygghetsskapande moment och överraskningar. Bildkonst och musik är ständigt närvarande som bekräftelse av och fördjupning också av kunskaper i teoretiska ämnen.

Nej, nej: ett sådant konststycke lyckas inte alltid och kräver förstås en stabil grund i form av redig förberedelse med långsiktig och kortsiktig planering. I förening med improvisationsförmåga och flexibilitet. Och för all del: man får inte uppfatta en sådan inställning som lättfärdig. Tvärtom präglas waldorflärarens hållning av djupt ansvarstagande. Det är förvisso ett krävande heltidsjobb. Men vem har sagt att det ska vara lätt?

Varje kväll gör läraren en meditativ återblick på dagen där alla elever passerar i revy. Man upptäcker nyanser, betraktar små händelser vars innebörd först nu börjar framträda och mötet med eleverna dagen därpå blir djupare och mer individuellt orienterat.

En regelbunden meditation av denna art, mitt i den aktiva, utåtriktade, rinnande, forsande, ständigt förändrande livsfloden är ett motmedel mot stress och överansträngning.

Frihetsutrymmet

För att lärare ska kunna arbeta på detta waldorfsätt krävs ett frihetsrum där lärarens kreativitet kan utvecklas. Att utifrån strikt formulerade millimeterregler ständigt granska en sådan verksamhet är ofruktbart och hindrar den långsiktiga processen.

Givetvis är frirummet inte obegränsat: målen för undervisningen måste vara klart formulerade – även om också alternativa mål, varianter av dem måste få utvecklas. Eleverna och deras föräldrar är givna medspelare vars synpunkter måste beaktas, särskilt om problem uppstår. Likaså måste skolledning och kollegium ha insyn och kunna ingripa om något går fel. Samtal förs och de måste utspelas i en anda av ömsesidig förståelse och respekt och leda till adekvata åtgärder.

I waldorfskolorna finns som en av de grundläggande tankarna självförvaltningsprincipen: de pedagogiska medarbetarna ska själva leda skolan. Länge var den rektorslösa skolan ett signum. Men dessvärre visade det sig att problemen med självförvaltningen blev för stora. Därför kunde den svenska Waldorfskolefederationen inte med bevarad trovärdighet ens försöka bibehålla sitt undantag, utan bejakade skollagens påbud om att rektorsinstitutionen måste införas också i waldorfskolorna. ”Kollegiet” hade blivit en alltför diffus adress för elever, föräldrar och myndigheter. Ansvarigheten måste ligga hos bestämda namngivna personer och dessa måste ha mandat att fatta vissa beslut.

Men för att ändå bevara självförvaltningens grundprincip bör detta mandat i vissa frågor kunna delegeras i harmoni med skollagen. Kollegiets inflytande är grundläggande för den innersta tanken med waldorfskolan. Rektor och andra beslutsinstanser måste av hänsyn till detta verka i ständig dialog med regelbundet anordnade kollegiemöten – traditionellt på torsdagarna.

 

Läs även

Ytterjärna Forum
Text: Göran Fant

23 oktober, 2015

Mindre psykofarmaka och bättre hälsa efter vård på Vidarkliniken

Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.…

LÄS MER

Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.

Resultaten har väckt intresse internationellt, och borde förstås också ge avtryck här i Sverige. Inte minst med tanke på de kostnads- och resursfrågor som vården och välfärden står inför.

Studien har gjorts av forskare vid The Integrative Care Science Centre (IC), Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. Den bygger på sjukvårdsdata, patientrapporterade data samt nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan. Studien ingår i forskningsprojektet AIMS (Antroposofisk integrativ medicin i Sverige), där man utvärderar den integrativa vården som ges vid Vidarkliniken.

Minskning istället för ökning av läkemedelskonsumtion

När det gäller användningen av receptbelagd psykofarmaka tittade man på förskrivningen av sådana läkemedel för stresspatienterna upp till 180 dagar både före och efter att vården påbörjats. För patienter som fått antroposofisk integrativ sjukvård minskade användningen av vanligt förekommande psykofarmaka i snitt med cirka 30 procent. Den här undersökningen pekar alltså mot intressanta förändringar i patienternas läkemedelskonsumtion över tid efter integrativ vård. Det är särskilt intressant när det gäller just psykofarmaka, där användningen ju har ökat på senare tid. Inom AIMS-projektet har det tidigare även gjorts en studie av läkemedelsanvändningen bland smärtpatienter, vilken gav liknande resultat.

I en pågående studie har forskarna även studerat sjukskrivningar bland patienter med stressrelaterad ohälsa, ett år före och ett år efter första vårdtillfället. Här visar preliminära resultat att sjukskrivningstalen för Vidarklinikens patienter minskade signifikant. En tidigare studie visar att även patienternas självskattade livskvalitet och hälsa har förbättrats efter den vård man fått vid kliniken.

– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger docent Torkel Falkenberg, som är verksamhetschef för IC och för forskningskonstellationen Integrativ vård vid Karolinska Institutet.

– AIMS-projektet är intressant ur flera perspektiv. Stress innebär mycket lidande och stora samhällskostnader. Det har varit tunnsått med evidens kring effekterna av integrativ vård. Med hjälp av data från Sveriges unika, högkvalitativa register kan förståelsen nu öka och evidensen stärkas.

Vidarkliniken är ett rehabiliteringssjukhus där man på ett integrativt sätt kombinerar skolmedicin och antroposofisk läkekonst. Ett typiskt drag i klinikens vård är att man på ett individuellt sätt tar fasta på och behandlar hela människan. Förutom skolmedicin erbjuder vårdprogrammen här bland annat fysikaliska och konstnärliga terapier, lyssnande omvårdnad och beröring, naturläkemedel, harmonisk miljö samt närande kost.

 


21 oktober, 2015

Inlevelse som kunskapsväg

Arthur Zajonc är en lågmäld man med intensiv, klar blick. Han tillhör dessa karismatiska personer man då och då stöter på, som trots en återhållen framtoning intar rummet med sin starka närvaro och utstrålning. När han var på ett kort Sverigebesök nyligen fick jag förmånen att träffa honom under ett middagssamtal.…

LÄS MER

Arthur Zajonc är en lågmäld man med intensiv, klar blick. Han tillhör dessa karismatiska personer man då och då stöter på, som trots en återhållen framtoning intar rummet med sin starka närvaro och utstrålning. När han var på ett kort Sverigebesök nyligen fick jag förmånen att träffa honom under ett middagssamtal.

Vi pratade om hans egen livsresa, hans förhållande till vetenskapen och hans stora intresseområde kvantfysiken – en gren av fysiken som började utvecklas runt förra sekelskiftet och som framförallt arbetar med mikrokosmos och där mycket av det vi uppfattar som logiskt och självklart i vardagen ställs på ända.

– Kvantfysik går inte att förstå, det är dess väsen, säger han och ler. Vi kan t ex räkna fram Einsteins relativitetsteori, men den går egentligen inte att förstå. Hans teori visar att tiden och rymden bara är en relation och inte ett verkligt förhållande. Den väcker stora frågor som vad ett objekt egentligen är, vad det är gjort av och hur det börjar existera?

Arthur berättar att han som barn drömde om att bli fysiker för att bättre förstå världen i alla dess beståndsdelar. Han började läsa fysik, men blev besviken.
– Allt blev bara otydligare ju mer jag läste. Vad var vetenskap egentligen?

För att komma vidare närmade han sig vetenskapsbegreppet genom historia och filosofi istället och undan för undan började han fascineras.

– Jag insåg att vetenskap kunde handla om experiment och erfarenhet, men också om upplysning och för det mesta om både och, säger han. Jämför t ex med hur olika vi kan beskriva en människa. Vikt, längd och ögonfärg ger en bild, men beskrivningen får liv först när vi börjar beskriva personligheten.

Arthur Zajonc är idag professor emeritus i fysik vid Amherst collage i Massachusetts, USA, men också föreläsare och författare till en lång rad böcker om det mänskliga medvetandet, andligheten och vetenskapen. Hans mest kända bok heter Catching the light : The Entwined History of Light and Mind. I denna bok tar han läsaren på en i det närmaste poetisk resa genom historia, mytologi, religion, vetenskap, litteratur och konst i sökandet efter insikter kring fenomenet ljus – både i perspektivet av det ljus som kommer utifrån, men också i perspektiv av det inre ljuset med andliga dimensioner.

– Ljuset har alltid har fascinerat människan och i grunden är det också extremt komplext, säger han. Ljus är flera saker samtidigt – både våg och partikel – dvs två icke förenliga koncept samtidigt. Egentligen helt omöjligt, men ändå ett faktum!

I sin bok om ljus beskriver han bl a Goethes och Newtons olika sätt att förhålla sig till fenomenet färg, som ju också är helt beroende av ljus, som bra exempel på två olika vetenskapliga perspektiv. Newton, som naturvetare, byggde vidare på den aktuella traditionen inom optiken, där man vid den tiden relativt nyligen kommit fram till ett matematiskt uttryck för brytningslagen. Goethe däremot kom från ett annat håll och hade en bred bildning inom humaniora och konst när han gav sig in i sitt studium av ljuset och färgerna. Hans syfte var att lägga grunden till ett medvetet estetiskt bruk av färger.

– Röd kan vara 625 nanometer, men Goethe ville veta hur rött påverkar oss – den mänskliga aspekten, säger Arthur. Goethe var ute efter fenomenet ljus. Upplevelsen av rött. Där finns parallellen till kvantfysiken. Den måste upplevas genom sina fenomen.

Arthur tycker att modern teknologi ofta är är avkönad och ogripbar. Moral och estetik finns inte om du inte tar med den från en annan värld.

– I den mekanistiska vetenskapen riskerar ”modellen” att ta över och förhindra insikten, men en skicklig vetenskapsman bryter igenom modellerna och skapar nya, menar Arthur. Till och med Newton hade upplevelsen av det fallande äpplet först och tog till matematiken som förklaringsmodell i steg två, fortsätter han.

– Matematik bringar klarhet, men har också en farlig makt! Man förenklar och tar bort en massa viktig komplexitet. Med den skapar man en endimensionell lins, medan världen är mångdimensionell.

Arthur menar att vi blir förälskade i våra modeller och riskerar att inte se deras begränsningar. I stället måste vi ställa olika modeller mot varandra och låta dem vara motsägelsefulla och vi måste medvetet integrera moral och estetik i vår vetenskap. Utvecklingen av atombomben är ett exempel på när det tappades bort!

Arthur Zajonc har precis avslutat sin uppgift som ledare för Mind and Life Institute, som han varit med om att grunda tillsammans med Dalai Lama som han samarbetat med under många år, som f ö också delar hans intresse för kvantfysik. Mind and Life Institute arbetar för att öka kunskapen om, och förståelsen kring, hur det mänskliga medvetandet fungerar och som en del i institutets arbete skapar man breda dialoger mellan olika sfärer. Det har bl a blivit 25 år av årliga möten mellan representanter för de andligt orienterade trosuppfattningarna i öst som t ex buddismen och företrädare för den västerländska vetenskapssynen.

Arthur själv har i sin gärning sökt sig till det andliga språket där den djupa kontemplationen är ett verktyg och 2008 gav han ut en bok om meditation med ekonomiskt stöd från Vidarstiftelsen. I svensk översättning heter den Meditation som kunskapsmetod – När vetskap blir till kärlek. Där bjuder han på en blandning av praktiska instruktioner och inspiration från olika tänkare – alltifrån Rudolf Steiner till Rumi, Goethe och Asiens visa mästare.

– Vi behöver träna vårt medvetande för att förstå oss själva, avslutar han. Vi behöver utveckla kärlek och medkänsla för att lidandet i världen ska minska. Vi måste komma till insikt om den kapacitet till förändring som var och en av oss besitter.

När vi skiljs åt efter middagen känner jag att vi bara rört vid ytan av allt Arthur Zajonc har att förmedla från sin rika bank av kunskap och erfarenheter och jag ser redan fram emot nästa möte!

Här kan du lyssna på en radiointervju med Arthur Zajonc hos CBC.

Foto: Mind & life institute

20 oktober, 2015

Växande evidens för Vidarklinikens vård av stress- och smärtpatienter

Förbättrad livskvalitet. Lägre läkemedelskonsumtion. Sänkt sjukskrivning. Kapade kostnader. Nya resultat utifrån registerdata tycks bekräfta att Vidarklinikens vårdprogram kan göra nytta för stress- och smärtpatienter. – En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger forskningsledaren, tillika verksamhetschef Torkel Falkenberg, I C.…

LÄS MER

Förbättrad livskvalitet. Lägre läkemedelskonsumtion. Sänkt sjukskrivning. Kapade kostnader. Nya resultat utifrån registerdata tycks bekräfta att Vidarklinikens vårdprogram kan göra nytta för stress- och smärtpatienter.
– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger forskningsledaren, tillika verksamhetschef Torkel Falkenberg, I C.

Mycket talar för värdet och nyttan av integrativ vård (där man kombinerar komplementära terapier med vanlig vård) för att skapa en hållbar hälso- och sjukvård. Men det räcker inte. Evidens (bevis) ska styra prioriteringar inom vården, och det har varit tunnsått med evidens kring integrativ vård. Men nu håller detta gradvis på att ändras.

Studier utifrån registerdata

Forskare vid I C, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har utvärderat vården av patienter med vissa diagnoser på det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken i Järna. Till Vidarkliniken remitteras patienter från hela landet. Analysen bygger på sjukvårdsdata och nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan.

Fokus har varit på patienter med smärta och stressrelaterad ohälsa, besvär som drabbar stora delar av befolkningen och belastar samhället med stora kostnader. I studierna har en rad faktorer utvärderats, bland annat livskvalitet, läkemedelsförskrivningar och sjukskrivningstal.

Icke-vinstdrivande forskningsstiftelser i Sverige, Finland, Tyskland och Nederländerna har visat intresse för forskningen och bidragit med medel för att besvara frågan: hur bra mår Vidarklinikens patienter efter avslutad vård mot smärta eller stressrelaterade besvär?

Hög klinisk relevans

Studierna belyser forskningsfrågor med hög klinisk relevans både för individ och samhälle. Forskarna har gjort retrospektiva (tillbakablickande) analyser av rapporterade data i sjukvårdsbaserade och nationella register. Patienterna har därmed kunnat följas före och efter erhållen vård på Vidarkliniken.

I registerstudierna har patientgrupperna på sedvanligt vis valts ut baserat på internationellt etablerade och standardiserade sjukdomsdiagnoser och kartläggning av bakgrundsfaktorer. Detta ökar möjligheterna att kunna observera skillnader över tid och även kunna jämföra och generera hypoteser om likheter och olikheter med andra typer av vård.

Stort intresse

Sedan resultaten har börjat publiceras i vetenskapliga tidskrifter och presenteras på vetenskapliga kongresser har de väckt stort intresse, såväl i Sverige som utomlands. Det beror inte minst på att studierna är upplagda och baserade på data från de för Sverige unika och högkvalitativa hälso- och sjukvårdsregistren.

År 2014 publicerades en utvärdering av hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa för patienter som vårdats på Vidarkliniken mot smärta eller stressrelaterad ohälsa. Resultaten visade en tydlig trend med signifikant förbättrade resultat efter avslutad vård inom både smärt- och stressgrupperna.

Forskargruppen har även gjort en läkemedelsstudie baserad på data från det svenska läkemedelsregistret. Här visade data att smärtpatienter som blivit remitterade till vård på Vidarkliniken signifikant minskade sin användning av receptförskrivna smärtläkemedel i efterförloppet av behandlingen jämfört med innan.

Nya rön om stress

I dagarna har också data publicerats rörande patienter som vårdats på Vidarkliniken för stressrelaterade besvär. Det handlar om en studie i tidskriften BMC CAM av stresspatienternas läkemedelsanvändning liknande den nyss nämnda kring smärta.

Stresspatienternas läkemedelsanvändning följdes upp till 180 dagar efter att vården påbörjats. Resultaten visade att patienterna med stressrelaterad ohälsa hade en signifikant minskad användning av receptläkemedel och åtföljande läkemedelskostnader efter vården på Vidarkliniken.

Sänkta sjukskrivningstal

En pågående studie av stresspatienternas sjukskrivningstal presenterades nyligen vid den internationella ECIM-konferensen i Helsingör, Danmark. Forskarna har analyserat andelen patienter som haft en registrerad period med hel- eller deltidssjukskrivning ett år innan och ett år efter behandlingen påbörjats. Preliminära resultat baserade på Försäkringskassans data visade att sjukskrivningstalen för patienterna med stressrelaterad ohälsa minskade signifikant året efter vården på Vidarkliniken.

Torkel Falkenberg:
– Detta är den första beskrivningen i Sverige av sjukskrivning bland patienter som erhållit antroposofisk integrativ vård. Men det är svårt att bedöma i vilken mån som resultaten är allmängiltiga för alla patienter med smärta eller stress. Troligen kan andra okända faktorer, s k confounders, ha spelat in. Men det är lovande resultat som kan användas för att formulera mer kvalificerade förklaringar och för att utforma framtida kliniska studier.

Dr. Victor Dzau, en av huvudtalarna vid ECIM-konferensen i Danmark och därtill president vid the National Academy of Medicine, Washington D.C. USA, håller med om att registerstudierna som genomförs vid I C/Karolinska Institutet kan vara mycket värdefulla.

– Ingenting går upp emot data av hög kvalitet. Beslutsfattare vill veta svar på frågorna: ger detta bättre resultat, sparar det pengar och är säkerheten acceptabel? Registerstudien från forskningsgruppen på I C/Karolinska Institutet är ett exempel på sådan forskning, som vi också behöver mera av. För att standardisera metoder och börja kunna bena ut vad som är inuti integrativmedicinens “svarta låda”. Vi borde etablera en koalition led av forskare som strävar efter att uppnå data av yppersta kvalitet.

Text & foto: David Finer


16 oktober, 2015

Opastöriserad mjölk viktig för hälsan enligt forskning

I Sverige är det förbjudet att sälja mjölk som inte är pastöriserad, dvs upphettad. Det bygger på en överdriven rädsla för allt vad bakterier heter, menar professor Ton Baars, som forskat kring mjölk och hälsa i flera decennier. Bland annat har opastöriserad mjölk visat sig ge barn ett klart bättre skydd mot allergier, eksem och astma. …

LÄS MER

I Sverige är det förbjudet att sälja mjölk som inte är pastöriserad, dvs upphettad. Det bygger på en överdriven rädsla för allt vad bakterier heter, menar professor Ton Baars, som forskat kring mjölk och hälsa i flera decennier. Bland annat har opastöriserad mjölk visat sig ge barn ett klart bättre skydd mot allergier, eksem och astma.

Ton Baars är forskare inom mjölkkvalitet i relation till hälsa hos människors och djur. Han är knuten till europeiska The Research Institute of Organic Agriculture, han är ordförande för amerikanska Raw Milk Institute och han arbetar även med tillämpad forskning på Europas största biodynamiska gård i Polen. Vid ett besök i Sverige nyligen berättade han om intressant forskning kring opastöriserad mjölk (raw milk) och just människors hälsa. Inte minst kring allergier, som han menar har ökat sedan 60-talet, både här i västvärlden och i andra delar av världen dit vi har exporterat våra livsmedelssystem.

Opastöriserad mjölk ger skydd mot allergier

När det gäller allergier har den opastöriserade mjölkens oförstörda sammansättning en skyddande effekt. Ton Baars förklarar att när man vid pastörisering hettar upp mjölk förstörs mycket av det naturliga innehållet. Bland annat går viktiga enzymer och bakterier förlorade och proteiner försämras, vilket gör att viktiga hälsoeffekter i den naturliga mjölken försvinner.

Baars har i studier av lantbruksfamiljer funnit att konsumtion av opastöriserad mjölk gav mindre allergier för barn i form av atopi, astma, hösnuva och rinnande näsa. Sambanden finns både före födseln och under de två första åren som studerades. Det har betydelse både om mamman och om barnet dricker opastöriserad mjölk. Även att vistas i närheten av djuren i ladugården har påverkat tydligt. Det har också gjorts en parallell studie i England som gav liknande resultat, med bland annat mindre astma och eksem.

I ytterligare en studie visar Baars att opastöriserad mjölk inte bara förebygger allergier utan också kan bidra till att bota dessa genom att återställa immunförsvaret. Det här var en placebo-kontrollerad studie av barn i 1,5-årsåldern som hade mycket allergier. En grupp fick opastöriserad mjölk, medan en annan grupp fick vanlig butiksmjölk. Vanliga pricktester av allergier gav ingen skillnad mellan grupperna. Men orala tester (i munnen) visade tydliga skillnader. Barnen som fått pastöriserad butiksmjölk visade allergiska reaktioner, medan barnen som fått opastöriserad mjölk inte hade några reaktioner. Rekommendationen till föräldrarna blev att leta upp en biodynamisk gård och skaffa opastöriserad mjölk, och efter några veckor var de flesta av allergierna borta, berättar Ton Baars.

Han har också forskat kring jästa mjölkprodukters effekter på hälsan. I en studie utvärderades konsumtion av kefir gjord på opastöriserad mjölk. Det rörde sig om cirka två deciliter per dag, vilket i konsumenternas självskattningar visade sig kraftigt minska olika problem kring tarmar, hud och även trötthet.

Mikroorganismer behövs för hälsan

Ton Baars anser att mjölk inte bör pastöriseras, och att vi i Sverige bör kämpa för rätten att sälja opastöriserad mjölk. En rätt man har i flera andra västländer som USA, Tyskland, Schweiz, Österrike, Italien med flera.

Men hur är det då med riskerna kring att inte pastörisera mjölk och sedan sälja den från en gård? Ton Baars anser att när det finns förbud mot detta bygger det på en alltför stor rädsla för bakterier.

– Världen är inte pastöriserad, och vi behöver mikroorganismer för att hålla hälsan. A little dirt does not hurt. Försäljning av opastöriserad mjölk kan skötas på ett kontrollerat sätt, som i exempelvis Tyskland och USA där det finns system för löpande kontroller av hygien med mera. Där har man inga problem med detta. Det kontrollsystem man har i Tyskland är det bästa, och det är enkelt att kopiera.

Vad skulle kunna vara ett bra konsumentråd kring opastöriserat mjölk och hälsa, givet att det är tillåtet att sälja?

– Det är allra viktigast för barn, blivande mammor och äldre, dvs de som allmänt anses ha sänkt immunförsvar. Det är sådana grupper samhället ibland vill skydda, men det är samtidigt just i dessa grupper hälsoeffekten av opastöriserad mjölk är som störst. Och det behövs i regel inte så stora mängder för att få effekt.

Myter om fett

Ton Baars avlivar också myter kring fett. Man blir inte överviktig av mjölkfett och smör. Och mjölkfetter har ett negativt samband med hjärtfel. I en studie av kvinnor och viktförändringar fanns inga samband mellan fet mjölk och kroppsvikt. Kvinnor som åt mer av fet mjölk, sura mjölkprodukter, ost och smör hade lägre BMI (Body Mass Index) än kvinnor som åt mindre av detta.

I en studie av förskolebarn fann Baars också att ju mer fet mjölk de drack – i stället för lättare mjölk – desto mindre astma hade de. En uppdelning mellan olika mjölksorter borde snarare bygga på dess olika profiler av fettsyror. Mjölkfettet har visat sig ha en skyddande effekt, och fettsyror i mjölk från djur som får äta gräs tycks ge mindre astma.

Djurhållningen påverkar mjölkkvaliteten

Sambanden mellan kvaliteten i mjölk och djurhållningen är ett annat område som Ton Baars beforskar. Här har han bland annat studerat kornas diet under sommaren och jämfört kor som betar med kor som får koncentrerat foder. De här olika dieterna har bland annat gett olika profiler av fettsyror i mjölken. Även exponering för sol har betydelse och ger stora skillnader i kons förmåga att ta upp D-vitaminer.

Baars råd är att korna ska äta gräs och hö, inte majs och koncentrerat foder. Eller som han också uttrycker saken: ”Feed the cow as a cow, not as a pig”. Gräs ger bland annat större potential för hälsosamma fettsyror i mjölken.

När det gäller djurhållning berättar Ton Baars också om studier kring betydelsen av att låta korna behålla sina horn. Det vanliga idag är att hornen kapas redan tidigt, för att korna lättare ska kunna hållas i trånga utrymmen utan att skada varandra. På biodynamiska gårdar anses det dock i regel viktigt att korna får behålla sina horn, bland annat av etiska skäl.

Det är allmänt känt att hornen är varma, vilket innebär att det finns blodcirkulation där, menar Baars. Att få behålla eller bli av med hornen påverkar hela kon. I en studie har man titta på 300 parametrar i komjölk, blod och avföring – bland annat enzymer och proteiner – och man har funnit skillnader i 39 av dessa vid en jämförelse mellan kor med horn respektive utan horn. Den här forskningen ska analyseras vidare och upprepas innan man kan dra vetenskapliga slutsatser om hur hornen påverkar kon och mjölken.
Foto: Erik Olsson


14 oktober, 2015

Överlista ämnet – slöjd

Med snillrikhet, uppfinningsförmåga och beslutsamhet griper sig slöjdaren an sitt ämne. På den vägen lär och utvecklas förstklassiga förmågor. Kvar står inte bara resultatet som en alldeles ny och egengjord skapelse, i den som överlistat ämnet på vägen har nya förmågor stärkts och utvecklats.…

LÄS MER

Upprinnelseordet för slöjd är just slug.
Den som slöjdar är slug.

Med snillrikhet, uppfinningsförmåga och beslutsamhet griper sig slöjdaren an sitt ämne. På den vägen lär och utvecklas förstklassiga förmågor. Kvar står inte bara resultatet som en alldeles ny och egengjord skapelse, i den som överlistat ämnet på vägen har nya förmågor stärkts och utvecklats.

Det passar bra in med tanke på det glädjande resultatet av skolverkets purfärska utvärdering av musik, bild och slöjdämnena i grundskolan. Till skillnad mot för ett decennium sedan visar resultatet denna gång att betydligt fler ser slöjdämnet som viktigt. Hälften av niorna och 70 procent av sexorna. Globalt sett är detta ett unikt ämne då Norden är ensamma om att som ett av 16 grundämnen ha obligatorisk slöjdundervisning sedan 1955, sammanlagt 330 timmar grundskolan igenom.

Är det så att vi bättre kan ringa in den skapande processen idag? Har kreativiteten i större kontrast till dagens passivisering fått en egen plats? Många av livets dagliga sysslor görs inte längre av människohand, våra händer blir oförmögna att gripa det som i äldre tider var en självklar nedärvd kunskap om hur vi själva gestaltar vår primära överlevnad i det nära och praktiska.

Idag är vår tankeförmåga friställd och frånkopplad handens arbete i och med att den tekniska utvecklingen avlastat oss från många av våra tyngsta uppgifter. Vi översvämmas av billiga produkter av dålig kvalitet, likformig design, utförda av människor som arbetar nästan utan någon lön. Men är inte just det unika föremålets genialitet en uppmaning till sinnesförnimmelserna och upplevelserna av elementens sanna natur ett kunskapsområde som förtjänar upprättelse?

Forskare om slöjd: ”centrala kompetenser i en människas liv”

När skolverkets nationella granskning av skolslöjden släpptes hängde redaktionen från HEMSLÖJD på låset. De ställer frågan till forskaren Peter Hasselskog; Varför behövs skolslöjden? Peter Hasselskog betonar lärandet.

– Det är ett specifikt sätt att lära sig på. Att lära sig i och genom handling. Ett slags generell processkompetens. Mycket i skolan går ut på att komma på det som läraren vet, men i slöjden får man själv fatta beslut och se konsekvenser. Göra överväganden. Backa. Man lär sig genom att göra erfarenheter och prova. Genom att överväga och analysera, säger han.

Peter Hasselskog kallar det ”centrala kompetenser i en människas liv”.
– Det är saker som alla behöver kunna. Alltså inte bara de som är intresserade av slöjd.

Tidigare låg betoningen på hantverkskunskaper. Idag ligger den på lärande. Tidigare var hantverket ett mål, idag är det mer av ett medel.

Kombinera slöjd med entreprenörskap

Varför skall vi undervisa i mänsklighetens äldsta kunskapsformer? Detta är svåra områden att sätta ord på och formulera. Dilemmat hos hantverkslärare att förklara för eleverna vad hantverk är bra för, har medvetet beaktats i det så kallade kunskapslyftet där lärare får möjlighet att vidareutbilda sig och komplettera sina pedagogiska kunskaper samtidigt som de undervisar i slöjd. ”Slöjdlitteracitet,” materiell kommunikation, är det implicita, outtalade språk som talar i mötet med material och verktyg när medvetandet smälter samman med handlingen.

En annan uppgradering för slöjden, resonerar Peter Hasselskog, skulle kunna vara att kombinera ordet slöjd med entreprenörskap. Så som Teckning uppgraderats till Bild och Gymnastik och hälsa till Idrott. För att med val av begrepp bättre spegla innehållet.

Låt oss se närmare på upprinnelseordet slug som i slöjd, översätta det till egenskaper som listig, finurlig, förfaren, förslagen, klipsk och klurig, illmarig, vettig, fullfjädrad, klok och begåvad.

Kanske man kan säga att allt som höjer och förädlar våra sinnesupplevelser, som värmer och när vårt engagemang, som får oss att glömma tid och rum för här och nu, allt som blir till konst genom sanning och sublimitet, verkar balanserande och välgörande på oss människor idag och så som världen utvecklar sig.

Text, foto & konsthantverk: Anna Gran


12 oktober, 2015

Johan Ununger: Tröttsamma halmgubbar



LÄS MER

Jag har varit vd för Saltå Kvarn i tretton år. Det har på många sätt varit en mycket spännande tid, både i med- och motgång. Att ha Järna som bas för en verksamhet är också väldigt energigivande med närheten till Kulturhuset, jordbruken, den goda maten och sist men inte minst alla inspirerande människor som verkar här.

Men en sak som kan vara väldigt frustrerande är när jag förväntas kunna stå till svars för allt som man tror att ”antroposoferna i Järna” står för. Det kan handla om allt ifrån gamla Steinercitat till det faktum att många föräldrar i Järna väntar med att vaccinera sina barn. Det är till och med så att det finns människor som uppmanar till bojkott av våra produkter eftersom ett eventuellt ekonomiskt överskott från vår verksamhet skulle kunna användas av våra ägare Vidarstiftelsen till ”en ondskefull antivaccinationskampanj”. Ibland kräver man också i sociala media att Saltå Kvarn går i svaromål. Vilket är i princip omöjligt eftersom det inte bedrivs någon vaccinationskampanj av Vidarstiftelsen men det är samtidigt sant att många väntar med att vaccinera sina barn. Att behöva ägna tid åt detta blir väldigt frustrerande när vi på Saltå kvarn mycket hellre vill sprida insikt om att den mat vi säljer kommer från ett långsiktigt hållbart jordbruk.

Genom ett inslag i radioprogrammet God morgon världen fick jag ord på vad min frustration handlar om när jag tvingas bemöta påhopp som inte har med vår verksamhet att göra. Att Saltå Kvarn ska till svars för att Steiner har sagt något tokigt eller den låga vaccinationsfrekvensen i Järna är helt enkelt en HALMGUBBE. Om man googlar halmgubbe eller halmdocka så framkommer att ”det är en debatteknik som går ut på att medvetet eller omedvetet förvränga eller misstolka någons åsikt eller ståndpunkt, för att sedan gå till attack mot den påhittade åsikten, att därigenom tvinga den tilltalade in i en defensiv position.” Ibland ser jag framför mig att hela Järnaslätten har belamrats av omvärldens utplacerade halmgubbar, som många av oss tvingas lägga mycket tid på att jaga iväg.

Text: Johan Ununger, vd Saltå Kvarn AB
Illustration: Anna Gran

10 oktober, 2015

Skola till vad?

I de senare årens skoldebatt har man ofta velat ställa idén om en kunskapsskola mot en lite äldre flumskola. Hårdvalutan kunskap är mätbar medan mjukvaran i form av en trygg, varm miljö är mer diffus. Motsättningen är i själva verket skenbar. En skola som utvecklar kunskaper och färdigheter behöver värme, ordning, trygghet. I tre artiklar på Ytterjärna Forum som baseras på tankar från waldorfpedagogiken kommer Göran Fant att utveckla dessa tankar. …

LÄS MER

I de senare årens skoldebatt har man ofta velat ställa idén om en kunskapsskola mot en lite äldre flumskola. Hårdvalutan kunskap är mätbar medan mjukvaran i form av en trygg, varm miljö är mer diffus. Motsättningen är i själva verket skenbar. En skola som utvecklar kunskaper och färdigheter behöver värme, ordning, trygghet. I tre artiklar på Ytterjärna Forum som baseras på tankar från waldorfpedagogiken kommer Göran Fant att utveckla dessa tankar.

Lära för livet, inte för skolan, Non scholae sed vita discimus, är ett alltid lika aktuellt motto. Den aktuella debatten om dagens skola har i hög grad fokuserat på mätbara kunskapsresultat. Det är då naturligtvis praktiskt att utgå från konkreta faktorer och ur dessa hitta på reformer som skall ge resultat. ”Är du lönsam lille vän?” som man ironiskt kan karikera den positionen i den politiska/samhällsekonomiska debatten.

Jovisst, skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter. Men låt oss gå vidare från det självklara till det mindre självklara, men viktigare: djupast sett måste undervisningens och uppfostrans syfte vara att hjälpa barn och unga människor till förmåga att orientera sig i världen, att finna ett meningsfullt sätt att förhålla sig till den verklighet som omger dem och att utveckla fria, ansvarstagande människor. Detta i sin tur förutsätter kunskaper och färdigheter, kompetenser.

Det är uppenbart att de käcka förslag och kullerbyttor som kännetecknat svensk skolpolitik inte resulterat i några påtagliga framgångar. Tvärtom har skolan snarare försämrats, byråkratiserats och blivit mindre effektiv genom brandkårsliknande utryckningar där man lappar det ena hålet efter det andra för att därigenom skapa nya hål och brister som man i sin tur lappar osv…

Undersökningar visar exempelvis att den ökade datoranvändningen i sig snarare försämrar kunskapsresultaten. Digital demens kallar den tyske neurologen Manfred Spitzer fenomenet. Självklart är datorer ett utomordentligt hjälpmedel i undervisningen om de används på ett vettigt sätt. Men biverkningarna är förödande: I kunskapsprocessen leder den alltför lätt till fragmentisering och ytlighet. Och framför allt stimulerar den en förströelsekultur som är ett hot, särskilt mot den västerländska kulturen.

Skolans sociala uppgift

Visst: Skolans centrala uppgift är att utveckla kunskaper och färdigheter, men lika viktig är dess sociala funktion – att den låter eleverna uppleva gemenskap och trygghet, där ingen lämnas utanför. Mobbning har alltid funnits, men dagens skola är alltför ofta hetsig och i skrämmande hög grad präglad av aggressiva situationer: bötningar (utpressning), kommentarer kring kamraters utseenden och kläder är alltmer markanta inslag liksom nätmobbning. I dagarna presenteras en rapport som säger att 60 000 barn i den svenska skolan utsätts för mobbning. Visst är detta en produkt av samhällets mer generella trender, men den präglar livet i skolan och måste kraftfullt bemötas av den.

Skenproblem som när man oroligt förkunnar den obestridliga sanningen att klyftan i den svenska skolan blir allt större mellan högpresterande och framgångsrika och allt fler (procentuellt) som inte uppnår gymnasiekompetens efter avslutad grundskola. Men just detta är faktiskt ingen egentlig skam för vårt land. Vem kan egentligen förvånas? I själv verket är det en ofrånkomlig konsekvens av en hedervärt generös flyktingpolitik som innebär att många nyanlända barn och ungdomar av helt naturliga skäl inte kan tillgodogöra sig undervisningen, till stor del pga av språkproblem. Det kräver stora insatser för att motverka detta: pedagogisk kompetens och tålamod. Men är det egentligen ett misslyckande? Rimligen måste detta snarare ses som en krävande uppgift som kräver tid för att bemästras. Vem kan förvånas?

Kunskapsskolans grundproblematik

Aktuella forskningsresultat förklarar vikten av en långsammare bokläsning i stället för snabb digital informationskonsumtion som leder till ytligare och snart glömda kunskaper. Eleverna skall alltså få näring för livet i skolan. Kunskaper är en förutsättning för detta, men om kunskapsprocessen skall vara närande måste den samtidigt vara aptitretande: vi måste alla – skolelever liksom alla strävande människor – känna en lockelse i det vi lär och uppleva sammanhang och mening i det vi möter. Bara kunskaper som inspirerar till verksamhet, engagemang och en starkare livskänsla har betydelse.

I förstone kan man uppleva waldorfpedagogikens motto för undervisningen som egendomlig – Världen är skön, världen är sann, världen är god – för vi vet alla att världen inte är sådan. Tvärtom. Och man får inte ljuga, inte heller för barn. Kanske allra minst för just dem. Så mottot måste uppfattas i det uppenbart fruktbara perspektivet: Det sköna, det sanna och det goda finns. Även om motsatsen ibland tycks dominera måste, i synnerhet barn och unga, lära denna sanning. Alltså aldrig förljugenhet, men förtroende för och strävan för möjligheten. Exempelvis är det äventyrligt om man låter historieundervisningen i första hand bli eländets, katastrofernas och misslyckandenas historia. Självklart måste man också se det destruktiva, men historieundervisningen får inte stanna där. Den måste också ge exempel på modiga människor som kämpar mot förtryck och ondska, inte minst när deras kamp blir framgångsrik – Nelson Mandela, Vita rosen i nazismens Tyskland, Solsjenitsyn.

Länge var man i intellektuella kretsar fokuserad på att skolan inte skulle indoktrinera i bestämda politiska eller religiösa inriktningar. När det gäller religion är det nog allmänt vedertaget att det är olämpligt att i undervisningen företräda en bestämd konfession och enbart den. Men att bara skildra fakta och doktriner i olika religioner från en förment objektiv position är otillräckligt. Lika viktigt är att skapa en förståelse för den religiösa livshållningen, upplevelsen av mening och av översinnliga krafters verklighet. Det är något som finns som en av livets viktigaste realiteter. Man kan förvisso leva utan religion, men det är en allvarlig inskränkning just i friheten om man inte redan under barndomen får en förståelse för den religiösa upplevelsen. Också, så småningom förstås, för dess risker: fanatism och intolerans mot oliktänkande. Men framför allt är det undervisningens uppgift att visa innerligheten, den livgivande, hoppingivande upplevelsen av mening och sammanhang. Och utan att uppleva mening och sammanhang i livet är det svårt att leva vare sig man ger den en religiös förankring eller inte.

Kunskapsmål

I den aktuella pedagogiska debatten stirrar man sig ofta blind på kunskapsmål. Trots att alla vet att barn är olika. De utvecklas i olika takt och har olika förutsättningar för att möta livets verkligheter. Men man drar sällan adekvata slutsatser av denna truism. Skolan måste respektera och se dessa olikheter och arbeta aktivt med dem. Inte bara respektera, utan också se dem som inspirerande uppgifter. Varje elev är en sällsam gåta som kräver ett individuellt svar i form av områden och uppgifter där han eller hon kan glädjas åt framgångar efter en tids flitigt arbete. Men dessa områden kan inte vara samma för alla elever i klassen och för de runt hundratusen svenska barn och ungdomar i samma åldersgrupp. Visst är det bra att ha samma generella mål för alla, men det viktiga är inte att alla når just det.

I kommande inlägg kommer dessa tankar att utvecklas. Teman blir lärarens roll och möjligheten att ha olika alternativ i skolan som verkar parallellt.

Ytterjärna Forum
Text: Göran Fant

8 oktober, 2015

Läkemedel som återställer balanser & hjälper självläkning

Att stärka och stödja människans självläkningsförmåga. Det är syftet med de kompletterande och naturbaserade antroposofiska läkemedel som används på Vidarkliniken. Inriktningen är att återställa balanser och målet är hälsa. …

LÄS MER

Att stärka och stödja människans självläkningsförmåga. Det är syftet med de kompletterande och naturbaserade antroposofiska läkemedel som används på Vidarkliniken. Inriktningen är att återställa balanser och målet är hälsa.

De antroposofiska läkemedlen är en viktig del av Vidarklinikens vårdprogram och arbetssätt. De har använts under lång tid i Sverige och i Europa där omkring 15.000 läkare idag förskriver läkemedlen. I många situationer och sjukdomstillstånd behövs förstås också vanliga skolmedicinska läkemedel. De antroposofiska läkemedlen används som komplement till dessa.

– Sjukdom kan delvis ses som ett uttryck för någon form av obalans hos patienten. Det finns en inneboende förmåga hos den mänskliga organismen att upptäcka detta och försöka återställa balansen. Det är den ansträngningen, dvs självläkningen, som antroposofiska läkemedel är inriktade på att stödja, säger Ursula Flatters som är läkare och styrelseledamot vid Vidarkliniken.

Helhet besläktad med naturen

Liksom alla andra delar av den vård som Vidarkliniken ger präglas även de antroposofiska läkemedlen av ett helhetstänkande.

– När kroppen eller organismen gör självläkningsförsök är dessa alltid systemiska, inte bara lokala. Även för att ett litet sår ska läka behövs ett engagemang i hela kroppen och hela immunsystemet. Organismen är alltid en helhet, menar Ursula Flatters.

En poäng med naturbaserade läkemedel är att vi från den mycket vitala naturen kan lära oss en hel del om läkeprocesser. Vi människor är samtidigt också en del av och besläktade med samma natur. När man tar fram antroposofiska läkemedel tar man bland annat fasta på sådana släktskaper som kan specificeras för vissa växter och mineraler.

Stärker patienten och underlättar självläkning

De flesta antroposofiska läkemedel är växtbaserade eller mineralbaserade. Vilka läkemedel som ordineras bedömer läkaren i regel utifrån både diagnosen och hela bilden man fått av den individuella patienten. Läkaren behöver vara ordentligt kunnig i hur antroposofiska läkemedel fungerar. Syftet är att behandla obalanser och att bidra till ökad vitalitet för läkningsprocessen. På så sätt stödjer man patientens inneboende självläkande krafter när dessa inte är tillräckligt starka.

Läkemedlen riktar in sig på det kroppsliga. Det gör att patienten mår bättre och känner sig starkare, vilket underlättar i andra delar av behandlingsprogrammen. Exempelvis kan läkemedel av kamomillrot vara bra för patienter med spänningstillstånd, som ofta kan utlösa vissa former av smärta. Arnica är bra vid stockning i blodomloppet, exempelvis vid skador med blodutgjutningar och svullnader eller vid proppar (tromboser). Svavel är en mineral som kan vara bra för att underlätta andning och avslappning. Kisel kan hjälpa att stärka sinnesupplevelserna och närvarokänslan. Allt detta efter en farmaceutisk beredning av natursubstanserna.

– Antroposofiska läkemedel används parallellt med konventionella läkemedel. Det gäller inte minst vid kroniska sjukdomar, där man idag ofta ger långtidsbehandling med konventionella läkemedel som är effektiva mot exempelvis smärta, inflammation och högt blodtryck. Det är mycket bra att dessa möjligheter finns. Samtidigt finns även ett behov av djupare läkning eftersom sjukdomen annars ofta kommer tillbaka, säger Ursula Flatters.

Inom den antroposofiska medicinen försöker man utveckla läkemedel som ligger i linje med kroppens egna ansträngningar att övervinna sjukdomen. Därför kan de vara verksamma utan skadliga bieffekter.

Idén med antroposofiska läkemedel är att behålla substanserna i sitt naturliga sammanhang, inte att isolera enskilda substanser. Läkemedlen är inriktade på att stödja hela system, som alltid är involverade vid läkning hos människan. Målet är hälsa och behandlingseffekten måste då mätas på ett bredare sätt än när man mäter så kallade smala läkemedelseffekter.

Antroposofiska läkemedel ingår som en integrerad del i komplexa, individuellt inriktade behandlingsprogram. Här behövs idag både mer utvärderande forskning och en utveckling av forskningsmetoder som enligt Världshälsoorganisationen (WHO) bör anpassas till den helhetssyn som ofta kännetecknar integrativ vård.

Den här artikeln är publicerad med tillstånd från Vidarkliniken och återfinns även på deras hemsida. Artikeln ingår i en artikelserie med anledning av Vidarklinikens 30 årsjubileum år 2015.

5 oktober, 2015

Google-sponsrad konferens för bättre värld

Hur kan medvetenhet, medkänsla och lycka rädda världen? I morgon inleds den helt nya konferensen Wisdom Stockholm – en internationell konferens för alla som är intresserade av att sträva efter ökad visdom, medkänsla och medvetenhet i en digital tidsålder. Konferensen är sponsrad av Google och föredragshållarna består både av toppföretagsledare och spirituella ledare från Asien, Afrika, USA och Europa.…

LÄS MER

Hur kan medvetenhet, medkänsla och lycka rädda världen? I morgon inleds den helt nya konferensen Wisdom Stockholm – en internationell konferens för alla som är intresserade av att sträva efter ökad visdom, medkänsla och medvetenhet i en digital tidsålder. Konferensen är sponsrad av Google och föredragshållarna består både av toppföretagsledare och spirituella ledare från Asien, Afrika, USA och Europa.

”Vi måste gå från att bara överleva till att också skapa en lyckligare, hållbar och mer välmående planet att leva på.”

Konferensen vill tillsammans undersöka hur vi kan komma till en djupare nivå av mänsklighet, om vilka vi verkligen är och vilka vi vill vara som samhälle, och gemensamt söka lösningar på de utmaningar som det globala samhället står inför. Samtalsämnena kommer att beröra allt ifrån intuition till ny teknik och neurovetenskap.

”Vi lever också i en digital och teknisk tidsålder där vi måste ta itu med hur våra innovationer bäst tjänar mänskligheten.”

Wisdom Stockholm är inspirerad av Wisdom 2.0, en årlig konferens i San Francisco där teknikföretag som Google, Microsoft och Facebook går i bräschen för en ny typ av samtal med internationella forskargrupper, spirituella ledare och lärare i mindfulness.
Foto: Pexels