20 april, 2015

Rättvisans demoner



LÄS MER

Har just läst Maciej Zarembas första artikel i en ny DN-artikelserie, rättvisans demoner. Om fördomarna om män i det svenska rättsväsendet. Skakande, ansträngande och otroligt angeläget att just belysa och ifrågasätta hur i all världen det har kunnat bli på detta sättet? Rekommenderas på det varmaste (läs här).

Märker när jag läser artikeln att jag under de senaste åren hört skildringar som dessbättre inte gått så långt som det Zaremba beskriver. Men som innehållit samma ingredienser, absurda och framförallt grundlösa beskyllningar, där polis och rättsväsen kopplats in som ett allt mer förekommande tillvägagångsätt och ”vapen” i konfliktsituationer mellan individer, män och kvinnor, t.o.m. i min bekantskapskrets.

Självklart skall vi vara tacksamma för att vi lever i ett samhälle där individens rättigheter i stort skyddas av en rättsordning som kanske är en av de bäst fungerande i världen. Men just därför ter sig Zarembas ärende än mer angeläget. Hur att upprätthålla och utveckla lagstiftning och tillämpning i en situation där det verkar som om förtroendet mellan människor och i samhället verkar minska på bred front, mer och mer för varje år som går. Med allt utförligare övervakning, kontroll, kvalitetssäkringsystem inom snart sagt alla samhällssektorer som följd. Med tillhörande underliggande osäkerhetskänsla som generator.

En faktor som påverkar den ovan skildrade problematiken är, tror jag, även den kvardröjande, bristande jämlikheten mellan kvinnor och män gällande olika livsvillkor i samhällslivet. Att i den situationen aldrig förlora fokus på varje individs rätt. Oberoende av könstillhörighet eller annan grupptillhörighet borde väl detta vara avgörande för hur att komma till rätta med de grundläggande missförhållandena.

Till syvende och sist är det väl också så att var och en av oss kan påverka samhällsklimatet genom hur vi möter och relaterar till varandra som individer och inte som del av någon grupp.


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

18 april, 2015

Torkel Falkenberg: Två nobelpris för hållbarhet – från gen till samhälle

Många av de stora utmaningar som världen står inför är beroende av hur bra vi kan bli på att beforska, utveckla och implementera dimensioner av social hållbarhet. Nobelpristagaren Amartya Sen beskriver social hållbarhet som bestående av flera olika dimensioner inklusive jämlikhet, pluralism, tillhörighet, livskvalitet, demokrati och mognad. …

LÄS MER

Många av de stora utmaningar som världen står inför är beroende av hur bra vi kan bli på att beforska, utveckla och implementera dimensioner av social hållbarhet. Nobelpristagaren Amartya Sen beskriver social hållbarhet som bestående av flera olika dimensioner inklusive jämlikhet, pluralism, tillhörighet, livskvalitet, demokrati och mognad. I ett engelskt policy dokument beskrivs hållbar hälso- och sjukvård som:
”Sustainable healthcare emphasises values, many of which are virtually limitless, such as compassion, kindness, being caring, having fun, maintaining friendships, holding conversations, viewing nature or being mindful. All of these also have clear health benefits”.

De flesta uttolkare av hållbarhet är överens om att det är viktigt för hälso- och sjukvården att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomi-, miljö- och hälsoperspektiv och när dessa perspektiv samverkar, så uppnås vad man kan kalla ett hållbarhetsmaximum, som är gynnsamt för både patient, vårdgivare, ekonomi och miljö. Många forskare arbetar för att utveckla robusta ramverk för systematiskt, strategiskt hållbarhetsarbete och en operationalisering av begreppet social hållbarhet har påbörjats, så att man kan mäta förändringar över tid, och effekter av riktade insatser.

Forskningsstiftelsen I C – The Integrative Care Science Center beforskar bland annat Vidarklinikens verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv. Men vi går lite längre i vår syn på hållbarhet till att också inkludera cellernas hållbarhet. Cellerna är ju det som ytterst, eller innerst om man så vill, gör oss människor hållbara. Cellernas livslängd och kvalitet avgör i mångt och mycket vår egen livslängd, livskvalitet och sjukdom. I vår forskning har vi tagit hjälp av molekylärbiologer och även konsulterat nobelpristagaren Elizabeth Blackburn (se fotot), för att undersöka om cellernas stabilitet och överlevnad hänger ihop med vårdens innehåll, patienternas upplevelser och sjukdomsgrad; alltså om vården är hållbarhets-maximerad från gen till samhälle?

Elizabeth Blackburn fick nobelpris i medicin för sin upptäckt kring enzymet telomeras och telomerernas roll när det gäller reglering av den cellulära hållbarheten och åldrandet och hon har i sin forskning visat att bland annat minskad stress, förändrad livsstil och mindfulness kan bidra till att öka arvsmassans (DNA) hållbarhet i våra celler.

Torkel Falkenberg och Elizabeth Blackburn
Torkel Falkenberg från forskningsstiftelsen The Integrative Care Science Center tillsammans med nobelpristagaren Elizabeth Blackburn.

På bilden ovan: Torkel Falkenberg från forskningsstiftelsen The Integrative Care Science Center tillsammans med nobelpristagaren Elizabeth Blackburn.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.


16 april, 2015

Kor med horn

Visste du att även kossor naturligt föds med anlag till horn? Även om människan har avlat fram vissa koraser som numera föds utan några hornanlag alls, som till exempel den svenska fjällkon, så utgörs de flesta mjölkkor av kor med hornanlag. Av Sveriges ungefär 345 000 mjölkkor tillhör 90% koraserna Svensk röd och vit boskap (SRB) eller Svensk Låglandsboskap (SLB) som naturligt har horn.…

LÄS MER

Visste du att även kossor naturligt föds med anlag till horn? Även om människan har avlat fram vissa koraser som numera föds utan några hornanlag alls, som till exempel den svenska fjällkon, så utgörs de flesta mjölkkor av kor med hornanlag. Av Sveriges ungefär 345 000 mjölkkor tillhör 90% koraserna Svensk röd och vit boskap (SRB) eller Svensk Låglandsboskap (SLB) som naturligt har horn.

Idag avhornas däremot de flesta mjölkkalvar genom att man antingen fräter bort (kemiskt), bränner bort (termiskt) eller sågar av (kirurgiskt) hornen. Kalvarna kan efteråt få smärtlindring men eftersom det inte är något lagkrav kring detta finns det de som lider i flera dagar efter ingreppet. I en forskningsstudie där man granskat kortisolvärdet hos kalvar som fått lokalbedövning kunde man dessutom konstatera att kortisolstegringen inte försvann, den bara flyttades framåt i tiden. Det vill säga: kalvarna som fått lokalbedövning nådde nästan samma kortisolnivå som de som avhornats utan lokalbedövning men först efter några timmar när lokalbedövningen försvunnit.

Ett vanligt argument för varför man ska avhorna korna är att det skulle minska skaderisken vilket gör att man kan packa dem tätare på mindre yta. Praktiskt och kostnadseffektivt.

Men varför har då korna horn? Fyller de inte någon funktion alls? Det råder uppenbarligen delade meningar om den saken.

Det man kan konstatera vetenskapligt är att hornen är vitala organ som innehåller både nervbanor och genomströmmas av blod. Första tecknet på att en ko har feber eller mår dåligt är till exempel att de får kalla horn. Det var även via hornen som man förr i tiden avgjorde kons ålder och hälsotillstånd när man gick i ko-köpar-tankar.

”Hornen spelar en central roll i kons markering av rangordningen i flocken.
Korna kommunicerar med hornen.” Skriver www.komedhorn.se på sin hemsida.

I USA arbetar bland annat People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) med att stoppa avhorningen och även i Tyskland finns flera större kampanjer för kor med horn. I Sverige är det däremot lite tystare kring just den här frågan. Tycker du att korna ska behålla sina horn?

Läs även gärna vårt reportage med den ekologiska mjölkbonden Holger Van der Woude som är en av relativt få svenska bönder som låter korna behålla sina horn på.


15 april, 2015

Karin Dahlberg & Albertine Ranheim: Den antroposofiska vården i relation till vårdvetenskap

Den antroposofiska vården i Sverige har på senare tid varit utsatt för en snedvriden debatt, i samband med diskussionen om komplementära läkemedel. För det första är läkemedelsdebatten alltför snäv och kritiken som förkommer är ofta direkt felaktig. Det är inte bara så att den antroposofiska vården är en självklar del av den offentliga vården i andra länder, utan det är också så att läkemedlen redan är godkända i andra EU/EES länder. …

LÄS MER

Den antroposofiska vården i Sverige har på senare tid varit utsatt för en snedvriden debatt, i samband med diskussionen om komplementära läkemedel. För det första är läkemedelsdebatten alltför snäv och kritiken som förkommer är ofta direkt felaktig. Det är inte bara så att den antroposofiska vården är en självklar del av den offentliga vården i andra länder, utan det är också så att läkemedlen redan är godkända i andra EU/EES länder. Vården på Vidarkliniken, liksom all antroposofisk vård, baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Undertecknade har själva tagit del av forskning från andra länder i Europa, främst i Tyskland och Schweiz. Jämförande kliniska studier mellan skolmedicin och antroposofisk vård och medicin visar övergripande positiva resultat gällande patienters stärkta egenvårdsförmåga, dvs. deras egen förmåga till läkning och hälsa.

För det andra är det märkligt att det i debatten bara fokuseras på läkemedlen. För oss som legitimerade och disputerade sjuksköterskor är det tydligt hur det antroposofiska perspektivet berikar vår syn på och kompetens gällande hälsa och vårdande. Som sjuksköterska arbetar man inom ett vårdvetenskapligt och humanvetenskapligt paradigm, som kompletterar det medicinska. Vi företräder således en vård av den individuella människan i sitt existentiella sammanhang, med fokus på hälsa. Här har vi mycket att lära av den antroposofiska vården, där även den medicinska delen är hälsoorienterad. Om inte läkemedlen godkänns kommer vi även att gå miste om en viktig hälsoorienterad förebild.

För det tredje är den antroposofiska vården en förebild när det gäller att utnyttja vårdrelationen samt annan humanvetenskaplig kunskap som stödjer hälsoprocesserna. Det handlar om att hjälpa patienter att känna livskraft och livsmening, trots svår och kanske obotlig sjukdom. I svensk vårdvetenskaplig forskning har detta diskuterats under många år, men det har varit svårt att få gehör för sådana inslag i vårdpraxis. I den antroposofiska vården är det ett naturligt inslag att ta sin utgångspunkt i t.ex. konst eller musik för att därigenom hitta sätt att förhålla sig till lidande och klara av att fullfölja sådana livsprojekt som ger livet mål och mening. Ingen av dessa aspekter är fullt ut mätbara och kan därför inte alltid tillmätas en statistisk signifikans, med det finns annan god kvalitativ forskning som visar hur viktiga dessa inslag i vården är.

I t.ex. en studie som genomfördes på Vidarkliniken 2011-2013 framkom som centralt för patienterna att de blev tilltalade ur ett helhetsperspektiv. Vården beskrevs vara en ”livlina” som inte utgjordes av den fragmenterade vård som de hade upplevt i konventionell vård. Upplevelsen av vården byggdes upp av vårdarnas förhållningssätt och vårdens inriktning, tillsammans med den vårdande miljön, som kännetecknas av välvald arkitektur, gott material i byggnader så väl som i sängmaterial och textiler, och t.ex. mat som grundas på ekologiskt odlade produkter.

Som sjuksköterskor står vi mitt i spänningsfältet mellan de biomedicinska och humanvetenskapliga synsätten. Medicinens fokus på sjukdom är ofta ett hinder för oss som vill vårda med helhetsfokus på människan och med hälsa som mål för vårdandet. Här sammanfaller vårdvetenskapens fokus med antroposofisk läkekonst, som har framarbetat både medel och metoder som tar just hela människan i betraktning och stödjer patientens egen förmåga till läkning. Samtidigt som en mångfald av vårdvetenskapliga studier ger evidens för det antroposofiska perspektivet för vårdande, är den antroposofiska vården en inspiratör för den konventionella och skolmedicinskt orienterade hälso- och sjukvården i Sverige.

Vi har båda djupa erfarenheter från den antroposofiska vården. En av oss har arbetat många år som sjuksköterska på Vidarkliniken, både inom slutenvården på avdelningarna och som distriktsköterska inom öppenvården. Den andra har viktiga erfarenheter som patient. Vi arbetar båda som forskare inom den offentliga vården. Erfarenheterna har vi tagit med oss till arbete inom t.ex. kommunal äldreomsorg och barnhälsovård, respektive undervisning och forskning vid högskolor och universitet. För vår del är dessa kunskaper omistliga. Vi önskar att fler professionella vårdare och fler patienter kan få del av dessa erfarenheter.

Albertine Ranheim, Leg. Sjuksköterska, Distriktssjuksköterska, Med. Dr.
Karin Dahlberg, Leg. Sjuksköterska, lärare i hälso- och sjukvård, fil.dr. i pedagogik, professor i vårdvetenskap


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

14 april, 2015

Earth Matters – viktig utställning på Artipelag

I knappt tre veckor till har du möjlighet att uppleva vad både SvD och DN recenserar som en av de viktigaste utställningarna: ”Earth Matters” på Artipelag. En samtida designutställning som både vill agera ”väckarklocka för hur vi överkonsumerar vår jords resurser, men också en hyllning till densamma”.…

LÄS MER

I knappt tre veckor till har du möjlighet att uppleva vad både SvD och DN recenserar som en av de viktigaste utställningarna: ”Earth Matters” på Artipelag. En samtida designutställning som både vill agera ”väckarklocka för hur vi överkonsumerar vår jords resurser, men också en hyllning till densamma”.

”Earth matters – när naturliga och kreativa krafter möts” cureras av Lidewij Edelkoort och Philip Fimmano och består av nästan 80 verk av 38 olika konstnärer i Artipelags vackra konsthall.

”Under allt för lång tid har vi hänsynslöst förbrukat vår jords tillgångar och dränerat den på resurser. Skogar blir till möbler, haven förorenas och djungler exploateras. För denna generation och kommande vill vi frammana en ny reflektion. En radikal förändring bort från överkonsumtion och mot en utveckling som vandrar naturens väg, med större respekt för våra tillgångar och för varandra.”beskriver Artipelag utställningen på sin hemsida.

DN:s recensent Annica Kvint skriver att det är en av de viktigaste utställningarna hon sett:
”Earth Matters” är helt enkelt en utställning som känns. I hjärtat. Ögonen. Öronen. Händerna. Den gör ont, men ger hopp på en och samma gång. Och måste jag sammanfatta den blir det med ett, enda ord: Äntligen!”

Även SvD:s recensent Erica Treijs lovordar Earth Matters:
”Design är ingen universallösning, men det är ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att lösa hållbarhetsfrågan i världen. Det har Artipelag tagit fasta på i vårens viktigaste utställning”

Läs mer om utställningen på Artipelags hemsida.


13 april, 2015

Mindfulness på schemat

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.…

LÄS MER

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.

I en stor debattartikel i norska Aftenposten skriver Michael de Vibe och Christian Egge om att ”Mindfulness kan ge elever en bättre skolvardag och ett bättre liv”. De ger i sin artikel flera exempel på skolor där man integrerat mindfulness som en del i undervisningen.

”För många i västvärlden är det lite underligt att se en grupp människor som sitter orörliga – i stillhet, eventuellt med stängda ögon – och som till synes inte gör någonting alls! ’Vad är det de håller på med?’ En sådan reaktion är kulturbetingad; i andra delar av världen är en sådan syn fullständigt normal och en viktig del av samhällslivet.” skriver de Vibe och Egge i sin artikel.

Ett exempel som ges är Tonbridge School i England där fjortonåriga killar i slips och vit skjorta övar sitt fokus och sin koncentration med slutna ögon som en del i undervisningen. Eller i Westminister där några lärare utvecklat programmet Mindfulness in Schools Project där eleverna bland annat får i hemuppgift att öva sig i att ”tämja sinnet”. Programmet används nu i både privata och offentliga skolor runt omkring i England och dess positiva resultat har även dokumenterats i British Journal of Psychiatry.

Ett annat initiativ på samma tema är Wake Up Schools som genom mindfulness vill utöka social och emotionell kunskap och ett mer etiskt liv. Wellbeing in schools är också en rörelse som växer och som ser träningen som ett supplement till den akademiska skolningen – det viktigaste är att finna mål och mening i livet. I Danmark finns Foreningen Børns Livskundskab som i nio år har arbetat i en liknande riktning.

Katherine Weare, professor emeritus vid Exeter och Southamptons universitet, har studerat den forskning som gjorts och kom fram till att mindfulnessträning leder till stressreducering, bättre psykisk hälsa, ökad avslappning, ökad medkänsla, bättre fysisk hälsa (lägre blodtryck, lägre kortisol i blodet, etc.), ökad kognitiv förmåga och bättre yrkesträning.

I Indien är yoga sedan den första april en del av miljontals människors arbete. Det är premiärministern Narenda Modi som sägs ha blivit så chockad över den dåliga arbetsmoralen hos sina indiska statstjänstemän och därför infört gratis regelbundna yogaklasser för dem och deras familjemedlemmar, totalt tre miljoner människor. Han anser att yoga är orsaken till hans egen höga arbetsförmåga och låga sömnbehov.

För att läsa mer om mindfulness i Sverige rekommenderar vi Svd:s artikelserie ”Stillhet”.
Foto: Pexels


11 april, 2015

Antroposofisk livsstil kan ge allergiskydd

Barn som helt eller delvis växer upp i familjer med antroposofisk livsstil har lägre risk att drabbas av allergi upp till fem års ålder. Det visar en svensk studie som nyligen publicerats i tidskriften "Pediatric Allergy and Immunology".…

LÄS MER

Barn som helt eller delvis växer upp i familjer med antroposofisk livsstil har lägre risk att drabbas av allergi upp till fem års ålder. Orsaken förklaras delvis av lägre stressnivåer under spädbarnstiden. Det visar en svensk studie av 507 familjer som nyligen publicerats i tidskriften Pediatric Allergy and Immunology (PAI).

Artikeln som går under rubriken ”Anthroposophic lifestyle and salivary cortisol are associated with a lower risk of sensitization during childhood” publicerades den 26 mars 2015. Försteförfattare till artikeln är barnläkaren Jackie Swartz från Akademiska sjukhuset i Uppsala, tidigare knuten som doktorand till Integrative Care Science Center.

Bakgrunden till studien var att man observerat att barn som växt upp med en antroposofisk livsstil var anmärkningsvärt befriade från infektioner. Är det en slump eller finns det något i den antroposofiska livsstilen som bidrar till minskad känslighet för infektioner?

En antroposofisk livsstil karakteriseras av följande:

  • Det är vanligare med hemförlossningar
  • Mödrarna ammar längre
  • Familjemedlemmarnas kost består av organiska/biodynamiska produkter med betoning på grönsaker
  • Antibiotika och febernedsättande läkemedel används sparsamt
  • Man skjuter gärna upp vaccinationsprogram
  • Livssynen innebär en helhetssyn, som omfattar andliga värden.

Mätningarna i den första studien bekräftade att barnen under sina två första levnadsår hade låga nivåer av stresshormonet kortisol och låg risk för allergiska reaktioner (känslighet för immunglobulin E, (IgE)).

Målet med den nypublicerade studien var att gå ett steg längre och undersöka om det fanns något samband mellan dessa barns kortisolvärden vid sex månaders ålder och deras känslighet för allergier upp till fem års ålder.

Totalt medverkade 507 familjer som levde helt, delvis eller inte alls enligt en antroposofisk livsstil. Man tog blodprov på barnen när de var sex månader, ett, två och fem år gamla, samt från föräldrarna i början av studien.

Resultaten visade att den allergiska känsligheten (så kallad sensitering) ökade från 3 procent till 26 procent i den helantroposofiska gruppen, från 8 procent till 27 procent i den delvis antroposofiska gruppen och från 19 procent till 44 procent i den icke-antroposofiska gruppen.

Slutsatsen av studien är att barn från familjer som lever med en antroposofisk livsstil löper lägre risk att utveckla allergisk känslighet upp till fem års ålder, än barn som inte växer upp med en antroposofisk livsstil. Den här riskminskningen förklaras delvis av mindre stress vilket bidragit till lägre kortisolnivåer under livets första månader.

Det finns dock vissa svagheter med studien, som att data om familjernas livsstil byggde på subjektiva uppgifter från föräldrarna, samt att mätningarna av kortisolnivåer bara gjordes under en enda dag vid de olika åldrarna. Den största delen av effekten förblir därmed oförklarad, och forskarna efterlyser mer forskning kring dessa frågor.

Studien genomfördes med anslag från många håll, bland annat centrum för allergiforskning, Karolinska Institutet, vetenskapsrådet, och flera forskningsstiftelser.

 


9 april, 2015

Stor studie visar samband mellan diet, miljö & hälsa

Matkonsumtionens sammansättning är globalt på väg åt ett håll som kommer att leda till mycket omfattande problem för både människors hälsa och för miljön. Men med mer hållbara och idag vanligt förekommande dieter kan problemen minskas betydligt. Enligt en stor studie nyligen publicerad i Nature handlar det om mycket stora skillnader i bland annat klimatpåverkan och förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och viss cancer. …

LÄS MER

Matkonsumtionens sammansättning är globalt på väg åt ett håll som kommer att leda till mycket omfattande problem för både människors hälsa och för miljön. Men med mer hållbara och idag vanligt förekommande dieter kan problemen minskas betydligt. Enligt en stor studie nyligen publicerad i Nature handlar det om mycket stora skillnader i bland annat klimatpåverkan och förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och viss cancer.

I studien Global diets link environmental sustainability and human health har man gjort genomgångar av ett stort antal andra studier på området. Analysen av diettrender omfattar totalt 50 år av data från 100 länder, och när det gäller samband mellan diet och hälsa omfattar studierna 10 miljoner personår.

Hållbara dieter gav kraftigt minskade sjukdomsrisker

Konsumtionstrenden går idag mot allt mer kött, mer processad mat samt mer tomma kalorier i form av bland annat raffinerat socker, raffinerade fetter samt oljor. Det är en trend som har bidragit till att göra 2,1 miljarder människor överviktiga. Detta anses idag ha samband med ökningar av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Det är sjukdomar som förutses stå för två tredjedelar av den globala sjukdomsbördan, om konsumtionstrenderna fortsätter som idag.

I den nu aktuella studien har forskarna jämfört bland annat hälsoeffekterna av konventionella dieter i respektive region med tre olika, väl studerade alternativa dieter, som också är miljömässigt mer hållbara. Dessa tre dieter är:

  • Vegetarisk – med mycket lågfrekvent inslag av fisk/skaldjur eller kött
  • Vegetarisk inklusive fisk/skaldjur
  • Medelhavsdiet – med bland annat mycket grönsaker, frukt, fisk/skaldjur och måttliga mängder kött.

Studien visar att vid dessa tre alternativa dieter minskade risken för typ 2-diabetes med 16–41%, risken för cancer minskade med 7–13% och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskade med 20–26%. Det handlar alltså om avsevärda skillnader kopplade till dieten. Gemensamt för det tre alternativa dieterna är att de innehåller mer frukt, grönsaker (bland annat baljväxter) och nötter, samt mindre tomma kalorier och mindre kött än den genomsnittliga konsumtionen.

Minskad istället för ökad miljöpåverkan

Samtidigt som det tre väl etablerade alternativa dieterna tycks ge stora hälsoeffekter har de också relativt sett stor positiv effekt på miljön. Enligt författarna till studien står odling och matproduktion idag för mer än 25% av alla utsläpp av växthusgaser samtidigt som denna produktion också förorenar dricksvatten och hav, och tar allt större landområden i anspråk.

Om dagens trender i matkonsumtionen fortsätter kommer utsläppen av växthusgaser per capita från matproduktionen att öka med 32% till år 2050 (jämförelseår 2009). Jämfört med detta kan de tre alternativa dieterna i studien istället minska utsläppen av växthusgaser med 55% (vegetarisk), 45% (vegetarisk med fisk/skaldjur) respektive 30% (Medelhavsdiet).

Lägger man till en beräknad ökning av befolkningen på 32% uppskattas ökningen av växthusgaserna från matproduktionen bli 80% år 2050, om dagens konsumtionstrend fortsätter. Det är en ökning som motsvarar 2010 års totala utsläpp av växthusgaser från alla transporter globalt. Om den globala dieten däremot genomsnittligt motsvarar det tre alternativa dieterna i studien blir det ingen ökning av växthusgaserna till år 2050 trots befolkningstillväxten. Studiens resultat pekar också mot att de tre alternativa dieterna ger ett klart minskat framtida behov av mark för matproduktion.

Sammanfattningsvis visar studien alltså ett klart samband mellan diet, hälsa och miljö. Vi får stora problem för människors hälsa och för miljön om trenderna i matkonsumtion fortsätter som idag. Men det finns idag också flera väl etablerade dieter som väldigt många människor redan väljer och som i jämförelse ger stora positiva hälsoeffekter och miljöeffekter. Dessa dieter är en bra utgångspunkt för att utveckla fler lokala och kulturellt anpassade dieter som är mer hållbara och hälsosamma. Sambandet diet–hälsa–miljö är enligt författarna till studien både en global utmaning och möjlighet som har stor betydelse.

Läs mer om hållbar diet: Diet for a Green Planet


8 april, 2015

Så framtiden!



LÄS MER

Lördag den 9 maj kan du vara med och så framtiden. En manifestation mot GMO-teknik i lantbruket och för fria val av livsmedel. Evenemanget sker på en biodynamisk åker i Ytterjärna, fem mil söder om Stockholm och brukar locka upp emot tvåhundra människor.

– För den som är med och sår blir detta en symbolisk handling där det blir tydligt att det vi äter är det vi odlar. Det väcker tanken att vi har fritt att välja vad vi vill äta och vad vi vill avstå från, säger en av initiativtagarna i Sverige Wijnand Koker.

Den första svenska ”Så framtiden” anordnades 2011 men idén kommer ursprungligen från Schweiz och finns även i flera andra länder som Tyskland, Luxemburg, England, Finland och Norge.

Nytt för i år är att du även kommer att kunna gå på öppet hus i Holger Van der Woudes nya ladugård på Yttereneby Gård.
– Vi bönder behöver bli bättre på att visa upp vad vi jobbar med. Jag tycker det ska bli jättekul att få visa runt på gården. Framför allt ska det bli kul att visa alla barn, det brukar alltid finnas några som inte har sett någon annan ko än Mamma Mu tidigare, men man vet aldrig, de kanske blir våra framtida bönder.

Holger var den första som öppnade gården för Så Framtiden för fem år sedan och för honom är det framför allt en viktig protest mot det patent som idag finns på utsäde och som gör att bönderna inte själva kan bestämma vad de sår med.
– Jag brukade till exempel köpa ett riktigt fint gammalt rågfrö som blev fantastiska surdegsbröd, idag finns det inte längre.

Om du också vill så framtiden ska du alltså bege dig till Yttereneby Gård lördag den 9 maj klockan 10:00. Alla får en keps full med sädeskorn och sedan sår man tillsammans. Fika säljs på plats.


7 april, 2015

Ko-riket

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.…

LÄS MER

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.

I december 2014 stod den nybyggda ladugården på Yttereneby Gård redo att börja användas – ett banbrytande exempel där vördnaden för varje ko har kombinerats med ny teknik och ladugårdsinnovation. En svensk mellanstor ko som står uppbunden måste enligt Jordbruksverket ha minst två kvadratmeter att röra sig på, i Holgers ladugård har varje ko drygt tio kvadratmeter.

– Jag vill låta djuren behålla sitt eget värde. Varje ko ska få vara sin egen person, berättar Holger.

Korna på Yttereneby bor på en djupströbädd där de aldrig binds fast. Hela ladugården är som en enda stor beteshage. Vill de äta kan de göra det, vill de sova är det bara att lägga sig ner, och vill de klia sig sitter stora runda rullande borstar att ställa sig bredvid – ungefär som i en biltvätt.

– Borstarna går dygnet runt, skrattar Holger samtidigt som kon Birgitta kliar sig mellan hornen med halvslutna ögon.

Hornen är en av de största anledningarna till ladugårdens generösa utrymme. Holger låter nämligen, tillskillnad från de flesta svenska bönder, kossorna behålla sina horn. Det vanliga är att man bränner, klipper eller fräter bort hornen för att kunna packa kossorna tätare utan att de ska riskera att skada varandra. Men Holger har inte haft något sådant problem.

– Vi har snarare haft användning av hornen när vi behöver någonstans att fästa repet. Att ta bort hornen motsvarar ungefär som att dra av naglarna på dig. Ett djur ska få vara ett djur.

Vanligtvis är en ladugård långsmal, men Holgers är snarare kvadratisk så att det ger korna en känsla av att de kan fly åt alla håll – precis som i hagen. Ladugården är även byggd så att den går att sköta av bara en person, Holger håller koll på varje kossas dagstillstånd genom en applikation i telefonen. Hela gården totalt kräver minst fem personer, men just nu är de bara tre stycken, Holger har inte råd med fler.

– Det är enbart en ekonomisk fråga. Jag har inte tagit ut en enda semesterdag på många många år. Vissa månader kan jag inte ens ta ut någon lön, utan allt går direkt till mina anställda. Svenska konsumenter måste börja förstå att de måste betala mer för maten. Det är helt sjukt att en liter mjölk kostar mindre än flaskvatten.

Ett av förslagen för att rädda den svenska mjölkproduktionen har varit att man ska ta bort kravet på betesdrift, det vill säga: göra det tillåtet att låta korna stå fastbundna inomhus dygnet runt, årets alla dagar. Det skulle, enligt Holger, inte bara påverka matens kvalitet utan även vårt svenska landskap. Ängsmarker, vackra naturparker och naturstränder skulle växa igen utan korna.

– Jag är tvärsäker på att konsumenterna i slutänden kommer att välja de kor som fått gå på sommarbete och haft fri tillgång till sin egen mat. Utan betesdriften gör man korna till spelautomater som laddas med kraftfoder enbart måttat för att maximera varje kossas mjölkproduktion.

Holger försöker övergå till att endast använda sig av ko-rasen Brown Swiss, en ras som inte behöver matas med kraftfoder över huvud taget, utan klarar sig på enbart grovfoder. När en ko äter grovfoder får kossans alla fyra magar jobba, till skillnad från kraftfodret som bara går rakt igenom magarna. Brown Swiss-korna lever även längre.

– En svensk ko idag får i genomsnitt knappt två kalvar även om de egentligen ger mest mjölk efter att de haft sin femte kalv. Jag vill fokusera på långsiktiga kor som stannar länge.

Det är svårt att tänka sig att någon som har varit i en ladugård i Ytterenebys kaliber skulle välja importerad mjölk från instängda kor i Baltikum, framför glad mjölk från Holger.

– Till viss del kan man nog säga att det är böndernas eget fel. Vi har ett ansvar att berätta vad det är vi faktiskt håller på med. Jag tar gärna emot grupper som vill komma på ett studiebesök. Jag tror att om man ser hur korna har det är man även benägen att betala några kronor mer.

Men egentligen är inte Holger särskilt orolig för om EUs kvoteringslag kommer att tas bort och mjölkkonkurrensen i Sverige blir hårdare. Ett nytt mejeri är på gång i Järna där han ska sälja sin mjölk i första hand. Det nya mejeriet planeras bli klart till hösten 2015. Håll utkik efter en artikel om det här på Ytterjärna Forum!